Jennie Rosén, förstelärare på Oxievångsskolan.

Publicerat:

Så ska mötena bli mer effektiva – och kreativa

Mer effektiva och kreativa möten. Det var målet när försteläraren Jennie Rosén började använda metoder och strukturer från kooperativt lärande på möten med arbetslaget och på studiedagar.

Det var i första hand tänkt att det kooperativa lärandets strukturerade samarbete skulle tillämpas bland eleverna på lektionerna,men Jennie Rosén, förstelärare på Oxievångsskolan, såg även andra möjligheter. Det var under en studiedag på skolan som tanken föddes att använda strukturerna och samarbetsmetoderna även inom det kollegiala lärandet.

– Vi såg mervärdet av att försöka skapa effektivare möten. Det är lätt att man på möten börjar diskutera saker som inte gäller hela gruppen. Sedan är det ofta några få som hörs mycket – på det här sättet blir alla delaktiga i diskussionerna, säger Jennie Rosén.

Jennie Rosén, förstelärare på Oxievångsskolan.

Planen är att till exempel använda sig av en tydlig rollfördelning under arbets- och elevhälsomöten där en fokushållare ser till att gruppen håller sig till ämnet och en tidshållare säkerställer att den fasta tidsramen hålls.

Smågrupper

Deltagarna delas in i smågrupper med tre-fyra pedagoger i varje. Förhoppningen är också att de genom att variera mötesformerna också bäddar för en mer kreativ arbetsmiljö. Målet är de ska få till mer fördjupande samtal om undervisning, gemensamma metoder och strategier.

”Mötas på mitten”

Under tidigare studiedagar har rektor Jenny Nyberg och Jennie Rosén testat att bland annat möblera för att skapa mer gruppdiskussioner och olika kooperativa metoder har testats. Där testade de också ”Runda bordet”, även kallad ”brainstorm carousel” eller, av Pauline Gibbons i Lyft språket, lyft tänkandet, ”progressiv brainstorming”. I korthet går den ut på att man får en öppen fråga som alla skriver ned ett svar eller en lösning på. När alla har skrivit byter man papper med varandra, läser varandras svar och bygger vidare på dem. Man fortsätter sedan att byta papper tills läraren avbryter. Arbetslaget har också testat “Mötas på mitten”, där fyra personer runt ett bord först funderar själva på en öppen fråga och sedan var och en får säga sitt. Sedan ska mötesdeltagarna enas om något som ska stå i mitten på ett papper. Allt genomförs under tidtagning.

Viktigt vara förberedd

En del av framgångsreceptet för kooperativt lärande är enligt Jennie Rosén att vara noggrant förberedd.

– Var tydlig med dina instruktioner och berätta vad syftet med strukturen är. Och tänk igenom vilken struktur som passar till vilket diskussionsområde.

Skolledningens tydliga mål är att få igång en “dela-kultur” hos personalen.

– Vi har en ledning som jobbar starkt för att vi ska ha en gemensam struktur och att alla ska lägga in sitt material i en gemensam mapp i vår team drive, säger Jennie Rosén.

”Skrytbyt”

Tidigare har de testat “skrytbyt” – att man får anmäla sig när man tycker att man gjort något bra som fler borde få ta del av och sedan presentera det under fem minuter i personalrummet.

– Vi är för dåliga på att skryta i Sverige. Sedan behöver det man presenterar inte vara något väldigt stort och märkvärdigt, säger Jennie Rosén.

I dag har åtminstone tre pedagoger i Jennie Roséns arbetslag börjat arbeta med metoder från det kooperativa lärandet.

– Vår plan för läsåret är att få in en del kooperativa strukturer i arbetslagen och testa olika metoder. Jag som förstelärare ska inspirera och visa på metoder och alla ska testa några olika strukturer under läsåret.

Text & Foto: Fredrik Thunberg

Följ arbetet med kooperativt lärande på Oxivångsskolans blogg här!

 

FAKTA – Kooperativt lärande

Kooperativt lärande är ett sätt att strukturera samarbetet mellan eleverna i en klass eller bland kollegor i ett arbetslag. Tanken är att de därigenom ska dra nytta av varandras kunskaper och att det ökar både social sammanhållning och måluppfyllelse.