Gita Chireh förstelärare Komvux Värnhemsskolan sva

Publicerat:

Boksamtal ska öka läsförståelsen

Elever borde inte lämnas ensamma när de läser, det är viktigt att få stöttning för att få en bättre läsupplevelse och förståelse. Det menar Gita Chireh, förstelärare på Komvux Malmö, som tycker att textsamtal i grupp är viktigt och lärande.
– Går du på bio med en kompis så diskuterar du filmen efteråt. Hur man tolkat olika saker i filmen och vad man tycker. Så borde det vara med en text i skolan också.

Gita Chireh undervisar i svenska som andraspråk (SVA) på Komvux. Hon använder sig av textsamtal med sina elever sedan flera år tillbaka. Det innebär att klassen gemensamt eller i mindre grupper diskuterar vad de just läst.
För två år sedan kom Gita Chireh i kontakt med Judith Langers teorier om läsfaser och kunde sätta ord på sin undervisning och börja arbeta utifrån Langers teori mer systematiskt. Enligt Judith Langer finns fem läsfaser: “att vara utanför och kliva in”, “att vara i och röra sig”, “att stiga ur”, “att objektivera” och “att röra sig bortom”. Faserna innebär ett förståelsearbete som börjar före läsningen och fortsätter både under och efter.
– Vad man gör är att man medvetandegör att man går igenom olika faser när man läser. Eleverna ska bli medvetna om faserna för att lättare ta kommando över sin läsförståelse, förklarar Gita Chireh.

”Våga släppa kontrollfrågorna”

Hon brukar ge eleverna några frågor att ha med sig när de läser och då är det viktigt hur frågorna är formulerade. Det är öppna frågor som “hur beskrivs karaktärerna” och “hur utvecklas handlingen”
– Jag ser många lärare som sitter innan en lektion och förbereder instuderingsfrågor. De läser ett stycke och skriver en fråga. Jag tycker snarare att man borde höja blicken och se boken som en helhet. Våga släppa kontrollfrågorna och ställ en öppen fråga istället.
Hon tror snarare att kontrollfrågorna blockerar läsningen för eleven eftersom man letar svaren på frågorna.
– Det betyder inte att jag inte ställer krav. Jag vill ha förklaringar och exempel så eleverna måste ha belägg för vad de säger.
Hon beskriver samtalen som liknande de man har i en bokcirkel, inga “krystade samtal” utan eleverna diskuterar och får ge uttryck för sina egna tolkningar och perspektiv. Detta gör de dels för att sätta ord på vad de själva känner och tänker men också för att klargöra eventuella missförstånd.
– För mig är det viktigt att eleverna kan förklara och analysera hur de har tolkat texten och det tycker jag att jag uppnår med detta.

Kvinna läser bok
”Våga släppa kontrollfrågorna och ställ en öppen fråga istället” säger Gita Chireh som tycker att samtalen hellre ska likna bokcirkelsamtal. Foto: Matilda Lundahl

Muntligt får för lite utrymme

Gita Chireh försöker lära eleverna att det inte är läraren som har alla svar.
– Jag vill jobba bort känslan att läraren är ute efter ett visst svar. Alla svar är rätt, vad du gillar med en viss text kan bara du bestämma, inte läraren. Vem säger att jag förstår texten bättre än eleven bara för att jag är lärare?
Hon menar att lärarens roll blir mer stöttande. Till exempel när begrepp behöver förklaras eller om samtalen behöver styras i någon riktning.
Generellt tycker Gita Chireh att talet får alldeles för lite utrymme i skolan, fokus ligger på det skriftliga.
– Det är min känsla i alla fall. När det är dags för bedömning och betyg är det ofta det skrivna som är avgörande. Det är sällan som kollegor rådgör med varandra eller sambedömer videoinspelningar med samtal och att det är det som blir avgörande inför betygsättning, säger hon och fortsätter:
– Att kunna diskutera en bok ska vara lika viktigt som att kunna sammanfatta eller kommentera skriftligt.

Är denna typen av undervisning särskilt bra till SVA?
– Jag tror det är jättebra när man läser SVA men likväl tycker jag alltid man ska göra det – när det handlar om skönlitterär text framförallt. Man går in i en helt ny värld genom läsningen. Den världen måste man få utforska tillsammans men också själv.

Text och foto: Matilda Lundahl

Kategorier