Tillgänglig skola – vad betyder det??

Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnaren se till att alla elever, även de med funktionsnedsättning har en tillgänglig skolmiljö. Vad betyder det? Ja, för det första får kanske innebörden av funktionsnedsättning redas ut. Enligt diskrimineringsombudsmannen (www.do.se) betyder funktionsnedsättning en varaktig nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det kan handla om elever med rörelsehinder, elever med synnedsättning, elever med allergier, elever med dyslexi eller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism eller ADHD. Diskrimineringsombudsmannen är noggrann med att påpeka att en funktionsnedsättning är något man har, inte något man är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre och en person med funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre funktionshindrad beroende på vilka krav som ställs i omgivningen.

Vad betyder då bristande tillgänglighet? Jo, det betyder att en elev med funktionsnedsättning missgynnas, alltså behandlas orättvist, för att skolan inte anpassar verksamheten. Vad som är skäliga åtgärder bedöms från fall till fall, men i korthet handlar det om att en elev med funktionsnedsättning ska kunna ta del av skolans aktiviteter, även om det inte kan ske på exakt samma sätt som för andra elever.
Har ni träffat några elever med funktionsnedsättning som skulle kunnat klara sig bättre i skolan med rätt anpassningar? Jag har tyvärr träffat alltför många.

Som den eleven med svår synnedsättning som inte gavs samma möjlighet att delta i grupparbete som de andra eleverna (instruktionen för grupparbetet gavs på pappersstencil och eleven hade ingen möjlighet att använda sina synhjälpmedel i grupprummet). Eller den elev som tog sig fram med rullstol och som inte, på samma sätt som sina jämnåriga klasskamrater, hade möjlighet att leka på skolgården eftersom alla lekredskap var omgärdade av staket. Eller den elev med autism som aldrig lärde sig hitta rätt på sin skola. Särskilt svårt blev det när eleven började på högstadiet eftersom skolan hade ämnesrum istället för hemklassrum. Elevens svårighet att hitta rätt på skolan gjorde att han nästan alltid kom försent, och på skolan släpptes försenade elever inte in i klassrummet.

Vad krävs det då av skolan för att tillgänglighetsåtgärderna ska vara skäliga så att en elev med funktionsnedsättning också ska kunna delta i skolans aktiviteter? En utgångspunkt för vad som är en skälig tillgänglighetsåtgärd är de krav på tillgänglighet som finns i skollagen. Det betyder att om skolan arbetar med att ge stöd som motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser och utformar extra anpassningar och särskilt stöd på ett sätt som fungerar för eleven så uppfyller skolan också kraven på tillgänglighet. Men jag tror inte att vi är riktigt där än, jag tror att skolorna måste ta reda på vilka konsekvenser funktionsnedsättningen ger upphov till för just den eleven i den skolsituationen.

Att genomföra generella tillgänglighetsinsatser är bra för de flesta elever, ja kanske till och med nödvändigt för en del, men inte alltid tillräckligt för att motverka funktionsnedsättnings konsekvenser för några. För det finns en del elever som har behov av individuella åtgärder som utgår från den elevens specifika behov. Skolverket skriver att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser betyder ”att läraren tar hänsyn till elevers olika behov i alla lärmiljöer och i hela undervisningsprocessen, det vill säga vid planering, genomförande, kunskapsbedömning och betygssättning, uppföljning och dokumentation . Ja, jag tror att vi har en del arbete kvar tills vi ser att elever med funktionsnedsättning också kan delta i skolans aktiviteter. Det är kanske inte så lätt. För stöd att tänka kring tillgänglighet, extra anpassningar och särskilt stöd kontakta gärna centrala elevhälsan.