Barnen lär av jordlös odling

– Barnen lär sig att vara rädda om naturen och vår närmiljö, säger barnskötaren Karin Persson. 

– Till den första odlingen vi gjorde valde barnen att mest odla basilika, den växte så bra att det täckte nästan hela fönstret, berättar Karin Persson på Molijoxerna. Nu i höst odlar vi istället en blandning av sallad, pak choi och annat som barnen fått välja.

Det var för snart ett år sedan som Pedagogiska Gröna gårdar/Pedagogisk inspiration Malmö kunde erbjuda förskolor och skolor egna hydroponiska odlingslådor. I dem går det fint att odla inomhus på vintern, ett bra komplement till utomhusodling. Augustenborgs förskola var en av de som nappade.

– Barnen visste mycket väl att till odling behövs frö, jord, vatten och ljus, säger Karin Persson. Så när jag berättade att vi i de hydroponiska odlingarna skulle odla utan jord, endast med vatten, så blev de mycket tveksamma.

När lådorna sedan anlände blev det mycket spännande för alla, redan vid uppackningen.

– Ingen visste ju egentligen vad det var i paketet, så vi fick läsa instruktionerna och sedan blev det massor av matematik när man skulle mäta och hälla i nio liter vatten eller hur mycket det nu var, berättar Karin Persson. Vi letade också upp en bra plats för lådan att stå, det blev i vårt sydliga fönster.

– För vanlig odling är det ju en tokig tid att börja odla, fortsätter Karin Persson. Men tack vare belysningen och växtnäringen som vi fick med i paketet så går det här bra.

Snabb tillväxt

Tiden som följde blev spännande för barnen. Varje dag hade det växt lite, ibland mycket, och ofta lyfte pedagogerna på lådans lock för att alla skulle se hur mycket rötterna hade växt och om de nådde ner till vattnet än. Basilikarötterna blev enormt stora och mängden basilika som växte fram tillät också förskolans kock att hämta basilika till matlagningen. Det klipptes förstås basilika till smörgåsar och barnen kunde till och med ta hem några kvistar till överraskade föräldrar.

I soliga september var det dags för nya jordlösa odlingar i lådan. Barnen valde denna gång koriander, sallad, pak choi, ringblomma – och basilika förstås. Några ville också hämta tomatfrön från förskolans utomhusodling. Allt fungerar i hydroponiska odlingar, så länge det växer uppåt. När grödorna hade kommit upp ur sina så kallade pluggar, de små kopparna som fröna växer i, så placerade Karin Persson den medföljande belysningen ovanför lådan, vilket gav välbehövligt ljus.

– Även den här gången lyfter vi ofta locket för att se hur mycket rötter det kan bli, och det är förstås också spännande att se hur växterna tar sig uppåt, säger Karin Persson. Framför allt vår pak choi växte fort, barnen kunde nästan se att det hade växt över natten. Så snart är det dags att skörda och äta sallad på våra smörgåsar.

Att förstå naturen

Karin Persson har följt och odlat med den här barngruppen sedan de var i ettårsåldern.

– Det är kul att följa en grupp så att man kan bygga på kunskaperna hela tiden, säger hon. Och det är spännande, för med ettåringar vet man aldrig var fröet hamnar, under eller över jorden!

Hon fortsätter:

– Barn tycker ofta om att odla, och tar till sig kunskapen väldigt bra. Odling gör att de lär sig att vara rädda om naturen och om det som växer på vår gård. På vår sydsida planterar vi till exempel ängsblommor där det först nu, efter en torr sommar, växer blåklint och annat. Vi förklarar för barnen att om man låter blommorna stå kvar så trillar fröna ner och ger nya blommor nästa år. Då förstår de poängen med att inte plocka alla fina blommor, att det kanske räcker att plocka en.

Lär genom maten

Augustenborgs förskola arbetar med måltidspedagogik sedan många år. Det har gjort barnen vana vid att smaka på det mesta.

– Ibland lagar köket mat från alla barns ursprungsländer, barnen blir väldigt stolta när det serveras mat just från det land de kommer från, berättar Karin Persson. Och ibland ger köket oss brickor med exempelvis röda grönsaker eller gula frukter, att smaka på. Sådant ger resultat, vi ser att barnen aldrig är rädda att smaka på mat, även om de inte behöver tycka om allt.

Karin Persson berättar om fler exempel på hur odlingar vävs in i den dagliga pedagogiken: Hur det är fritt fram för barnen att äta grönsakerna i förskolans pallkragar – men absolut inte svamparna på gården eftersom vissa kan vara giftiga, hur frön från halloweenpumpor odlades ett år och så småningom blev till en ugnsbakad maträtt, hur det kunde bli fina och goda ärtskott i pallkragen efter att man råkat tappa några ärtor där, hur egna kompostmaskar bor i en låda uppe på avdelningen, hur användbar fallfrukt är och hur den med hjälp av barnen blir must, äppelkaka, torkad frukt och annat.

Karin Persson uppskattar verkligen den hydroponiska odlingslådan och att kunna använda den tillsammans med barnen.

– Vi tänker fortsätta med det här, vi har kvar några tomma pluggar, och barnen kanske kommer på nya saker de vill odla, säger hon. Men jag bävar för om de väljer pumpa, det kommer att täcka hela rummet. De petade faktiskt ner pumpafrön i en vanlig kruka med jord här en gång, och när det började växa förstod vi inte alls vad det var som kom upp …

FAKTA

VARFÖR HYDROPONISKT?

• Färska grönsaker året om: Det blir lättare att prata med barnen om varifrån maten kommer, vilket skapar ökad medvetenhet.
• Odla mer på mindre yta: Det tar liten plats, ni kan odla på höjden och bredden, och tätare än i jord.
• Slippa bära och sopa jord: Ni slipper både bära och tappa jord som ska städas undan.
• Skördas ofta: Hydroponiska odlingar växer snabbt, ni kan skörda ofta och mycket.

(Källa: Hydroponisk odling av Niklas Hjelm, Norstedts 2019)