Matematik, motivation och stödmaterial!
Så löser Universitetsholmen praktiska moment
Hur går det för eleverna med distansundervisningen, egentligen? Och hur klarar sig en yrkesskola med alla praktiska moment?
– Några elever tycker det är jätteskönt att jobba hemma utan distraktioner och slippa stiga upp tidigt för att pendla till Malmö. En etta sa att han aldrig varit så fokuserad som nu när han får sova längre på morgonen. Samtidigt finns en stor oro bland många som behöver mycket stöd av sina lärare, menar Agnes Gentili Cronholm, språklärare och förstelärare i IKT på Universitetsholmens gymnasium.
Vad gör man då med eleverna som behöver mer stöd? På Agnes skola är rutinen att specialpedagog, speciallärare och studiecoacher kontaktar de elever som inte synts till på lektionerna eller som har svårt att klara av sitt arbete.
– Några elever startade på eget initiativ en stödgrupp och bjöd in programmets studiecoach redan första ”stängdagen”, berättar Agnes som är med i IKT-gruppen på skolan (IKT = Informations- och kommunikationsteknik. Hur digitala verktyg används i undervisningen).
IKT-gruppen samlades direkt när de förstod att skolan skulle stängas och började titta på verktyg att använda som ett stöd till lärarna, men också för att eleverna ska känna igen sig från lektion till lektion och inte behöva lära sig alltför många nya verktyg på kort tid.
På yrkesprogrammen finns förstås flera ämnen som kräver praktiskt arbete. På el- och energiprogrammet har läraren Johan Wikelo engagerat sina elever med olika program på datorn.
– I vårt fall kan man rita och visualisera, förutom att beskriva i text och presentera.
Men alla moment går förstås inte att utöva på distans och för årets avgångselever på el- och energiprogrammet på Universitetsholmens gymnasium kom ett glädjande besked från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Skolan öppnar delvis upp för de 68 blivande studenter som behöver göra praktiska moment för att få den undervisning de ska ha och bli examinerade. Eleverna kommer kallas in i små grupper och befinna sig i skolans stora verkstadsytor. Upplägget är väl planerat och förvaltningens huvudskyddsombud har gjort en särskild riskbedömning utifrån ett smittskyddsperspektiv. Förvaltningen har också stämt av med smittskyddsläkare.
En lärare som snabbt anade att skolan skulle stängas är vårdläraren Elisabeth Olanders.
– Jag hade lite på känn att det kunde bli så här och såg till att göra alla obligatoriska praktiska övningar innan. I min distansundervisning försöker jag variera så mycket det går med film och gruppdiskussioner i Meet, och olika praktiska uppdrag i relation till kursmålen. Men jag har även “omvänd lektion”, efter tips från Vård- och omsorgscollege. Jag ber eleverna läsa in sig på ett praktiskt moment och sedan handleder de mig via en videokonferens.
Elisabeth har inrett en hörna i ett klassrum på skolan och alternerar mellan det och att arbeta i hemmet.
– Jag känner mig lite ensam och saknar eleverna. Det tar mer tid att förbereda fjärrundervisning och få det strukturerat och bra och det genererar mer arbete i form av uppföljning av lektionsaktiviteter. Det är lätt att man jobbar för mycket och att jobb och fritid flyter ihop.
Text: Malin Holmqvist, även publicerad i Edico.