Sommarlov – hur påverkar det egentligen elevernas utveckling?

Sommaren är en tid för utveckling och liv. Men vad händer egentligen med barnens kunskaper när det ringer ut till ett långt sommarlov? Blomstrar även de? Eller är det tvärtom så att det är en tid när tidigare lärdomar vissnar?

Snart är det dags för skolorna att fyllas av elever igen efter sommarledigheten. Ett nytt läsår står för dörren. I mitt arbete på Rosengårdsskolan känns återkomsten efter sommarlovet lite tudelat – så underbart att få träffa alla härliga elever igen, men samtidigt gnager det återkommande samtalsämnet: var kommer eleverna vi tar emot att befinna sig när de varit ifrån undervisningen under så lång tid? Sitter fortfarande det som vi arbetat med tidigare? Hur funkar läsningen? Matematiken? De elever som knappt pratat svenska under lovet – hur påverkar det?

Nu när jag är tjänstledig från mitt arbete som skollogoped på Rosengårdsskolan för att gå forskarutbildning, eller doktorera som det också kallas, så var jag intresserad av att faktiskt undersöka effekten av sommarlov på elevernas utveckling.

(Bildkälla)

Det skolår vi har i Sverige idag, med två terminer och ett två månader långt sommarlov mellan årskurserna, har rötter i jordbrukssamhället. När den obligatoriska folkskolan inrättades 1842 var en stor del av befolkningen lantbrukare. Livet följde årstidernas växlingar och arbetet på gården. Alla familjemedlemmar var viktiga medarbetare i gårdens arbete. Under sommaren, då arbetet var omfattande, fick skolan anpassa sig efter att barnen behövde ett långt uppehåll för att hjälpa till med skörden.

Om vi spolar fram tiden 170 år är det få i befolkningen som brukar egen mark. Istället har vi yrken som managementkonsult, butiksbiträde och grafisk designer. Dessutom är barns arbete sedan länge starkt reglerat. Trots detta ser skolåret nästan likadant ut fortfarande.

Men hur påverkar då egentligen ett två månader långt avbrott från undervisningen elevernas utveckling? I stort sett lika länge som vi har haft skolgång och sommarlov har det uppmärksammats av lärare att det här avbrottet kan göra att eleverna backar i sin utveckling, särskilt för elever från mindre resursstarka hem. Detta har framförallt undersökts när det gäller matematik och läsning, och inte så mycket när det gäller språklig utveckling, något som vi vet är väldigt viktigt för skolframgång.

I vår studie har vi därför undersökt hur en aspekt av ordförrådsutvecklingen påverkas av ett långt sommarlov. I studien ingår elever i som gick i förskoleklass och årskurs 1 vid första testtillfället och de har fått göra ett test där de får säga så många ord de kan inom en viss kategori, som djur, på en minut. Testet visar bland annat hur bra deras ordförråd är organiserat och hur lätt de kan plocka fram orden från ordförrådet.

Barnen fick göra testet precis innan sommarlovet (T1), precis efter sommarlovet (T2) och i slutet av höstterminen (T3).

Den här uppgiften kallar vi logopeder för semantiskt ordflöde. Utifrån studier där man följt barns utveckling över tid vet vi att förmågan stadigt förbättras under skolåldern. Ju äldre man blir, desto fler ord kommer man på.

I vår studie ser vi dock ett litet hack i den förväntade utvecklingskurvan. Vid testningen direkt efter sommarlovet får barnen i genomsnitt ett lite sämre resultat än innan sommarlovet, trots att de blivit äldre och då logiskt sett borde fått ett lite bättre resultat. Vid testning i slutet av höstterminen har de hämtat igen den här nedgången, men det syns fortfarande ingen utveckling jämfört med innan sommarlovet. Eleverna har bara kommit tillbaka till resultatet innan sommarlovet började.

Vi tittade också på om olika elevgrupper påverkades mer av sommarlov respektive undervisning. Men varken utvecklingen under sommarlovet eller höstterminen verkade dock påverkas av föräldrars utbildningsnivå, flerspråkighet, generell språklig förmåga eller icke-språklig förmåga.

Resultaten stämmer överens med andra studier som visar att det långa sommarlovet, hur härligt det än må vara, faktiskt kan göra att eleverna backar i sin utveckling. Kanske är det i förlängningen också så att delar av höstterminen därför går åt till att hämta igen det de förlorat, istället för att utvecklas vidare.

Med tanke på att vårt samhälle, yrkes- och familjeliv har förändrats i grunden under modern tid är det kanske också dags att se över om skolårets uppbyggnad är optimal för elevernas utveckling? Några olika förslag som brukar nämnas i de här diskussionerna är att minska sommarlovet genom att öka undervisningstiden, ha samma undervisningstid men fördelat över kortare skoldagar eller att införa treterminssystem där sommarlovet minskar i längd och de kortare loven utökas. I dagsläget vet vi inte vilken modell som hade gynnat utvecklingen mest, och givetvis finns det många faktorer att ta i beaktande – inte minst tillgången på lärare och annan pedagogisk personal. Men oavsett vad en eventuell förändring skulle innebära vill vi ju att den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Nu nalkas ljuva sommar, då språk och kunskap gror.

Vill du läsa artikeln i sin helhet så finns den fritt tillgänglig för läsning och nedladdning här:

Ida Rosqvist, Olof Sandgren, Ketty Andersson, Kristina Hansson, Viveka Lyberg-Åhlander & Birgitta Sahlén (2019) Children’s development of semantic verbal fluency during summer vacation versus during formal schooling, Logopedics Phoniatrics Vocology, DOI: 10.1080/14015439.2019.1637456