Ett unikt tillfälle för elever att inspireras av elever från hela Skandinavien
Drama på schemat i skolan stärker elevernas trygghet
Eleverna på Rörsjöskolan har drama på schemat som en del av skolans kulturinriktning. Rektorn har beslutat att de praktisk-estetiska ämnena ska få mer utrymme.
– På många skolor ligger de här ämnena i motvind och har inte så hög status. Hon tänker tvärtom och det är tack vare det jag är här, säger dramapedagogen Anja Hartnor.
Vad innebär det att ha schemalagt drama i skolan? Många kanske kopplar ihop ordet drama med uttrycksformen teater.
– Men det tilltalar inte alla, utan man kanske till och med känner sig livrädd inför tanken på att spela teater, säger Anja Hartnor.
– Jag ägnar mig åt dramalek med de yngre i förskoleklass och trygghets- och gruppövningar med de äldre. Det handlar om att bygga upp ett tryggt klimat, att det är okej att gå upp framför andra klasskamrater och prova saker.
Drama skapar sammanhållning
I nuläget har elever i förskoleklass och årskurs tre och fyra drama med Anja Hartnor en timme i veckan. Som en del av skolans kulturinriktning har treorna och fyrorna drama parallellt med bild, musik, slöjd och idrott. Eleverna följer en plan i vad eleverna behöver träna på, som Anja Hartnor och rektorn tillsammans har tagit fram.
– Vissa elever känner sig säkra med att stå i mitten av en grupp, medan vissa har svårt att synas. Vi repeterar inte repliker än, utan vi försöker förstå hur vi är tillsammans i ett rum där alla behövs.
Fokus är att skapa sammanhållning i grupperna. Det finns många vinster med det:
– Du känner att du är någon och att du betyder något för andra och kan slappna av i det. Du behöver inte tänka på maktstrukturer och kan istället ta in kunskap. Om du hela tiden ska gå omkring och känna att du behöver skydda dig själv från andra kommer det i vägen för lärande.
Social träning en av fördelarna
Dramapedagogiken kan ge elever upplevelser och erfarenheter som andra ämnen i skolan inte ger.
– I klassrummet har du en bänk, en bok, en tavla där läraren står och du räcker upp handen för att få svara. Hos mig jobbar du med dig själv i ett sammanhang tillsammans med andra. Det är mycket social träning. Min förhoppning är att du hittar dig själv i gruppen, du vågar höras och synas. Då kanske du säger din åsikt på elevrådet, till exempel.
Medan vissa elever kan ha det tuffare i teoretiska ämnen, kan de ha det lättare i de praktisk-estetiska.
– Din dag kan inte bara vara ett stort teoretiskt motstånd, utan att du ibland måste få känna ”Ja, men det här kan jag, det här går snabbt för mig!”.
Språkutveckling utan penna och papper
Anja Hartnor försöker integrera andra ämnen i dramapedagogiken, till exempel att arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt som inte är att skriva text med penna på ett papper.
– Det handlar om att hitta en praktisk ingång till ett ord eller ett språk, och att muntligt beskriva en mugg bakom ryggen som består av ett visst material. Vi använder kroppen mycket.
Vad händer med eleverna i dramapedagogiken?
– Vi utvecklas framåt. I början var det svårt att sitta i en cirkel. Innan jul hade vi en övning som var väldigt intressant: en elev står i mitten framför hela gruppen och jag sätter på musik. Sedan ska de dirigera varandra, “prata med händerna och lyssna med ögonen”, beskriver Anja Hartnor.
– Efter det hade vi ett jättebra samtal. Vad är det att vara en bra ledare och en bra följare? Vad är rollen “elev” och hur ser rollen “lärare” ut?
Hon beskriver samtalet efteråt som ett “wow-ögonblick”.
– De var där i nuet och det blev viktigt. De klev in i det och tog sig an uppgiften!
Hoppas på kulturövergripande arbete
Förhoppningen till nästa termin är att jobba kulturövergripande på skolan och integrera drama med slöjd, bild och musik.
– Hur får man ihop en produktion med alla ämnen integrerade som går att visa för andra? Jag har en idé! säger Anja Hartnor.
Hon efterlyser fler dramapedagoger i skolan för att få mer stöd i sin egen undervisning eller något form av nätverk.
– Nu känner jag mig lite själv i detta, men vi har fått en bra grund att stå på tack vare rektorns initiativ.
Text och foto: Camilla Landin