Hur mår våra barn och unga?
”Detta hade kunnat förhindra avhopp från gymnasiet”
– I den här rapporten om elever som hoppat av gymnasiet ligger fokus på ungdomarnas röster; varför har ni valt den här ingången?
– Rapportens fokus grundar sig i att de flesta studier och rapporter om avbrott rör statistik, organisatoriska faktorer och professionellas perspektiv medan det finns begränsat med studier där unga själva kommer till tals. De ungas perspektiv och erfarenheter är en oerhört viktig aspekt i diskussionen och arbetet med att förebygga avbrott och rapportens resultat ska ses som ett bidrag till det arbetet.
– Ge exempel på varför de valt att hoppa av gymnasiet; finns det någon röd tråd i det som framkommer i era intervjuer?
– Studiens resultat knyter på ett tydligt sätt an till tidigare studier som visar hur både individuella och institutionella faktorer bidrar till avbrott från gymnasiestudier. För de medverkande unga i studien, handlar de individuella faktorerna, om psykisk ohälsa, koncentrationssvårigheter och stressande livssituationer. Även en icke fungerande relation med skolkamrater har haft betydelse för beslut
om avbrott. Vad gäller de institutionella faktorerna är bemötande från skolpersonal och brist på rätt stöd särskilt framträdande.
Två centrala teman som framkommer kan kopplas till både individuella och institutionella faktorer, rör sociala relationer och att som elev inte vara akademiskt och/eller mentalt förberedd för gymnasiestudier. Det sistnämnda handlar i hög grad om övergången mellan grundskola och gymnasium, som påverkas av den enskildes motivation, förväntningar och ämneskunskaper, men också vilken sorts förberedelse, information om program och krav som ges. Vad gäller sociala relationer framkommer en viss skillnad mellan skolformerna då de flesta medverkande upplever att det från grundskolans sida tagits ett större socialt ansvar.
– Utifrån intervjuerna med ungdomarna, vilken typ av stöd och åtgärder hade kunnat förhindra avhoppen?
– För deltagarnas del handlar stöd om att skolan tar ansvar genom att följa upp, sätta in rätt stöd i rätt tid och inte släpper taget. Frågan om stöd och övergångar skapade också ett stort engagemang under intervjuarna och deltagarna uppehöll sig länge vid frågan om vad som kunnat förhindra ett avbrott. Deras önskemål summeras enligt följande:
• Bättre förberedelser inför gymnasiet – både gällande programval och om hur det är att vara elev på gymnasiet och hur det skiljer sig från grundskolan.
• Mer förebyggande arbete – att stärka elevens studieteknik, sociala förmågor och psykiska hälsa tidigt och ihållande under hela grundskolan.
• Personligt stöd av lärare, mentor, kurator, coach och andra viktiga vuxna i skola – inte bara med fokus på studier och måluppfyllelse, utan även på livet i stort.
• Bekräftelse, empatiskt bemötande och förtroendefull kommunikation – att se ungdomarna och bekräfta dem i deras utmaningar och stötta i att hitta lösningar. Skapa relationer som bygger på ömsesidig respekt och en känsla av att eleverna är viktiga och värdefulla.
• Större möjligheter att anpassa skolgången efter elevens behov – att det finns alternativ och möjlighet att anpassa schema, prov, inlämningar, bedömningar och genomgångar. Möjlighet till distansstudier när det är svårt att ta sig till skolan.
• Förebilder med liknande erfarenheter – äldre ungdomar och vuxna med liknande bakgrund som ungdomarna kan identifiera sig med och som kan ingjuta hopp och komma med goda råd.
• Skolan som en trygg plats – en plats där alla möts med respekt och har rätt att vara den de är, en plats där de kan må både bra och dåligt och veta att det är ok och att det finns stöd att få. En plats där man vill vara.
– Vem bör läsa den här rapporten?
– Alla som arbetar med eller är intresserade av frågor som rör unga människors svårigheter i grundskolan och på gymnasiet.