Gå direkt till innehållet
Åsa Rantzow lutar sig mot stenpelare.

Publicerat:

Mer systematik i elevhälsoarbetet

Sedan en tid tillbaka arbetar några av Malmös grundskolor för att implementera modellen STFL (systematiskt tillsammans för lärande) i sitt elevhälsoarbete. Tanken är att arbetet ska bli ännu mer samarbetsbaserat och metodiskt.

En av de skolor som har kommit längst i sitt arbete är Husieskolan. De kom först i kontakt med STFL när de arbetade tillsammans med en elev som hade särskilda behov. Elevens lärare fick då handledning av en skolpsykolog som använde sig av STFL-modellen.

– Vi blev så imponerade. Modellen gör verkligen att man, systematiskt och tillsammans med elev, vårdnadshavare och skola försöker hitta vad det är eleven behöver för att sen begränsa det och sätta upp konkreta mål, säger rektor Åsa Rantzow.

Nederländsk modell

Arbetssättet, som på engelska kallas för AFI (Assessment for Intervention) och utvecklades i Nederländerna, bygger på sju grundpelare som elevhälsoarbetet kan stödja sig på för att förbättra elevernas måluppfyllelse och hälsa. Målet är att eleven ska få ett konkret, meningsfullt mål att jobba med. För eleven på Husieskolan i exemplet ovan blev målet att klara av tio minuters genomgång i klassrummet. 

Man fokuserar sen, inte bara på eleven, utan också på omgivningen; vad behöver lärare, personal, vårdnadshavare för att eleven ska kunna nå sitt mål? Och framförallt – arbetet ska vara systematiskt och ske utifrån fem givna steg. 

– Jag kan känna ibland att vi liksom jobbar på och gör vårt bästa. Det rullar på utan att man hinner stanna upp och analysera vad är det som är kärnan här. På ett sätt så är väl inte STFL revolutionerande men det handlar om systematiken i arbetet och att göra det tillsammans som är det nya, säger Åsa Rantzow.

LÄS MER: Elevhälsan vässar verktygen med STL

Husieskolan har skrivit in STFL i sin åtagandeplan och jobbar just nu med att lära sig metoden. De har ett samarbete med centrala elevhälsan som stöttar i arbetet och under följande läsår kommer de att ha handledning av den holländska skolpsykologen Noëlle Pameijer vid ett antal tillfällen. 

– Jag kan ju ärligt säga att alla polletter inte har ramlat ner än, men det kommer, skrattar Åsa Rantzow. 

Hitta rätt strukturer

Skolan kommer att använda metoden i skarpt läge och har flera funderingar på hur arbetet ska läggas upp på skolan.

– Min roll som rektor blir att se till att alla kompetenser får möjlighet att bidra. Det kan handla om organisation, arbetslag, hur vi förlägger möten. Sen också att ge utrymme för att vi ska kunna jobba så här. Om vi nu bestämmer att det är detta sätt så måste jag se till att om man som lärare får ett uppdrag att till exempel göra en kartläggning så måste det finnas tid att göra det. I grunden är STFL ett elevhälsoarbete men det kommer också att påverka lärarna, säger Åsa Rantzow. 

Arbete blir formativt

Att jobba med STFL är en lång process men genom att man delar upp arbetet i mindre konkreta mål så blir det också en formativ process.

– Man låter inte saker stå stilla. Vi provar och testar. Vad funkade? Då gör vi mer av det. Vad funkade inte? Då gör vi något annat, säger hon. 

– Det som känns så bra med det här arbetssättet är att vi verkligen involverar alla: eleven, även de minsta barnen, vårdnadshavarna och lärarna. Det blir ett ägandeskap som vi delar för att kunna ge det som eleven behöver för att nå sina mål.

Text och foto: Johanna Ravhed