Att bygga hållbara broar
Att hitta det gemensamma elevfokuset
Elevhälsan på Nydalaskolan använder sig sedan flera läsår av det systematiska samarbetsupplägget i STFL, men nu tar de lärdomarna därifrån till mötesstrukturerna även i pedagogernas arbetslag (F-6) för att bättre kunna analysera, utvärdera och sedan veta vilka frågor de ska fokusera på framåt. Huvudfokus är att få till lösningsfokuserade och framåtsyftande möten med tydliga frågeställningar där alla deltagare i förväg vet varför de är där.
Sammanfattningsvis rymmer STFL både ett förhållningssätt och flera konkreta metoder för att kartlägga, samtala kring, konkretisera, organisera och inte minst samarbeta kring enskilda elevers och hela klassers behov och utveckling i skolan.
– Vi vill ha ett verktyg som vi kunde använda som är både transparent för vårdnadshavare och som kan öka samarbetet med lärarna, säger Zinab Taki, speciallärare.
Under måldialogerna på skolan använder de sig bland annat av “Micke Mus-modellen”, eller “Tre cirklar” för att visualisera olika behov och frågeställningar. I de olika cirklarna grupperas till exempel eleverna utifrån hur de ligger till kunskapsmässigt. Det blir ett sätt att enkelt se hur eleverna når kunskapsmålen, både på grupp- och individnivå.
– Det blir visuellt tydligt vilka elever vi kanske behöver ha insatser med, eller är det så att det behövs andra strategier i klassrummet? På det sättet kan vi sätta in tidigare insatser som stöd och inte bara insatser som speciallärarna gör. Redan när vi planerar vår undervisning så kan vi utgå ifrån att i den här klassen är det tio som behöver extra stöd, säger Lena Lundberg, förstelärare.
Det här proaktiva arbetssättet gör att de i större utsträckning kan lägga upp, anpassa och differentiera undervisningen utifrån elevernas behov och att tidigt se vilka insatser som behöver göras.
– Det är där vi har landat nu, det är mycket det vi pratar om när vi har våra måldialoger; hur kan jag göra min undervisning tillgänglig för alla mina elever, säger Mergime Bobi, förstelärare.
Under måldialogerna ägnas mycket tid åt att ta fram vilka fokusmål pedagogerna ska arbeta med. Fokusmålen ska vara mätbara och ska kunna utvärderas på till exempel nästa möte, sex veckor senare.
– När vi var i förskoleklassen och hade måldialog så kunde det vara att man skulle träna på att räkna ner från 20 till 0. Det är ju enkelt att mäta sen, säger Paola Whittle, speciallärare och förstelärare.
På det här sättet blir det en större kunskapsspridning i alla klasser. I och med att hela arbetslagen är involverat så blir det lättare att fokusera på målet i flera sammanhang under skoldagen – och inte enbart under lektionstid.
– Man kanske gör det på rasten om man ska stå i led så räknar man ner istället för upp, säger Lena Lundberg.
Att hitta och formulera mätbara fokusmål var lite ovant i början, berättar Paula Whittle, särskilt när de visste att om sex veckor skulle det utvärderas.
– Vi har ju ämnesårshjul i alla ämnen där vi har lärandemålen för varje ämne och årskurs, så nu hämtar vi alla våra mål utifrån det hjulet. Det har gjort det lättare för arbetslagen.
– På vilket sätt har de här mötena förändrats efter att ni anammat STFL-modellen?
– Varje arbetslag träffas regelbundet och strukturen har gjort det lättare att följa upp och utvärdera tillsammans. Måldialogerna har en plats på schemat och de återkommer regelbundet; den kontinuiteten har gjort att det blivit bättre kvalitet, säger Lena Lundberg.
– Alla vet ju vad som förväntas av en på de här mötena i dag, att vi ska följa upp och utvärdera hur det har gått för mig. Så man kommer ju mer förberedd till mötena upplever vi, säger Mergime Bobi.
De är överens om att framgångsfaktorerna för arbetssättet mycket ligger i systematiken, att mötena är återkommande på samma tider.
– Att vi ofta väljer ganska så små och snäva fokusområden och tillsammans i arbetslagen sätter ord på att nu ska vi träna på detta har gjort det lättare för alla att greppa det, säger Lena Lundberg.
De fyra samtalsledarna som ska stötta arbetslagen träffas en gång i veckan för att planera och förbereda måldialogerna.; det är en förutsättning för att modellen ska fungera. Det är också viktigt att alla utgår från samma mallar med givna frågor.
– Vårt planeringsdokument med allt som vi har gjort och som behöver göras under terminen gör det också väldigt tydligt. Även om man varit borta ska man kunna titta där och veta vad som behöver göras, säger Paola Whittle.