E-kampen på Apelgårdsskolan

Det ville man ju förstås inte missa, så jag anmälde mina elever i årskurs nio. Då det var svårt att få ihop de två tänkta dagarna för denna process, beslöt jag mig för att ta saken i egna händer och lade några av mina egna NO+Tk+Ma-lektioner på uppgiften. Det blev även en del textilslöjd och hemkunskap, och totalt ungefär två skoldagar.

Hållbarhetsaspekten är förstås alltid av värde, så eleverna fick uppgiften, de grupperade sig och satte igång med idégenerering, med hållbarhetsglasögon på. Omkostnaderna var extremt små eftersom den ekonomiska biten är en stor och viktig del av företagandet. Det gällde alltså inte bara att komma på något smart utan också göra något som kostar så lite som möjligt eller ännu hellre ingenting alls.

Det dröjde inte lång tid förrän de kommit på en mängd affärsidéer. Vissa var lite svårare att genomföra och rann därför ut i sanden medan andra vidareutvecklades och arbetades fram med affärsplaner och tankar om hur det skulle gå att lösa rent praktiskt.

En grupp ville tillverka tvål. Tillverkningen av denna tvål tog fart (med material som fanns att hämta i NO-salen) cirka fem minuter efter att eleverna kommit med idén!

En annan grupp var inspirerade av den bivaxsalva de alla fått tillverka när vi varit på besök i Naturskolan i Torup några veckor tidigare. Det gör naturligtvis inte saken sämre att vi har egna bikupor på skolans tak och att eleverna själva fått slunga honung därifrån i augusti. Då stod de med supergafflar och skrapade av bivax från ramarna och det är ju ett ypperligt tillfälle att fundera ut vad man kan ha denna biprodukt till…

En tredje grupp ville designa väskor och ge bort till yngre elever som saknar skolväska, men det utmynnade istället i tygpåsar som tillverkades för att sälja. För att få ihop det tog gruppen hjälp av andra elever så att de skulle hinna med att sy ett antal påsar. Det speciella med dessa tygpåsar är att de är tillverkade av återvunnet tyg, t ex gamla gardiner skänkta av skolans personal. För att göra dem mer speciella tillverkades det grönlandsvax i NO-salen av bivax (återigen) och paraffin, som tygpåsarna gneds in i för att de skulle bli vattentåliga. För att göra dem ännu mer speciella försågs varje tygpåse med en liten bit grönlandsvax för hemmabruk, så man kan behandla sin påse (eller något annat) en gång till.

Då det var meningen att jag som ansvarig pedagog skulle besöka/ha överblick över all försäljning under den halvdag då detta skulle ske insåg jag att det skulle vara totalt omöjligt om inte eleverna befann sig i närheten av varandra.

Någon kom på att det är roligt att gå på marknad och sagt och gjort: vi ställde till med en marknad!

Platsen var på trottoaren utanför skolan och det visade sig vara en alldeles utmärkt idé. Marknadsföringen sköttes gemensamt av eleverna, som satte upp lappar på husen vid skolan. Att det sedan råkade vara direkt efter lönehelgen och att massor av föräldrar passerade på väg till och från lågstadiet för att hämta barn gjorde ju inte saken sämre.

En konstnärlig elev gjorde skyltar åt alla försäljningsgrupper. Det fungerade som ett stort grupparbete, där lagen hjälpte varandra genom hela processen. Härligt att se!

Eleverna ställde upp sina varor på långbord som vaktmästaren på skolan ordnat åt oss och sedan samsades hembakta kakor med bulgariskt konsthantverk (tillverkat av en elevs mamma) och de ovannämnda produkterna.

Det blev succé! Några elever fick till och med gå in och koka mer tvål under eftermiddagen, eftersom den tog slut, och kakorna fick de också baka flera av. Eleverna sålde så gott som allt de hade ställt fram! Det fanns inte en kaka kvar, inga tygpåsar och ingen bivaxsalva. Granndamerna var besvikna över att det bara var öppet under en dag ”Va? Har ni inte öppet i morgon?”

Eleverna var trötta efteråt, jättenöjda med resultatet och i vissa fall rejält överraskade av sina egna tidigare okända talanger t ex vad gäller försäljning.

Helt klart något att rekommendera till andra och givetvis att göra igen!