Höjd måluppfyllelse i egendesignad kombinationsutbildning

– Man börjar läsa på en lägre språknivå samtidigt som man läser gymnasiets yrkesämnen parallellt. Det är tufft för eleverna i början men sedan skördar de frukterna, säger Slavica Rankic, rektor.

Svenska som andraspråk är en jobbig kurs för komvuxeleverna på vård och omsorgsutbildningen. Många har svårt att nå betyg i kursen Svenska som andraspråk 1. Men när Komvux Malmö kombinerade så att man läste svenskan samtidigt som man läste vård och omsorgskurser på gymnasienivå, med mål att bli undersköterska, så höjdes måluppfyllelsen.
– Vi har haft ett projekt tidigare som hette Vårdtalanger som byggde på ungefär samma koncept – att läsa parallellt. Både vårdtalangs-eleverna och de som läste kombinationsutbildningen hade en högre måluppfyllelse i sva, än elever i jämförande klasser, berättar Slavica Rankic.

Samarbete och kombinationsläsning

De gemensamma nämnarna för utbildningarna är att eleverna läser i kombination och att lärarna jobbar tajt och samarbetar kring elevernas lärande och innehållet i utbildningen i en mer inkluderande form.
– Vi har haft att lärarna har varit med på varandras lektioner. Till exempel att om eleverna läste vård och omsorg en förmiddag så kom språkläraren och var med för att höra vad som togs upp och också för att se vad eleverna behövde träna på i svenskan, säger Slavica Rankic.
– Vi tror också att alla de relationer mellan elever och lärare som skapas när man jobbar så intensivt tillsammans spelar stor roll, säger Maj-Lis Werner, rektor.

Utbildningen till undersköterska är i vanliga fall 60 veckor lång, denna kombinationsutbildning är istället 80 veckor. För att bli behörig att söka in behöver eleven ha genomgått SFI (svenska för invandrare) och ha läst de inledande två första delkurserna på sva grund.

– En framgångsfaktor har varit det nära samarbetet mellan lärarna i svenska och lärarna i yrkeskurser . Men det är också en av de stora utmaningarna med den här typen av utbildningar – att hitta tid för lärarna i att planera tillsammans. Nu har vi planeringstid inlagd i konferensschemat – men det är egentligen för lite. Det hade behövts mer, säger Maj-Lis Werner.

LÄS MER: Om språkstrategi för att stärka språket i alla ämnen

En annan utmaning är att kunna möta elevernas olika takt i lärande. Hur behåller man relationen och samhörigheten när någon behöver läsa i snabbare takt och någon i en långsammare?
– Här måste läraren kunna anpassa undervisningen och vi som rektorer behöver skapa förutsättningar för att få det att funka. Vi har också en utmaning när elever hoppar av. Eftersom det är en sammanhållen utbildning så kan du inte hoppa tillbaka om du vill det efter ett uppehåll. Likaså är det svårt att fylla på vid avhopp, så man riskerar att stå med tomma platser, säger Slavica Rankic.

Infärgning för att förbereda

En lösning är att eleverna under sina första delkurser i sva börjar med infärgning, alltså att de praktiska ämnena tas in även i de teoretiska för att på så sätt förbereda eleverna på vad som komma skall.
– Det är viktigt att man som lärare och rektor är uthållig. När man tar fram en ny typ av utbildning så kommer det att komma uppförsbackar. Jag tror att jag som rektor har varit inne i alla elevgrupper, för det finns en tid då alla är osäkra. Då får man samtala med eleverna och förklara hur det är tänkt kring utbildningen, säger Slavica Rankic.

LÄS MER: Från SFI till grundläggande sva

Vid analys av utbildningen har rektorerna kunnat se att eleverna tycker att vård- och omsorgskurserna är roliga och stimulerande, men svenskan är betydligt tuffare och eleverna kan ha stora svårigheter att hantera den språkliga nivån som krävs för att klara kursmålen för kursen. Det kan se ut som att eleverna inte har lika stort engagemang för den. Vid ett tillfälle intervjuade de eleverna som hade fått F för att se vad det berodde på. Svaren de fick var att eleverna tyckte att svenskan var jätteviktig. Man såg språket som sitt integrationsverktyg. Men det var svårt att förstå varför kursen måste ligga på så hög teoretisk nivå som det står i kursplanen. Eleverna efterlyser en kursplan som är anpassat efter yrkesutbildningarna.
– Svenskan måste ju följa sin kursplan och det har varit svårt för lärarna att få eleverna att se att den kursen och svenska språket är nyckeln till att du kan bli anställningsbar som undersköterska. Precis som att matematiken är anpassad efter vilken yrkesutbildning du går skulle svenskan också kunna vara det, säger Slavica Rankic.

LÄS MER: Distansutbildning framgångsrik med hjälp av digitala hjälpmedel

Kombinationsutbildningen kommer att ingå i ett bredare forskningssammanhang tillsammans med Pedagogisk Inspiration Malmö där pedagogisk personal jobbar tillsammans med vetenskapliga utvecklingsledare.