2,6 miljoner till kultur för Malmös skolelever

Skapande Skola är regeringens satsning på grundskolan och sedan 2008 finns det möjlighet att söka bidrag.

Målet är att konst och kultur ska integreras i skolans arbete. Satsningen, som omfattar 150 miljoner kronor, är avsedd att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet.

Elever ska få möjlighet till kulturupplevelser och egna konstnärliga uttryck samtidigt som det är tänkt att den ömsesidiga förståelsen för varandras verklighet ska öka.

Elev håller i penna och tittar vad den andra gör.
Olika kreativa uttryckssätt berikar varandra.

I Skapande skolas gryningstid deltog jag i en open space-diskussion, kring denna nya form för kulturstöd till skolan, arrangerad under scenkonstbiennalen Bibu i Lund. Förväntningar vägdes mot farhågor bland de samlade kulturarbetarna, pedagogerna och byråkraterna. Kan det bli bra när initiativ och mandat att söka pengar ligger hos skolorna själva? Vad avgör om det blir integrerad kulturpedagogik eller gästspelande happenings?

Skapande skola i Malmö

Elev håller i mikrofon.
Genom att framträda för andra tränar man sig på att bättre förstå och få syn på sig själv och sina förmågor.

Med ett par år på nacken har den nya ”kulturiskolanstödreformen” möjliggjort många Skapande skola-projekt runt om i landet. Malmö hade en försiktig start men de senaste årens beviljade bidrag skvallrar om såväl bra ansökningar som genomtänkta projekt. Mellan 2010 och 2011 ökade bidragen med 500% och i år är det ytterligare fler skolor som får del av pengarna. Samtliga tio stadsdelar får sammanlagt drygt 2,3 miljoner och friskolorna delar på 260 000 kronor.

En del projekt handlar om att arrangera kulturaktiviteter som eleverna tar del av, som till exempel professionella dans- och teaterföreställningar, andra handlar om att ge barn och unga möjlighet till eget skapande. En tredje inriktning består i att skapa mötesplaster mellan kultur och skola. Oavsett inriktning är ett centralt mål att, utifrån formuleringar i läroplan och kursplaner, ge förutsättningar för att elevernas möjligheter att utvecklas blir ännu bättre.

Själva ansökningsförfarandet har av en hel del skolor upplevts som omständligt. Skolan skriver sin ansökan, med förankring i kulturplan och styrdokument, som sedan sammanställs med andra ansökningar centralt i respektive stadsdelsförvaltning. För att ge ett bättre stöd skapades därför en lokal Skapande skola-sida för Malmös skolor där man kan läsa om genomförda projekt och få tips på hur man gör sin ansökan.

Kultur i skolan på EU:s agenda

Barn ritar på stort papper på golvet.
En overheadapparat kan användas till mycket som här för att förstora upp en bild till en scenografi.

Diskussionen om kulturens och kreativitetens roll för lärandet är högaktuell inte bara inom Sveriges gränser. En rad utvecklingsprojekt pågår inom EU och nyligen hölls konferensen Art and Culture throughout Childhood and Youth i Köpenhamn med föreläsare och besökare från hela Europa. Arrangör var Kulturministeriet och Børnekulturens Netverk. På deras hemsida kan du läsa mer om konferensen och ta del av föreläsningarna i videoform.

En stor del av konferensen ägnades åt just betydelsen av kultur inom skolans ramar. Paul Collard, en av förgrundsfigurerna inom området i Europa och chief executive of Creativity, Culture and Education(GB), var en av huvudtalarna. Collard lyfter fram betydelsen av kulturupplevelser som ett gemensamt “kapital” och menar att skolor som arbetar på kreativa sätt får bättre resultat.

Om kreativitet för lärare

Är du intresserad av att höra Paul Collard så ges det möjlighet då han i slutet av maj medverkar vid årets Bibu. Han kommer att föreläsa om kreativitet och lärande och håller även i en workshop där lärare och kulturutövare ser och diskuterar teater tillsammans. Mer information om detta hittar du på Bibu’s hemsida i seminarie- och workshopsprogrammet.

En viktig aspekt på Skapande skola är just möjligheten till kompetensutveckling för lärare. För att kunna ge kreativiteten en plats i skolan måste man veta hur den ser ut och känns. Att själv få vara i kreativa processer ger verktyg för att förstå och skapa sådana situationer i undervisningen. Lärare behöver även utveckla ett språk för att prata om och beskriva kreativiteten. Precis som med elever kan ingen lära lärare att vara kreativa men man kan skapa möjligheter för alla att få vara det!

Text och foto: Ina Alm