Tryggare kan ingen vara…?

Enligt skollagen ska alla elever tillförsäkras en trygg och stödjande skolmiljö. Det är skolans ansvar att skapa trygghet och studiero. Punkt slut, det är inget att snacka om.

Slår man upp ordet trygghet definieras det ” Trygghet är en känsla och ett tillstånd som vi känner inom oss – ett välbefinnande. Kopplat till en förmåga att kunna rå om andra människor med en human empati visar styrka att kunna skapa trygghet för både en själv och för andra individer.”  Jag måste säga att definitionen sätter igång min tankeverksamhet. För tänk så många faktorer i ett barn värld som kan sätta denna trygghet på svajning och hur denna skakiga trygghet påverkar ett skolresultat?

Att bli väckt på morgonen med en varm klapp på kinden eller att bli väckt på morgonen av skrik och bråk. En god näringsrik frukost – eller ingen frukost alls? En promenad till skolan i närheten tillsammans med en vän – eller behöva rusa till skolan i ilfart med hjärtat i halsgropen för att komma undan glåpord och våld? En snabb check på  instagramkontot som gillas av många med hjärtan och hejarop – eller elaka kommentarer hur ful och tjock du är, hur äcklig du ser ut i din nyinköpta tröja som du för ett ögonblick känt dig så fin i. Ett barns start på sin dag kan vara slående ytterligheter…..

…. I en granskning som skolinspektionen gjort kopplat till trygghet och studiero framkommer att en avgörande faktor är att läraren har kunskap om varje elevs förutsättningar och behov. Skolans främsta uppgift är att skapa rum för lärande och kunskapande, att anpassa undervisningen genom ledning och stimulans och extra anpassningar, att erbjuda en strukturerad skoldag med elevinflytande och ett tydlighet ledarskap i klassrummet. Detta skapar trygghet och leder till studiero, det är jag övertygad om. Det är en rättighet som alla elever har, skolan uppgift…. en individanpassad plats i klassrummet, bildstöd, pausaktiviteter, en skrämvägg, tillgång till hörselkåpor.

Detta kan vara en hjälp i undervisningen på olika sätt för olika individer. För den som är mätt, utvilad, har kompisar och gillas på instagram är det ett stöd som avlastar hjärnan att kunna ta till sig kunskap ytterligare. För den som ilar till skolan med en klump i magen och gråten i halsen, som är livrädd inför kommande rast och som helst av allt vill stänga alla konton i världens på sociala medier är detta faktorer som gör att din bägare kanske kan fyllas lite till utan att rinna över. Men jag ställer mig frågande till om det räcker? Kunskap om varje elevs förutsättningar och behov ställas på sin spets. För behovet kanske är något helt annat. Som en diskret tillredd macka på förmiddagsrasten, att få vila ut en halvtimme efter en natt utan sömn eller att någon faktiskt vågar se och höra de elaka kommentarerna och glåporden som plingar i mobilen eller möter dig på vägen till skolan och som skakar om hela ens verklighet….

….Vidare i granskningen framkommer just detta. Att vuxna runt eleverna reagerar, inte blundar och finns där i vått och torrt. Elevernas trygghet skapas genom oss. Inget lärande kan ske om du inte, som definitionen av trygg anger, befinner dig i ett tillstånd av välbefinnande. Att skapa ett tillstånd av välbefinnande hos alla elever kräver mycket jobb. Ett jobb som kan vara tidskrävande, slitsamt, känslosamt, tungt och kanske inte alltid inom ramen för vad du lärde dig på lärarutbildningen.

Men efter sinom tid, genom ett medvetet värdegrundsarbete, där saker lyfts till ytan. Där samtal kring elevernas verklighet prioriteras som livet på sociala medier, kränkningar, vad vänskap är och relationsbyggande… att bygga en grund där olikheter är en styrka, där det är okej att göra fel utan att bli ”uthängd”, där det finns en ömsesidig respekt mellan elever och lärare och där gruppen skapar en känsla av ett ”vi mot världen”…. en styrka som gör att det finns mod att säga ifrån när någons trygghet rubbas. Efter detta kan vi prata om att kunna undervisa, kunskapa, uppnå måluppfyllelse och nå det som skollagen uttalar vad det gäller studiero som skolinspektionen motiverar är ”att eleverna genom undervisningen kan fokusera på lärandet och att störande inslag minimeras”…

…. Störande inslag minimeras. Det låter så enkelt som en ”fis på tvären” eller dåliga persienner som gör att solen bländar. Nog så störande absolut. Litet som smått – men saker måste upptill ytan, vändas och vridas på, stötas och blötas. Att lyfta blicken och se på riktigt. Då skapar vi trygga ungar som kan lära för livet, som vågar lite extra och som vill satsa och ibland ta steget ut i det osäkra som vågar tappa bort sig själv för en stund utan att gå vilse. Om vi som skola kan bidra med så en liten smula av all kärlek ett barn behöver, den kärlek som är den starkaste trampolin man kan ha i livet, då är jag nöjd! ❤