Alla ska med på fritids

– Vi börjar alltid med att fundera på vilken förmåga som ska tränas, sedan bestämmer vi aktiviteten, säger Emely Dehlin-Konnerup, förste fritidspedagog på Holmaskolan.

I början av året släppte skolinspektionen en rapport som pekar på ett antal brister i hur Sveriges grundskolor sköter fritidshemsverksamheten. Rapporten säger bland annat att samarbete mellan grundskola och fritidshem ibland saknas och att många skolor inte lever upp till skollagens krav på fritidshemmets lärandeuppdrag.

Ett gott exempel på hur skolan och fritidshemmet kan jobba mer tillsammans finns på Holmaskolan. Där arbetar Emely Dehlin-Konnerup som förste fritidspedagog och Jane Mårtensson som team-ledare.
– Fast vi har ju samma uppdrag. Skolan fick bara en förstetjänst, men skolledningen menade att vi behöver vara två, förklarar Jane Mårtensson.
– Det är en enorm fördel. Vi samarbetar och hittar olika infallsvinklar, instämmer Emely Dehlin-Konnerup.

Likvärdighet på fritids

Deras uppdrag är kvalitetssäkring av verksamheten och att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet för ett likvärdigt fritidshem, det som skolinspektionen pekar ut som brister i sin rapport.
– Vi har lärt oss genom åren att man måste börja med att fundera över vilken förmåga som ska tränas, menar Emely Dehlin-Konnerup.
– Jag tror att många börjar med aktiviteten och sedan kommer pedagogiken i efterhand, sägerJane Mårtensson.
De är överens om att små barngrupper och en relativt hög täthet av pedagoger hjälper fritidshemmet att nå målen. På Holmaskolan är alla barn upp till tredje klass är välkomna till fritidshemmet, oavsett vårdnadshavarens situation.
– Egentligen skall vårdnadshavarna förvärvsarbeta eller studera, men vi tycker att utvecklingen av sociala förmågor är så viktig att alla barn är välkomna, säger Jane Mårtensson.

Upplevelser inspirerar

Holmaskolan arbetar mycket med upplevelsebaserad pedagogik. Arbetet är också en del av ett forskningsprojekt tillsammans med Skoletjenesten Øresund, Malmö universitet och flera externa parter. Projektet har pågått i snart fem år och de första barnen som deltog har nått mellanstadiet. Kärnan i verksamheten, både för skola och fritidshem, är arbetet före, under och efter upplevelsen. Forskarna följer upp verksamheten för att se hur det ska leda till ett optimalt lärande för eleverna.
– Studiebesök, exkursion eller något så enkelt som en fisketur. Det är enormt stimulerande att erbjuda barnen dessa upplevelser och de har dessutom utvecklats enormt mycket, säger Emely Dehlin-Konnerup.
– Det är viktigt att barnen är med i planeringen och att de hjälper till med förutsättningarna så att vi gemensamt kommer fram till hur vi vill att något ska fungera, säger Jane Mårtensson och menar att det gör att upplevelsen blir ännu starkare.

Årets höjdpunkt

Det kan kännas avlägset i slutet av april, men när höstterminen går igång påbörjas också arbetet med den årliga julbasaren. Den planeras in i minsta detalj och barnen på Holmaskolans fritidshem är med i alla steg av planeringen. De tränar sociala förmågor, matematikkunskaper, språkutveckling och mycket annat.
– Det kanske verkar överdrivet för den som tror att julbasaren handlar om att baka kakor. Men vi ska träna förmågor. Hur mycket ska vi ta betalt för kakan, vad har det kostat att baka den? säger Emely Dehlin-Konnerup.
– Vi får in alla våra mål i projektet, säger Jane Mårtensson och tillägger att det finns ytterligare en stor fördel som handlar om kontakten med vårdnadshavare.
– Det är svårt att få dem att komma på föräldramöten. Men alla i Holma kommer till julbasaren, så då får vi en chans att knyta kontakter.

Text&Bild: Per Armbäck