Skolbibliotekens framgångsfaktorer

Kungliga biblioteket sammanställer årligen statistik för alla biblioteksformer. Ett krav för att få lämna statistik som skolbibliotek är att det finns en bemanning som är minst 50%. Det betyder att de skolor som har mindre än 50% bemanning inte räknas som skolbibliotek i KB:s statistik. Statistiken från 2018 visar att det i Sverige är 37% av Sveriges skolor som har ett skolbibliotek enligt den definitionen. I Malmö är motsvarande siffra 73%. 73% av Malmös skolbibliotek har alltså minst halvtids bemanning av skolbibliotekarie, lärare eller biblioteksassistent.

Vi kan också se att antalet fackutbildade skolbibliotekarier ökat i Malmö under en tioårsperiod. 2008 fanns det fem fackutbildade bibliotekarier och nu börjar vi närma oss över trettio. Vad beror detta på?

Förändringar i struktur och i läroplanens mål

Det finns flera faktorer som kan förklara Malmös uppgång. De nya skolområden som numera inte bygger på geografiskt läge i Malmö bidrar till att rektorer får syn på andra skolors sätt att bygga upp sina verksamheter utifrån olika förutsättningar. Goda exempel på skolbiblioteksverksamheter lämnar avtryck och bidrar till nya sätt att förstå skolbibliotekens nya roll i dagens skola.

De förstärka målen i grundskolans läroplan (Lgr11) har bidragit till en något skarpare beskrivning av skolbibliotekets roll. Läroplanen säger att

”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” 

Detta stödjer skolbibliotekens roll och funktion på skolan och bidrar till en ökad förståelse hos rektorer och personal på skolorna. Skolbibliotekets verksamhet är inte en fristående verksamhet, den ska vara en del av undervisningen som stödjer och stärker elevernas språkutveckling och digitala kompetens på olika sätt.

Statsbidrag och forskning skapar förutsättningar

Det statsbidrag för personalförstärkning som varit riktade till just professionen skolbibliotekarie (mellan 2016-2019) har bidragit till att skolor har kunna anställa skolbibliotekarier och fått halva tjänsten betald under det första året. Detta har lett till ett ökat antal tjänster i verksamheten.

Skolans verksamhet och utbildning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En konsekvens av att det kommit allt fler granskningar och forskning som stödjer skolbibliotekariens viktiga roll i skolan i samarbetet med lärarna är såklart också viktig att framhålla. Speciellt den forskning som pekar på värdet av skolbibliotekariens och lärarens samarbete i arbetet med eleverna (se exempelvis Skolinspektionens granskning Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap, Värdet av skolbibliotek av Pamela Schultz Nybacka eller Cecilia Gärdéns forskningsöversikt Skolbibliotekets roll för elevers lärande).

Biblioteksplan och priser

I Malmö stads biblioteksplan beskriver grundskoledirektör Anders Malmquist vilken roll som skolbibliotekarien spelar när det gäller skolutveckling, vilket också stärker skolornas sätt att se på skolbiblioteken.

”Skolbibliotekets roll som en av skolans viktigaste pedagogiska resurser är idag tydligare än någonsin. Detta kan jag konstatera när jag varje vecka besöker en skola i Malmö. Allt fler av våra skolor bygger ut och bemannar sina bibliotek med utbildade bibliotekarier och detta är ett medvetet val för att öka måluppfyllelsen för eleverna.”
(Malmö stads biblioteksplan)

Skolbibliotek i världsklass är en utmärkelse som delas ut av fackförbundet DIK och tendensen i Malmö har varit tydlig. För varje år har fler skolor fått utmärkelsen (2019 fick nio grundskolor utmärkelsen). Det finns tydliga kriterier som måste uppfyllas för att få priset, som måste arbetas igenom med rektor och tydliggöra skolbibliotekets roll i skolutvecklingen. Fler skolbibliotekarier i verksamheten genererar mer medvetna utvecklingsarbeten i skolbiblioteken kopplade till läroplanens skrivningar. Genom att tydliggöra funktion och verksamhet har priset fungerat som en skolbibliotekskatalysator. I priset Guldtrappan, som Malmö också fick under förra året lyftes också skolbibliotekens roll i det digitala lärandet för eleverna, vilket också bidrar till en större syn för skolbibliotekens roll.

På agendan nationellt

Skolbibliotek är även på agendan nationellt. Regeringen har tillsatt en utredning under ledning av Gustaf Fridolin där fokuset ligger på att titta på just bemanningen av skolbiblioteken samt hur regionerna organiserar sin skolbiblioteksutveckling. Den ska vara klar i november 2020. Vad den kommer att leda till är för tidigt att sia om, men frågan kring hur eventuella skärpta skrivningar om bemanning av skolbiblioteket påverkar oss, är en fråga som kommer att återkomma.

Läs vidare:
Nominera ditt skolbibliotek till Skolbibliotek i världsklass! Sista dag att nominera är 22 mars.