Nytt på Malmö delar
I hela kvinnslighetens historia har kvinna slagits om makten…
Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor i historieböckerna? Är det helt enkelt så att kvinnor inte gjort så mycket framstående - eller kan det finnas någon annan förklaring?
Historieundervisningen är i ständig förändring och avspeglar alltid den tid vi lever i. Vi tolkar historien med dagens ögon. Passande då är givetvis att vi tillsammans med eleverna synar våra läromedel i historia och ser hur väl de representerar de människor som levt. I arbetsområdet ”Det historiska mingelpartyt” som ligger på Malmö delar ägnas en lektion specifikt åt detta. Eleverna får med lärarens hjälp analysera hur våra befintliga läromedel i historia ser ut. Hur är representationen av män respektive kvinnor? Fram tills helt nyligen har resultaten varit statistiskt mycket dramatiska (även om en långsam förändring kan skönjas): män är kraftigt överrepresenterade. Detta resultat kan sedan användas för en fördjupad diskussion och analys i klassrummet: varför är kvinnor underrepresenterade? Med hjälp av filmer framtagna i samarbete mellan Skarhults slott och Lunds universitet på temat Den dolda kvinnomakten kan eleverna få insikter om att svaret kanske är mer komplicerat än saker som traditionella könsroller.
Tyckte du att rubriken såg konstig ut? Här är hela stycket som finns i lektionen. I den ingår nämligen också en enkel påminnelse om att språket är en nyckel med vars hjälp vi tolkar vår omvärld och att man lätt låter sig påverkas av detta utan att tänka sig för:
”I hela kvinnslighetens historia har kvinna slagits om makten. Drottningar och riksdagskvinnor har haft dragkamp om vem som ska styra och nedanför dessa har adelskvinnor, köpkvinnor och andra, mindre rika och upphöjda kvinniskor tittat på och hoppats att resultatet åtminstone inte ska bli att kvinna får det sämre i alla fall.”
De flesta elever tycker att detta låter helt knäppt. När samma stycke är skrivet med det manligt kodade språk vi är vana vid känns det mycket mer bekant:
”I hela mänsklighetens historia har man slagits om makten. Kungar och riksdagsmän har haft en dragkamp om vem som ska styra och nedanför dessa har adelsmän och köpmän och andra, mindre rika och upphöjda människor tittat på och hoppats att resultatet åtminstone inte ska bli att man får det sämre i alla fall.”
En nyttig påminnelse.
Läs mer på Malmö delar:
Text: Christoffer Krämer
