Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
Analys och systematik för hållbart skolutvecklingsarbete på Malmö Latinskola
Maria Jarlsdotter är rektor för Malmö Latinskola. Under 2011-2012 var hon projektledare för sammanslagningen av tre gymnasieskolor som blev nya Malmö Latinskola – en citynära gymnasieskola i renoverade och nybyggda lokaler.
Det uppdrag Maria fick av dåvarande utbildningsdirektör var att bygga en skola som skulle handla om globalt lärande, kreativt lärande och digitalt lärande.
– Det florerar så mycket fina ord och uttryck. Jag fick börja med att fundera över vad dessa begrepp egentligen står för och göra dem till mina egna, säger Maria.
Föreläsningsserie & workshops
I samband med sammanslagningen skulle alla lärare inom gymnasieförvaltningen söka om sina tjänster. För att ladda inför allt det nya fick Maria möjlighet att arrangera en föreläsningsserie. Maria försökte anlita föreläsare inom områden som då var de mest aktuella och vassaste. Se längst ner.
– Det bästa med föreläsningarna var egentligen efterföljande workshops. Lärarna fick fundera över vad man hade lyssnat till och sedan försöka knyta det till sin egen undervisning. Föreläsningarna är bra som input men utan dessa diskussionsmöten hade inte föreläsningarna haft något bestående värde, menar Maria.
Att få årets 104 fortbildningstimmar att räcka till
För att effektivt använda den tid som finns till förfogande för lärares kompetensutveckling tänker Maria att man först måste göra en analys. Hur ser våra resultat ut? Var är det våra elever har svårigheter? Vad kan det bero på? Vad säger forskningen? Hur har andra tacklat det och i så fall på vilket sätt? Vad kan vi göra åt det på vår skola?
– När man väl har bild av elevernas behov får man med systematik försöka göra något åt det. Men det går inte att gapa över för mycket. Det gäller att sätta in krafterna där de största behoven finns – samtidigt som det ska ingå i en helhet på skolan, säger Maria.
Språkutveckling på bred front
På Malmö Latinskola är språkutveckling ett prioriterat område och skolan satsar på bred front. För att få till en helhet ska språkutveckling ingå i allt man gör på skolan – tillsammans med andra valda utvecklingsområden som hållbar utveckling och genusfrågor. Maria förklarar att det inte skulle fungera om varje sak skulle läggas ovan på vartannat. I ett långsiktigt perspektiv tror hon också att de olika sakerna faktiskt hjälper varandra.
– Förr arbetade vi nog inte lika långsiktigt utan mer projektbaserat. Men det är svårt att se ett slut på ett språkutvecklande arbete. Däremot tror jag det kan vara bra att göra en rejäl insats i början av ett utvecklingsområde. Sedan måste man skapa en organisation som stöttar det fortsatta arbetet så att det blir en naturlig del av skolans arbete.
Kollegialt lärande med stöd av expertis
Maria är en varm anhängare av det kollegiala lärandet. Hon tycker att skolans lokala Mattelyft med stöd från Skolsatsning 2012* är ett bra skolexempel på hur det ska fungera.
Alla matematiklärare på skolan ingår i grupper med processtödjare och ämnesföreträdare. I grupperna tittar de på forskning, diskuterar och går ut och provar i klassrummet. Sedan träffas gruppen igen för att diskutera och reflektera hur man kan förändra sin praktik.
På skolan finns också lärare som deltar i forskningscirklar med forskare från Malmö högskola. De fungerar på ungefär samma sätt: läsa, diskutera, prova i klassrummet, tillbaka igen.
Sammanhängande tid för utvecklingsarbete
Maria har besökt Essa Academy, en skola i Bolton, Storbritannien. Hon blev imponerad av det sätt man där har organiserat lärarnas tid för kollegialt lärande. Varje fredag slutar eleverna till lunch och under hela eftermiddagen fram till halv fem ägnar lärarna sig åt olika utvecklingsområden. För lärarna är den här sammanhängande tiden är oerhört värdefull, berättar Maria.
– Vi på Malmö Latinskola försöker lösa det schematekniskt så att vi kan träffas. Men det är svårt, det är mycket som ska in och det blir lätt uppstyckat. Vi försöker jobba med våra utvecklingsområden på måndagar mellan kl 15-17. Vissa måndagseftermiddagar ägnar samtliga lärare åt vårt gemensamma språkutvecklingsarbete.
Auskultationer – skolförbättring på bred front
Skolan har utökat det kollegiala lärandet med auskultationer. Förstelärarna och ämnesföreträdarna fick börja med att auskultera hos varandra och nu auskulterar samtliga lärare på Malmö Latinskola.
– Det kan bli väldigt spännande möten, som när t.ex. läraren i biologi ska auskultera hos sångpedagogen. Men det är klart det finns ju en osäkerhet i det här med att auskultera hos varandra. Vi har ännu inte någon tradition i att vara med på varandras lektioner. Men om lärare upplever att det är givande för både mottagare och givare så tror jag att det kommer att sprida sig.
Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö
* ”Skolsatsning 2012” är en satsning i Malmö stad på språk och förståelse. Under 2012-2014 har verksamheter inom förskola och skola kunnat ansöka om medel för att utveckla språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning och formativ bedömning.
Föreläsningar Pedagogisk Mötesplats nya Malmö Latinskola:
3 oktober 2011: Stigendal: Världen i Malmö och Malmö i världen.
21 november 2011: Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare.
21 februari 2012: Renman: Röd matta för svenska skola inför det 21:a århundradet.
12 mars 2012: Gärdenfors: Motivation och förståelse är viktiga för lärandet.
23 april 2012: Liedman
7 maj 2012: Gunnarsson: Samhällsförändringar, våra barn och digitala medier.
Fakta – Malmö latinskola
Malmö latinskola grundades 1406. I augusti 2013 startade nya Malmö latin och flyttade in i nya och renoverade lokaler i januari 2014. Här skapar Estetiska programmet, Humanistiska programmet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet med sina elever en levande skola där konstarterna, media och vetenskaperna möts.