Läslots som vill vara härvarande med barnen

– Jag vill fånga alla barn och väcka deras nyfikenhet genom att bjuda in dem i en magisk värld. Det är mina ledord, säger hon.

Projektet startades av språkutvecklarna Malin Bejram Ellström och Hanan Qadan Rababah 2019 med stöd av Kulturrådet. Fokus ligger på att läslotsarna läser högt med barnen på ett medvetet sätt. Text och bild förankras och levandegörs genom gestaltning i olika estetiska uttrycksformer som stöd till det verbala.

Skillnaden i hur Lotta Heij arbetar nu med läsning jämför med innan hon blev läslots, är att stanna kvar i boken tillsammans med barnen längre, med hjälp av bland annat rekvisita.
– Jag sveper en cape över alla barnen och säger “Sim salabim, all ord vi samlar in!.. Jag kan ha dukat fram paljettyg på golvet och har rekvisita för att fånga barnen. De sitter helt tysta och bara väntar på vad som ska hända. Samtidigt har jag projicerat bokens framsida på väggen och berättar vad den ska handla om, förklarar Lotta Heij.

Börjat med läsprocesser och ljudning

På väggen har hon och barnen hängt upp ett bokträd där de hänger upp alla ord som de inte har förstått och är nyfikna på.
– Barnen skriver av orden som jag har skrivit tidigare och så hänger vi upp dem. Bredvid hittar vi en förklaring på vad ordet betyder och det har vi tagit reda på tillsammans genom att googla. Då ser vi hur man gör för att ta reda på ord. Detta har gjort att barnen börjat med läsprocesser och ljudning hos oss. Vi har också skapat en skrivhörna, säger Lotta Heij.

En förskola för barn med språklig sårbarhet

Blomviks förskola är en språkförskola, för barn med språklig sårbarhet. Lotta Heij jobbar på en språkavdelning som är kopplad till logopeder. Sex platser finns för barn som är mycket språksvaga.
– Vi vill börja med tidigt läsfrämjande och det har verkligen gett resultat. Jag njuter så när jag är i det.

Hon använder sig både av sagolådor och sagopåsar som innehåller tillbehör som passar till böckerna.
– Det handlar om att göra sagan visuell. I boken som handlar om Guldlock har vi rekvisita med tre björnar till exempel. Barnen får lägga till egna grejer så att deras fantasi också kommer in. Det har gjort att barnen har gjort egna sagor. Att få barnen att våga säga; “Jag kan det här”, är min belöning. De läser högt för oss! Även om de inte kan orden, kan de läsa en lådsaga, för de har hört den så många gånger.

LÄS MER: SÅ här arbetar Ängsdals förskola med ”Läslyftet”

Att vara läslots handlar mycket om att finnas till för barnen, säger Lotta Heij.

– Jag har fått en fördjupning och kunskap i att våga vara kvar i en bok och inte ha bråttom till nästa bok. Det är så viktigt med planerad läsning varje dag för alla barn, det har de rätt till.
Hur tänker du kring det?
– De har rätt att få ett rikt ordförråd och få lov att lära sig få förståelse för omvärlden. Det kan vi få genom att vi fördjupar oss i en bok. När man får rätten att få lov att vara med så leder det till att man kan och man vågar. Det är det jag ser i barnen, även barn med språklig sårbarhet är att när man är kvar i en bok leder till att man vågar mer.

Det är härligt att se deras utveckling och se dem hämta en bok och vilja bli lästa för, för innan har de kanske inte varit med utan suttit med ryggen emot. Hon förklarar det som att hon är härvarande.
– Jag kan ju vara närvarande i ett rum men jag är inte “där” med barnen. Är jag det och är med barnen och i deras nyfikna frågor, då är jag härvarande. Det är jätteviktigt att vi är det, det är det jag brinner för, att läsa för barn och få dem att förstå ordens magi.

LÄS MER: Hur de läsfrämjande insatserna i projektet ”Läs med mig” utvecklade Pilevallens förskola

Kompetensutveckling med språkutvecklare

Det finns idag 14 läslotsar i utbildningsområde Öster som har träffats på regelbundna kollegiala träffar med kompetensutveckling med Malin Bejram Ellström och Hanana Qadan Rababah. I projektet ingår även två öppna förskolor.
– Vi har haft workshops med erfarenhetsutbyte och författarbesök där vi har pratat om hur man bygger upp en saga. Det jag har lärt mig är att använda rekvisita till boken för då upplever barnen orden genom sakerna och det visuella betyder så mycket. Du ser boken, du hör den, du känner den och får leka med den, säger Lotta Heij.

Text och foto: Camilla Landin och Lotta Heij