Skarpt lärandeläge för nior som kodar

– Utöver skolans lärandemål ska vi ju rusta eleverna för livet i samhället sedan. Det här är ett ypperligt tillfälle att få träna på de sociala- och den kommunikativa förmågan, säger Abdu Agha, förstelärare i matematik och NO.

Tillsammans med it-pedagogen Emma Prené driver Abdu Agha programmeringsprojektet där åtta elever i årskurs nio ska skapa hemsidor på valfria teman tillsammans med it-företaget Knowit.

– Vi pratade om att det är kul både för företaget som ville engagera sig och för oss som vill att våra elever ska få se fler möjligheter; vad kan man jobba med i framtiden? Det är grundtanken med projektet, säger Emma Prené.

Stundande gymnasieval

Hon berättar att många elever på skolan kanske håller på lite med programmering på fritiden, men inte alltid inser att det faktiskt är något man kan jobba med. Tankarna kring framtida yrken är naturligt aktuella hos niondeklassarna, som snart ska göra sina gymnasieval.

– Vi vill ge våra elever förutsättningar att klara gymnasiet, men också att få ett jobb efter gymnasiet, säger Emma Prené.

Eleverna som ska delta i projektet väljs utifrån en programmeringsuppgift och en personlig motivering.

– De ska visa lite driv och problemlösningsförmåga. Motiveringen väger tungt, men vi tar också hänsyn till vilka som behöver pushas lite – de kanske inte hade vågat ta hela steget och erkänna för sig själva att de tycker det är kul, säger Emma Prené.

Python och blockprogrammering

Tidigare på högstadiet har niondeklassarna programmerat i python (framför allt i matematiken). Inför det här projektet arbetar de med blockprogrammering och Lego Mindstorms-robotar.

– Eleverna har gjort basuppgifter med dem innan, men utmaningen nu är att de ska programmera och lösa samma uppgift på olika sätt. Uppgiften här är att roboten ska börja vid ett streck, hämta en kub vid ett annat streck och ta tillbaka den över det första. Och sedan göra det här på så många olika sätt som möjligt, de kanske bygger på en arm som hämtar kuben eller något som drar den tillbaka. De kan använda sensorer för att hämta kuben också. Då får vi in både problemlösning och kreativitet, som ju är viktigt när man programmerar. Hur tar de sig an ett problem, hur diskuterar och tänker de? Vi är med i klassrummet och ser hur de gör, säger Emma Prené.

Html och css-kod

I programmeringsuppgiften kring hemsidan kommer eleverna få prova på både html och css-kod. Under ett hackaton träffas företagets programmerare och eleverna för att tillsammans ta sig an uppgifterna. Resultatet ska sedan redovisas på företaget.

– Det blir intressant att se både hur våra elever agerar där och hur programmerarna agerar i kontakten med våra elever, säger Emma Prené.

Det är en ny situation, både för elever och programmerare.

– Eleverna sätts på något sätt i skarpt läge när de är ute. Den enda erfarenheten av att vara ute på en arbetsplats tidigare var ju på praktiken i åttan och då är det ju mer att få testa ett jobb. Här sker det ett samarbete på ett annat sätt. De är inte tvingade att gå dit, de har inte blivit slumpmässigt utvalda, utan det är något som vi har initierat och de har hoppat på tåget, säger Abdu Agha.

LÄS MER: Hermodsdalsskolans digitaliseringsplan

Digitalisering prioriterat

Hermodsdalsskolan prioriterar arbetet med skolans digitalisering och några gånger om året anordnas ett teachmeet med it som tema där lärarna visar upp goda exempel från verksamheten.

– Jag tänker att programmering från början ju är så mycket mer än att bara lära sig programmera. Det är problemlösning och att tänka kreativt, men också att kommunicera med varandra. Man jobbar ju både i par och enskilt. Och det språkliga; att kunna förklara vad de gör – när vi sysslat med programmering har jag sett jättestor utveckling där, säger Emma Prené.

– Här handlar det även om att nätverka, det är viktigt för eleverna att inse att det finns många vägar in till ett yrke eller ett företag, säger Abdu Agha.