Samarbete med romska föräldrar bidrar till ökad kunskap om skolan

– Jag vill visa föräldrarna vilka möjligheter de och barnen har att utbilda sig och hur viktigt det är att de inte glömmer bort sin kultur och språk, säger Ruzena Horvat.

Hon undervisar i romani lovara, en dialekt som talas i Slovakien. Måndagseftermiddagar har Ruzena lektioner på Örtagårdsskolan. Då kommer även elever från Lindängen- och Dammfriskolan dit. Som mest är det tio elever i olika åldrar som deltar i undervisningen.

Frågor om barnens skola

När Ruzena började undervisa i modersmål var det färre elever som kom, men ryktet spred sig att det gick att få modersmålsundervisning i romani lovara. Föräldrarna kände till Ruzena från den romska föreningen Tjejango Lanco, där hon hjälper barn med läxor och ger lektioner i dans.
Flera av föräldrarna som anmält sina barn till modersmålsundervisning hade många frågor om barnens skola och ville träffas tillsammans med Ruzena. Det blev starten för ett föräldrasamarbete. Sedan i höstas kan föräldrarna vara med och lyssna på undervisningen eller komma efter lektionen för att prata om det de tycker är angeläget i vardagen.

– Många föräldrar fick barn tidigt och hoppade av skolan när de var 15 – 16 år. De vet inte vilka rättigheter och skyldigheter de har i samhället. Om föräldrarna inte känner till vad som gäller är det svårt att för dem att hjälpa sina barn, säger Ruzena Horvat.

Ett exempel som Ruzena ger är att flera barn hade hög ogiltig frånvaro, vilket lett till att skolan reagerat. Föräldrarna hade helt enkelt inte rapporterat frånvaron till skolan eller känt till att de måste ha läkarintyg efter en viss tid. Förutom att ge information om vad som gäller i den svenska skolan handlar föräldrakontakterna mycket om vilka möjligheter föräldrarna själva har.

Ruzena diskuterar skola, jobb och utbildning med föräldrarna. De får tips om hur de söker jobb, vilka myndigheter de kan kontakta och vilka möjligheter som finns för att fortsätta att utbilda sig.

Barn behöver förebilder

Flera av föräldrarna läser på Komvux, en utbildar sig till undersköterska och ytterligare en förälder funderar på att bli modersmålslärare.
– Barn behöver förebilder. Ser barnen att föräldrarna utbildar sig och får jobb visar de att de kan göra samma sak, säger hon.

Ruzena är den första i sin familj som gick ut grundskolan och sedan skaffat sig en högre utbildning. Hon växte upp i Bratislava i Slovakien. Hon blev mobbad av andra barn och blev kallad ”zigenare”. Hennes vändpunkt blev när hon fick en ny lärare i tredje klass som uppmuntrade och stöttade henne.
– Hon stärkte mitt självförtroende att gå vidare i skolan och utbilda mig, berättar Ruzena Horvat.

Där och då bestämde hon sig att hon ville bli lärare och jobba med barn. Något hon förverkligade efter att hon flyttat till Sverige på 90-talet.
– Jag brinner verkligen för att jobba med barn, säger Ruzena Horvat.

Eleverna som har undervisning på Örtagårdsskolan skiljer sig åt. En del är nybörjare, andra har kommit längre i språket. Eftersom romani är ett minoritetsspråk har elever rätt till modersmålsundervisning även om de är nybörjare och språket inte talas hemma, vilket annars krävs för att läsa ämnet modersmål.

Får kunskaper om påsktraditioner

Den här lektionen veckan innan februarilovet är temat påsk. Eleverna får lära sig hur de romska påsktraditionerna ser ut. De pratar om vad som förenar och skiljer sig åt mellan det svenska och romska påskfirandet. Eleverna vet inte så mycket om den romska påsken visar det sig. Men efter lektionen har de fått nya kunskaper.
Lourdes Pawlovska pratar romani hemma med sina föräldrar, men de firar svensk påsk.
– Jag tycker att det är roligt att lära mig nya saker. Jag visste inte att den romska påsken bara firades i två dagar, säger hon.

Vlasta Danielova tycker att det är bra att få insyn i vad hennes barn lär sig på modersmålsundervisningen.
– Jag ser att barnen gör framsteg. Det gör mig glad. Modersmålsundervisning i romani är viktigt. Om det inte fanns är risken att vårt modersmål skulle försvinna, säger hon.

Hon uppskattar också pratstunderna efter lektionerna med Ruzena och andra föräldrar.

– Jag tycker att det är bra att vi pratar tillsammans om barnens utveckling och får information om nya regler och rutiner i skolan, säger hon.

Om Vlasta Danielova fick bestämma skulle romska barn mer stöd än vad de får idag.

– Det skulle behövas fler lärarassistenter som kunde fungera som brobyggare mellan skolan och hemmen. Romska barn behöver mycket hjälp både i svenska och romani. Utbildning är vägen för en bra framtid för barnen, säger hon.
Text och bild: Suzanne Hörle

Modersmålsundervisning i minoritetsspråken

Elever som tillhör någon av Sveriges nationella minoriteter har en stärkt rätt till modersmålsundervisning. Undervisning ska erbjudas även om eleven inte använder språket dagligen i hemmet. I Malmö stad finns för närvarande modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken finska, romani och jiddish.