Publicerat:

Den viktiga relationen

För svenska- och religionsläraren Andreas Barna väger de mellanmänskliga relationerna på skolan lika tungt som de formella kunskapskraven. Diskussioner utifrån EPA-strukturen är ett av verktygen för att synliggöra alla elever och få dem att utforska vilka de är i förhållande till andra.

Andreas Barna, lärare i svenska som andraspråk och religion på S:t Petri skola, tillträdde sin tjänst mitt i terminen och tog över mentorskapet på språkintroduktionen.

– Det var så klart en utmaning, jag fick jobba mycket med relationell kommunikation för att få elevernas förtroende. När väl det var över kom vi igång jättebra.

”Mellanmänskliga relationer viktiga”

Han vill vid sidan om de formella kunskapskraven lyfta fram just de mellanmänskliga relationerna och identitetsutvecklande sidorna av sina ämnen; genom till exempel diskussioner kring värdegrundsfrågor vill han få eleverna att reflektera.

– Alla ungdomar är ju i en kontinuerlig utveckling, en självsökande fas. Som lärare vill jag vara en bidragande faktor till det här, och inte bara någon som systematiskt testar av kunskapskrav. Jag vill hjälpa eleverna att hitta det dolda och det spännande i ämnena, ge verktyg så att de själva kan fortsätta i sin identitetsutveckling, säger Andreas Barna.

– Utgår du från de identitetsutvecklande aspekterna när du planerar undervisningen, eller räknar du med att de här inslagen ändå blir en del av undervisningen, eftersom de är en del av ämnenas karaktär?

– I både svenska och religion finns det identitetsutvecklande idéer i kunskapskraven, men jag är samtidigt nitisk i min planering och tänker i regel igenom mina arbetsområden och planerar läsåret som helhet, säger Andreas Barna.

Andreas Barna, lärare i svenska som andraspråk och religion på St Petri skola.

Samlat på sig kunskapsbank

Efter några år som gymnasielärare har han samlat på sig en bank med undervisningsmaterial han av erfarenhet vet fungerar. Han försöker skapa en skolmiljö där det är högt i tak, där alla elever känner att de har rätt till sina egna åsikter och vågar föra fram dem.

– Som lärare vill jag visa på möjligheter. Jag vill inte gärna säga vad som är rätt eller fel, alla är betrodda med sin egen åsikt. Jag brukar prata mycket om ansvar i samtalen. Samma lagar gäller för alla, man får till exempel inte kränka någon. När mina elever kommer över blygheten får vi bra samtal, säger Andreas Barna.

– Hur skapar du ett sådant klimat i klassrummet att eleverna vågar öppna upp i till exempel diskussioner?

– Jag försöker förklara tanken bakom mitt sätt att jobba och förbereda eleverna på vad som komma skall. Det handlar om transparens, både när det gäller vad vi håller på med i klassrummet och varför vi gör det, säger Andreas Barna.

Använder gärna skönlitteratur

I svenskämnet fokuserar han gärna på skönlitteratur, särskilt noveller. Han använder sig ofta av EPA-strukturen (Enskilt, par, alla) i de litterära diskussionerna.

– Dels är den bra för att alla får en chans att formulera sig, sedan känner de sig sedda i den uppmärksamheten de får i par. Det gör något med självkänslan; “min åsikt spelar roll”. Det här öppnar upp för bra diskussioner, säger Andreas Barna.

”Mer moderator än katederlärare”

Han beskriver sin roll under det här arbetet som mer av en moderator än en katederlärare.

– I läraruppdraget finns det en del som säger att vi ska fostra eleverna till att bli bidragande samhällsmedborgare. När det gäller att förbereda eleven på livet kommer jag tillbaka till mig själv; vad hade jag behövt i den åldern för att orientera mig? “Glöm aldrig hur det är vara ung” är hjärteord som jag har med mig. Det ligger djupt rotat i mig att lärare inte är systematiska kontrollanter som ska slussa vidare folk; lärare ska få eleverna att växa som människor och få nyfikenheten att blomstra, säger Andreas Barna.

Text & Foto: Fredrik Thunberg