Nytt på Malmö delar
BFL och Språkutveckling, hur kan dessa strategier samverka?
Att medvetet arbeta med BFL, eller formativ bedömning innebär även att arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt.
Denna holistiska didaktik ger eleverna en större förutsättning att utveckla sina kunskaper, förmågor och färdigheter. Att vara ämneslärare (oavsett kärnämne eller karaktärsämne) är inte att vara svensklärare men kravet på en språkutvecklande undervisning är ett uppdrag som måste förtydligas, förankras och förädlas.
I läroplanen för gymnasieskolan går det att läsa följande:
“Lärarna ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling” (Lgy11, 2.1).
Vidare går det att läsa följande:
“Det är skolans ansvar att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att
– formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem
– reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära
– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
– lösa praktiska problem och arbetsuppgifter
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga” (Lgy11, 2.1)
Dessa citat pekar på läraruppdraget avseende formativt förhållningssätt och ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt.
Vad säger forskningen?
Barbro Westlund, universitetslektor vid Stockholms universitet, uttrycker i ett debattinlägg, “Därför är läsförståelse viktig i alla ämnen” att alla lärare behöver vara språkutvecklare, kopplat till sitt ämne.
Birgitta Norberg Brorsson, lektor i svenska och svenska med didaktisk inriktning vid Mälardalens högskola, beskriver i sin artikel “Alla lärare behöver arbeta med språket.”:
”Lärare behöver förstå skillnaden mellan vardagsspråket och skolspråket, det som på engelska kallas för ”academic language.” Då kan de ta med sitt ämnesspecifika språk i planeringen, ta reda på vad eleverna kan och vad de inte kan och fundera på ”hur ska jag förklara de här begreppen?” och se till att eleverna får ett aktivt ordförråd i ämnet genom att de får använda det på olika sätt i olika situationer.”
GVF (gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen) har antagit en språkutvecklingsstrategi, i vilken en språkutvecklande undervisning kännetecknas av fyra delar:
Höga förväntningar:
– Lärarna visar tilltro till elevernas förmåga att utvecklas
– Eleverna utmanas kognitivt, men stöttas språkligt
– Uppgifter och texter förenklas inte även om elevens ämnesspråk/svenska språk inte är fullt utvecklat. Språklig stöttning ges istället.
Meningsfull kontext:
– Kunskapsmål och språkliga mål tydliggörs.
– Innehåll, centrala begrepp och ämnesord sätts i ett tydligt sammanhang.
– Innehållet knyter an till elevernas kunskaper och erfarenheter av omvärlden
Språklig stöttning:
– Grafiska och visuella modeller används som stöd.
– Läraren modellerar, till exempel genom att tänka högt och visa hur uppgifter kan utföras.
– Eleverna får strategier för att läsa, skriva och tala om ämnesinnehållet.
– Formativa strategier används, till exempel framåtsyftande feedback och reflektioner kring det egna lärandet.
Språklig interaktion:
– Ämnesspecifika begrepp och ord bearbetas, till exempel genom strukturerade samtal och skrivsituationer där eleverna gemensamt får träna på att återberätta, beskriva, förklara, diskutera och analysera ämnesinnehållet.
– Eleverna praktiserar sina kunskaper genom till exempel diskussionsövningar, laborationer, dramatiseringar, visualiseringar och musicerande.
– Flerspråkighet och andra språkliga uttrycksformer används som en resurs i undervisningen.
BFL och Språkutveckling
Vi är en grupp förstelärare som har bloggat om formativt förhållningssätt och hur det kan tillämpas i vår dagliga skolverksamhet. (Mer om praktiska metoder för att tillämpa formativ bedömning kan du se i våra olika inlägg i temabloggen ”formativt förhållningssätt.) Under vårterminen har vi ägnat en del tid åt att reflektera över hur formativt förhållningssätt och språkutvecklingsstrategin kan samleva, och vi ser att det finns flera beröringspunkter. Med utgångspunkt i de fem nyckelstrategierna kring BFL, har vi identifierat följande:
BFL-strategi 1- att tydliggöra målen- vart ska eleven?
Språklig stöttning: genom att eleverna möts av stöttning i olika former – t.ex. bilder, modelltexter och exempellösningar.
Meningsfull kontext: genom att den språkutvecklande undervisningen utmärks av tydliga kunskapsmål och språkliga mål.
Höga förväntningar: genom att uppgifter och texter inte förenklas, utan tydliggörs med hjälp av språklig stöttning.
BFL-strategi 2: Att skapa synligt lärande genom interaktionen i klassrummet
Språklig stöttning: genom att eleverna möts av stöttning i olika former – t.ex. bilder, modelltexter och exempellösningar
Språklig interaktion: genom att eleverna får möjlighet till interaktion, där man tillsammans läser, skriver och samtalar om ämnesinnehållet. De uppmuntras att använda alla sina språkkunskaper som ett stöd för lärandet i och utanför klassrummet.
BFL-strategi 3: Feedback och feedforward från lärare till elev
Höga förväntningar: genom att visa tilltro till elevernas kunskaper och förmåga.
Språklig stöttning: genom modelltexter och exempellösningar samt att eleverna ges kontinuerlig respons och möjligheter till reflektion utifrån undervisningens mål.
Språklig interaktion: genom att eleverna får träna på och utveckla sina kunskaper med stöd från en coachande lärare.
BFL-strategi 4 + 5: Kamratrespons och självrespons (metakognition)
Språklig stöttning: genom att eleverna får hjälp att utveckla olika kommunikativa strategier som att lyssna, tala, läsa och skriva. De får kontinuerlig respons och möjligheter till reflektion utifrån undervisningens mål.
Höga förväntningar: genom att eleverna utmanas kognitivt då uppgifter och texter inte förenklas, utan tydliggörs med hjälp av språklig stöttning.
Språklig interaktion: genom att eleverna diskuterar och resonerar tillsammans med andra kring ämnesinnehållet i förhållande till kunskapsmålen.
Meningsfull kontext: genom att innehållet knyter an till elevernas kunskaper och erfarenheter av omvärlden.
Utifrån denna beskrivning blir det tydligt att ett medvetet arbete med BFL eller formativt förhållningssätt även innebär ett medvetet språkutvecklande arbetssätt. Sannolikt kommer de positiva synergieffekterna för elevernas lärande leda till högre måluppfyllelse.
Källor:
Läroplanen för gymnasieskola Lgy11
Barbro Westlund “Därför är Läsförståelse viktig i alla ämnen”
(https://skolvarlden.se/webb-tv/barbro-westlund-darfor-ar-lasforstaelse-viktigt-i-alla-amnen) 20190307
Birgitta Norberg Brorsson; “Alla lärare behöver jobba med språket”.
(https://skolvarlden.se/artiklar/alla-larare-behover-jobba-med-spraket) 20190307
