Respons som blir “detektivarbete”

Vi kan ge skriftlig respons i form av kommentarer eller använda oss av olika typer av matriser men också muntlig respons inspelat via ett skärminspelningsverktyg eller direkt med eleven i klassrummet. Vi försöker att variera vår respons och att använda olika verktyg.

Responsmall

Ett av dessa verktyg som jag och några kollegor som undervisar på KomVux använder är en s.k. responsmall (Nyckelstrategi 3*). Den används när vi ger respons på elevers skrivuppgifter i svenska som andraspråk och består av en mall med siffrorna 1-11. Jag stryker under satser i deras texter och anger siffran under för att de ska få en ledtråd till vad som är fel. T.ex. betyder siffran 1 att ordföljden är fel, siffran 5 indikerar att tempus eller verbböjning är fel, nummer 10 visar fel med böjning av adjektiv o.s.v. Jag frågar respektive elev vad hen tycker är bra i texten och vad som  behöver göras för att texten ska bli bättre. Understrykningarna med siffror gör det lätt för eleven att se sina styrkor och svagheter. Därefter ger jag tips på träning av det aktuella momentet i form av länkar till grammatikfilmer eller sidhänvisningar i läroboken. Därefter bearbetar eleverna sina texter med hjälp av responsmallen.

Individuell användning av responsmall

Ibland koncentrerar jag mig bara på en eller två siffror om det är ett aktuellt fokusområde eller för att det inte ska bli för svårt och rörigt för eleven. Jag anser att arbetet med responsmallen måste individualiseras. Min erfarenhet har lärt mig att de elever som har det kämpigt med grammatiken inte blir hjälpta av att använda hela responsmallen, för dem är det tillräckligt att fokusera på den eller de saker som de behöver träna mest på, så att detta grammatikmoment till slut blir automatiserat. Därefter kan man gå vidare och använda fler siffror. För de mer säkra eleverna går det alldeles utmärkt att använda sig av alla siffror. 

Vuxna inlärare och grammatik

Responsmallen avser grammatik och språkliga regler i texterna så vad gäller innehåll och struktur får de respons både skriftligt och muntligt i form av kommentarer, som t.ex. “Kan du förbättra din rubrik så att det framgår mer tydligt vad din text handlar om?” eller “Hur kan du i avslutningen göra en snygg koppling till inledningen för att på så sätt “knyta ihop säcken?”. ”Du har glömt att dela upp din text i stycken, kan du fundera ut var det är lämpligt att göra nytt stycke?” o.s.v. Jag tror aldrig att jag skulle arbeta med den här typen av grammatisk respons med yngre inlärare men för vuxna inlärare fyller den en funktion. Vuxna inlärare har ett helt annat sätt att lära in grammatiska strukturer än vad yngre har. De vill och behöver lära sig de grammatiska reglerna men naturligtvis också använda dem i många olika funktionella sammanhang.

Respons ska vara mer “svettigt” för mottagaren än för givaren

När jag introducerar responsmallen är det viktigt att eleverna får bearbeta texterna under lektionstid så att jag kan stötta dem, men efter hand som de blir mer familjära med den kan de göra mycket av arbetet hemma. Det är också viktigt att samla in de bearbetade texterna för att  se hur de har förbättrat den och för att försäkra sig om att de verkligen arbetat med texterna. Det går ganska fort för mig att rätta med hjälp av responsmallen men det krävs lite mer arbete från elevernas sida eftersom de måste fundera på hur texten kan göras bättre. I Wiliam & Leahys bok Handbok i formativ bedömning kan man läsa om hur viktigt det är att responsen ger mer arbete för mottagaren än för givaren. Vidare står det att det är bra att låta mottagaren vara “detektiv” och att hitta sina fel och rätta dem själv, eventuellt med hjälp av ledtrådar i form av t.ex. siffror och bokstäver eller färger som hjälper dem i deras “detektivarbete”.

Ibland låter jag eleverna rätta sina texter med hjälp av en kamrat (Nyckelstrategi 4*). Då diskuterar de lösningar för att korrigera felen och de diskussioner som då uppstår är både språk- och kunskapsutvecklande. Jag tror att vår responsmall ger våra elever “detektivarbetet” som är så viktigt för att kunna utveckla sina kunskaper men också för att utveckla det metakognitiva tänkandet (Nyckelstrategi 5*).

*Nyckelstrategi 3 handlar om ge respons som för lärandet framåt

*Nyckelstrategi 4 handlar om att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra

*Nyckelstrategi 5 handlar om att  aktivera eleverna som ägare över sitt eget lärande

Litteratur: Wiliam & Leahy. (2015). Handbok i formativ bedömning