Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
Hobbyn som blev ett yrke
Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska i skolan fortsätter att minska – och på vissa högstadieskolor i andra skånska kommuner har till exempel franskan avvecklats. Fernando López Serrano drog igång tävlingen Språkolympiaden just för att öka språkintresset på grund- och gymnasieskolorna.
– Vi såg att eleverna som kom från högstadiet slutade med språk för att välja något annat – vad kunde vi göra åt det? Tanken var att uppmuntra elever att inte välja bort språk i gymnasieskolan, säger Fernando López Serrano.
Språkolympiaden
Språkolympiaden startade på Borgarskolan i Malmö, men växte snart och är i dag en landsomfattande angelägenhet med Sydsvenska Industri- och Handelskammaren som medarrangör och tävlingar i både tyska, franska och spanska. Språkolympiaden har numera även egna kategorier för svenska och litteratur.
– Vi vill visa att språk är roligt och erbjuda något mer än vanlig undervisning.
Nyligen disputerade Fernando López Serrano med en avhandling som analyserar hur svenska elever lär sig spanska genom att särskilt studera det spanska språkets dåtidsformer och hur de används. Detta är något som ofta vållar problem för spanskaeleverna – svårigheter som Fernando López Serrano närstuderat med hjälp av omfattande språkdata från svenska elever. Under fem år följde han elever på gymnasieskolor i Malmö för att kartlägga de svåraste områdena och vanligaste felen.
– Där skiljer sig inte svenskarna från andra nordiska studenter, säger Fernando López Serrano, som hoppas att resultaten från hans studier ska förändra sättet som spansk grammatik lärs ut på.
Anpassa undervisningen
– Om man anpassar undervisningen till den naturliga inlärningsprocessen som jag har kartlagt kan man nå bättre resultat och eleverna kan lära sig det spanska språket bättre och snabbare. Istället för att använda gamla förklaringar och regler som inte fungerar i verkligheten vill jag göra studenterna medvetna om den äkta betydelse som varje verbform har. Och på vilket sätt den betydelsen kan ändras i kombination med andra ord som påverkar hela yttrandets budskap.
Var kommer det här brinnande språkintresset ifrån?
– Jag började intressera mig för de klassiska språken, latin och grekiska. Inte för att kommunicera, utan jag såg det som ren problemlösning att kunna läsa och förstå. Jag insåg nyttan med det, tyckte det var roligt och meningsfullt. Då har man ofta lust att förmedla det vidare till eleverna. Det var en hobby som blev ett yrke.
– Hur skulle du beskriva dig själv som pedagog?
– Jag är drivande och har en passion för mitt yrke. Finns det en vilja så finns det en väg – alla kan lära sig ett språk. Av en egen erfarenhet vet jag att gör man något med passion och drivkraft blir det bra. Jag tar eleverna på promenader och försöker få dem att lämna sin bekvämlighetszon och att använda språket på riktigt utanför klassrummet.
“En smäll till” – så beskriver han luttrat nyheten om att franskaundervisningen på de kommunala högstadieskolorna i Kristianstad dras in. Under sina 15 år som lärare har han upplevt hur moderna språks ställning i skolan stegvis försämrats.
– Det har blivit en ond cirkel med allt mindre grupper och färre elever. Eftersom det inte är ett obligatoriskt ämne i skolan har det inte samma ställning som andra ämnen. Rektorerna kan disponera lite utifrån sin egen vilja och nedprioritera moderna språk så att det schemaläggs på sämre tider, till exempel sent på eftermiddagen. På universitetsnivå uppskattas flerspråkighet mer än under de tidigare skolåren. Det svenska samhället är öppet för mångfald, men jag tycker inte språklig mångfald gynnas i skolan. Tyvärr är det ekonomin som styr, med skolledare som måste hålla budget. Då skär man lätt ned på det som inte är obligatoriskt och “mindre nödvändigt”.