Barnrättsarbete i fokus på Nicke Pings förskola

Nicke Pings förskola är en av flera förskolor i Oxie som fokuserat på barnrättsarbetet under hösten. Med ett barnråd, barnrättsgrupper för pedagogerna och ett systematiskt kunskapsutbyte dem emellan ska en barnrättsbaserad förskola bli verklighet i området.

– Vi måste prata om vilken barnsyn vi har, ser vi barnen som individer med individuella behov, personligheter och intressen?, säger Lotta Christiansson som är förste förskollärare på Nicke Pings förskola.

Hon har så länge hon kan minnas brunnit för att lyfta barns röster i samhället, och när barnkonventionen blev lag kände hon att det behövdes fördjupad kunskap kring vad det faktiskt innebar.
– Vi, all personal, behöver mer kunskap kring barnkonventionen för att kunna skapa en helt barnrättsbaserad förskola, säger hon.

Forum för barnrättsfrågor

I början av höstterminen förra året blev hon barnrättsstrateg och då startade hon tillsammans med kollegorna även en barnrättsgrupp med pedagogerna i området, en grupp som består av flera lärgrupper där de systematiskt jobbar med likvärdighet ur ett barnrättsperspektiv. I gruppen diskuterar de bland annat exempel från verkligheten och från fortbildningsmaterial som filmer.
– Dessa cases kan vara situationer där det inte alltid är solklart hur barnets bästa ska komma först. Just nu läser vi och diskuterar boken barnets rättigheter av Åsa Ekman. Vi vill skapa ett forum för barnrättsfrågor helt enkelt, säger Lotta Christiansson.

Ett exempel på den typen av fall kan vara när föräldrarna har en önskan om att barnet inte ska vila på dagarna, eller andra tillfällen då föräldrarna har en vilja som inte självklart gynnar barnets bästa på förskolan. Då är det viktigt att kunna ta den diskussionen på rätt sätt eftersom relationen mellan hem och förskola i sig är viktig för barnets bästa, menar hon.

– Diskussioner och kunskapsutbyten får inte bara vara något tillfälligt, det är därför gruppen finns, vi måste hålla kunskapen levande och sprida det. Vi arbetade med barnkonventionen som ett projekt för något år sen, men nu har vi kommit vidare och ju mer vi pratar om dessa saker desto mer blir detta en ryggrad för oss och vi blir stärkta, säger Jenny Nilsson som är förskollärare på Nicke Pings förskola och är med i gruppen.

Barnråd som gör synlig skillnad

Jenny Nilsson menar att en barnrättsbaserad förskola går att uppnå först när pedagogerna är ordentligt pålästa och medvetna om barnkonventionens olika artiklar. De jobbar särskilt med att konkret tolka de fyra grundprinciperna inom barnkonventionen. Vad betyder de för förskolan, för barnen och för personalen?
– Det ska synas i vår verksamhet att barnen är delaktiga, så att de själva upplever att vi verkligen har lyssnat. Verksamheten ska spegla deras utvecklingsbehov och det ska synas konkret, säger hon.

– Barnkonventionen handlar lika mycket om oss vuxna som om barnen, det är vi som ska se till att det blir tillgodosett. Vi behöver alltid se barnen som rättighetsbärare, ta dem på allvar som samhällsmedlemmar så att de får en arena där de kan bli sitt bästa jag, säger Lotta Christiansson.

Sen tidigare har också ett barnråd inrättats på förskolan. Där deltar några barn från varje avdelning och får med hjälp av pedagogerna stöd i att uttrycka sina behov och tankar om allt från mat och trygghet, till den fysiska och psykiska miljön både inne och ute.
Ett särskilt barnråd ledde till att barnens toaletter på Nicke Pings förskola under hösten fick anpassas efter att barnen uttryckte obehag kopplat till platsen.
– Vi hade en stor karta över lokalerna framme och frågade barnen hur det känns att vara i rummen, är det lustfyllt, kul att leka eller är det förknippat med något negativt, undrade vi. De fick lägga ut glada eller sura gubbar på kartan, säger Jenny Nilsson.

Många la röda gubbar på toaletterna och det visade sig bland annat att barnen tyckte det var jobbigt att det var blött på golvet vid handfaten, då de blev blöta om strumporna.
– Toaletterna är bås där det är öppet nere och uppe, och ibland kunde kompisarna titta in under, vilket också var jobbigt för många. Så det kom fram många saker som vi aldrig tänkt på innan och som var viktigt att göra något åt så att de kan få en lugn stund på toaletten, säger hon.

Viktigt med återkoppling

Nu har de dragit linjer på golvet och lagt ut stoppskyltar så att barnen inte går för nära båsen och uppmanat dem att torka upp det vatten som skvätter på golvet när de tvättat händerna.

Senare har pedagogerna på Nicke Pings skola efterlyst samma input gällande utemiljön, vad känns roligt och vad saknar ni på förskolegården? Och fick snabbt svaret att de ville ha isbana och tennisbana men också massa blommor.
– Är det något som inte går, som isbana eller så, så behöver vi ändå återkoppla dem och berätta vad vi tar med oss så att de känner sig lyssnade på , säger Lotta Christiansson.

Hon understryker också att de kommit en bra bit på kort tid men behöver fortsätta lyfta frågorna framåt.
– Vi kommer fortsätta se hur vi kan jobba vidare med barnsynen på förskolorna i området, så att det blir likvärdigt. Det ska bli spännande att se vad det gör för skillnad hos barnen när de kommer högre upp i åldrarna, säger hon.