Utmaningar i Google Classroom

Bara fördelar med Google Classroom?

Att lägga allt fler uppgifter digitalt har många fördelar. Eleverna tappar inte bort läxan eller glömmer att ta med sig böcker eller material när det finns digitalt. Lärare slipper massvis med papper, vilket även gynnar miljön.

Vi på Universitetsholmens gymnasium arbetar sedan många år i största möjliga mån digitalt i Google Classroom. Alla kurser följer samma upplägg i GC; oavsett program eller årskurs så att det ska vara så lätt som möjligt för eleverna att navigera. Alla uppgifter och planeringar läggs upp i alla ämnen, så att även om eleven är borta kan hen följa undervisningen. 

Fördelarna blir många för eleverna även om det låter som att det tar bort lite kreativitet från läraren. 

Lärarna har nu blivit mycket duktiga på GC och schemalägger uppgifter, länkar till Gleerups eller NE.se eller kanske en youtube-film. Eleverna uppskattar det då dagens ungdomar oftast är mycket duktiga digitalt. 

Problem med digitala uppgifter

Som med allt finns det baksidor. 

Problem vi upptäckte under Covid-19 våren var att eleverna kände sig överrösta med uppgifter. Elever jag hjälpte som studiecoach kände en hjälplöshet över att inte få någon struktur över uppgifterna i GC och klarade inte av att prioritera vare sig sin tid eller sina uppgifter. 

Plattformar som GC, NE och Gleerups är ofta väldigt bra, men det kräver ganska mycket av eleven att kunna hitta information, navigera och svara på uppgifter i de olika systemen. Systemen är inte sammanlänkade på något sätt utan eleven måste lämna GC för att lösa uppgifter på NE eller Gleerups. Detta resulterar i att massor av flikar öppnas, datorn blir långsam och eleven blir frustrerad och tappar fokus. 

Jag tror faktiskt de flesta vuxna också känner igen sig.

Covid-19

Får vi en andra våg av Covid-19? Folkhälsomyndigheten har inget svar, ingen vet. Hur som helst så måste vi anpassa oss efter den nya verkligheten att skolor kan stängas, klasser kan skickas hem, elever och lärare blir sjuka eller förkylda och måste stanna hemma tills man varit symptomfri i två dagar. 

Vi kommer i år att vara tvingade att ha det digitala klassrummet som backup, för vi vet helt enkelt inte vilka som kommer att vara i skolan nästa vecka och vi måste låta dem ta del av så mycket undervisning som möjligt.

Vad göra?

Svar: Man kan bara göra sitt bästa och vara förberedd på det mesta som individ. 

Men jag tänkte berätta lite om hur jag ser på saken. 

Att ha grunden i Google Classroom är en stor fördel, som på Universitetsholmen där både lärare och elever måste ha koll och lägga ut uppgifter (lärare) eller svara på uppgifter (elever). Planering, övrig information, kursmål, kunskapskrav hittas också på GC i alla kurser med samma struktur. 

Det ger en känsla av säkerhet för eleven och eleven kan följa undervisningen bättre när hen är hemma. Det blir också naturligt för läraren att lägga upp en uppgift i GC även om hen är sjuk, vabbar m m. samtidigt som eleverna har vanan inne att kontrollera sitt flöde i GC.

Att tänka på

Det finns fallgropar i GC, några som vi möttes av under våren 2020 när gymnasieskolorna stängdes nästan över en natt.

När eleverna rycks upp från sin strukturerade vardag med klassrumsundervisning och möjlighet att enkelt ställa frågor på eller efter lektionerna, belystes många svårigheter. 

Vissa elever stortrivdes på distans medans andra inte klarade det alls.

Hade man elever som trivdes och presterade på distans så är det bara att gratulera att ni kunde nå dem och ge dem en utbildning som fungerar. Jag misstänker dock att åtminstone några elever i de flesta klasser hade svårt, eller fick det svårt allt eftersom tiden gick. 

Som studiecoach har jag möjligheten att hjälpa eleverna i mindre grupper och utanför lektionstid, vilket ger mig en annan typ av inblick. Jag behöver aldrig fundera på att motivera de högpresterande (något som nog är utmanande) utan jag får fokusera på de med svårigheter. 

Vad jag märkte bland eleverna jag hjälpte var att många hade svårt att prioritera uppgifter som skulle göras. Ofta lägger man upp en mindre uppgift som ska göras i all välmening, till exempel ”se denna korta film”. 

En sådan uppgift ligger då i elevens GC och markeras automatiskt som “ej inlämnad”, då det kanske inte finns något material som ska lämnas in. Följden blev att eleverna samlar på sig många mindre uppgifter (tänk 2-3 sådana uppgifter i vardera 6-7 ämnen) som kanske inte kan lämnas in. De uppgifterna ligger dock markerade i elevens GC och kan inte urskiljas enkelt från uppgifter som ska lämnas in. 

Har man redan lite svårt att få in uppgifter så ligger det kanske redan några stycken där som ska in samtidigt som det kanske kommer en-två nya uppgifter varje vecka i elevens alla ämnen. Ni förstår då förhoppningsvis att det ganska snabbt blir många uppgifter som markeras “ej inlämnade” och eleverna får svårt att leta upp de som ska göras.

Motivation

När eleverna går in på sin sida för inlämnade uppgifter så möts de direkt av massor av “ej inlämnade uppgifter” vilket känns övermäktigt för vissa av dem. 

Det krävs ganska mycket viljestyrka att tvinga sig själv att börja bläddra bland sina uppgifter och sålla ut dem som inte behöver göras, samtidigt som de ska ha koll på vilken som ska in härnäst eller vilken av uppgifterna som är försenade som de ska fokusera på. 

Följden blir att eleven blir omotiverad och trött och kanske skyndar sig att göra färdigt uppgifter eftersom de har så många andra som väntar på att bli klara.

Eleverna ser på uppgifterna som något som ska klaras av och lämnas in så att uppgiften får sin gröna bock i GC. Uppgiften handlar mindre om lärande och mer om att skicka iväg den så man slipper stressen av röda “ej inlämnade” uppgifter.

Stress

Alla dessa uppgifter som ligger och väntar på eleven upplevs stressande och några av eleverna jag mött har mått dåligt av detta. 

Vi som jobbar i skolan måste någonstans ha i bakhuvudet att uppgifter inte ska göras för sakens skull utan för att eleverna ska lära sig något och ha med sig det resten av livet. Dock så blir eleverna uppmuntrade av GC att lämna in sina uppgifter genom att deras uppgifter markeras gröna och som ej inlämnade. 

Feedbacken som eleverna får från lärare kan dröja ett tag (alla vet att det tar tid att rätta en hel klass uppgifter), istället blir Google Classrooms “gröna” markering av uppgiften den första feedbacken de får. Vilket ger en skön känsla och får eleven att kanske stressa sig igenom nästa uppgift så att den också blir grönmarkerad. 

För den riktiga feedbacken får de ju vänta några dagar med och så länge orkar de flesta elever inte vänta i dagens värld av “instant gratification” direkt gratifikation som de får av spel, sociala medier m m.

Sammanfattning

Alla som arbetar i skolan har gjort ett jättejobb med att ställa om digitalt och det har medfört stora förbättringar i vissa avseenden.

Men vi kan fortfarande bli bättre. Vi “tävlar” om elevernas koncentration digitalt mot datorspel, instagram, snapchat, tiktok, listan är lång. Vi måste titta på vad som motiverar våra ungdomar i samhället och se vad vi kan lära av det. Vi måste också titta på hur plattformar som GC motiverar våra elever, vad har de för incitament för att slutföra en uppgift?

Alexander Johansson