”Du kan inte klappa med en hand” 

I arbetet som modersmålslärare och i studiehandledningen möter Reeman elever med varierande bakgrund och språkkunskaper. Studiehandledningen på modersmål erbjuds inte enbart till nyanlända utan även till elever som varit en längre tid i Sverige eller är födda här, om de behöver det.

-Enligt forskning tar det två-fem år att lära sig ”vardagsspråk”, men det tar minst fem till åtta år att lära sig ”skolspråket”, oavsett om man är nyanländ eller född i Sverige, berättar Reeman Akily och fortsätter:

– Om man till exempel i vardagsspråket säger ” Växter använder solljus för att göra syre och socker från koldioxid och vatten” så kan det i en NO-bok stå ” Fotosyntesen är processen där växter omvandlar koldioxid och vatten till syre och socker med hjälp av solljus”. Som du hör är det är samma innebörd men helt olika ämnesspecifika ord, säger hon.

I sin handledning ser hon till att eleven lär sig skolspråket och hur man använder specifika ämnesord i rätt sammanhang och i rätt ämne. För om eleven väl lär sig det, så kommer den långt.

– Det är viktigt att studiehandledningen på modersmålet sker växelvis, alltså på svenska och på elevens starkaste språk. Jag uppmuntrar alltid eleven att uttrycka sig på svenska i den mån hen kan. Studiehandledning ska leda till att elevens svenska språk och ämneskunskaper utvecklas parallellt, tillägger Reeman Akily.

Läs första delen om Reeman Akily på Pedagog Malmö.

Viktigt att studiehandledare syns
Reeman Akily är fullt medveten om att studiehandledarens uppdrag inte alltid är tydligt för lärare. Det har hänt att lärare i förbifarten bett Reeman Akily att till exempel översätta texter till arabiska till eleverna.

– När tillfälle ges brukar jag i så fall förklara för min kollega vad studiehandledning egentligen innebär. Det handlar inte om att bara översätta ord eller texter, utan om att ge eleverna en rättvis möjlighet att lyckas i skolan. Genom studiehandledningen får eleverna stöd i att förstå innehållet och utveckla viktiga strategier för sitt lärande. Målet är att stärka deras självständighet och hjälpa dem att successivt ta större ansvar för sitt eget lärande, säger Reeman Akily.

Reeman Akily är även medveten om att det kan saknas vetskap om vilket stöd som faktiskt finns att få från henne och hennes kollegor. Hon vill samtidigt lyfta fram det positiva och givande samarbete som redan finns mellan skolpersonal och studiehandledare och hoppas att detta samarbete kan fortsätta att utvecklas.

– Det finns ett arabiskt ordspråk som man skulle kunna översätta till: ”En hand klappar inte ensam.” Man måste ha två händer för att klappa. Jag behöver återkoppla löpande till elevens lärare. Det fungerar inte att jag kommer en timme till ett grupprum på en skola och sen går direkt. Jag måste visa hur viktigt mitt uppdrag är och hur vi kan samarbeta – annars vill dem ju inte klappa hand med mig, säger hon och ler.

Det är inte ovanligt att läraren och Reeman Akilys schema överlappar varandra och att muntliga avstämningar på plats är svåra att få till. Men Reeman Akily har för vana skapa en gemensam översikt kring terminens planering via delade digitala dokument.

– Jag ska vara en bro mellan lärare och elev, därför är återkoppling viktigt. Jag delar alltid ett dokument med läraren och skriver in terminens veckor. Då kan läraren fylla i vad och vilka sidor jag och eleven ska gå igenom. I det dokumentet kan vi också kommunicera hur allt fortlöper. Det blir effektivt för alla. Sedan utvärderar vi tillsammans cirka tre gånger per termin och läraren vet att den kan sms:a, ringa eller mejla mig när den vill, säger hon.

Hennes erfarenheter ger eleverna styrka
För att studiehandledningen ska fungera krävs att eleverna redan från början får en positiv inställning. Reeman Akily vet därför hur avgörande det är att hon sprider en positiv energi till eleverna. Hon berättar också för eleverna att hon blir glad när dem ber henne förklara saker igen, eftersom det visar att de verkligen vill lära sig.

– Jag uppmuntrar dem att fråga om precis vad som helst och att det inte finns några dumma frågor, bara frågor som väntar på att bli besvarade, säger Reeman Akily.

Men ibland möter hon elever som känner att det är nästan omöjligt att hänga med på lektionerna eftersom deras kunskaper i svenska inte räcker till, och som ibland känner att de håller på att ge upp.

– Då förklarar jag alltid att vi andra som lärt oss svenska redan, inte på något sätt är bättre. Språk är så viktigt. Det handlar bara om att kämpa och acceptera att språk tar tid. Om andra har lyckats, så kan eleven också lyckas, berättar hon.

Att kunna dela med sig av sina egna erfarenheter kring att lära sig svenska är en av Reeman Akilys styrkor, eftersom hon själv lärde sig svenska i en förberedelseklass utan möjlighet att få studiehandledning.

– Jag märker att det händer något när jag lyfter mig själv som exempel inför mina elever och berättar att jag lärde mig svenska som 17åring. Eleverna inser att jag har gått igenom samma svårigheter som de och att det är fullt möjligt att lyckas.

Hon beskriver engagerat hur studiehandledning handlar om att ge eleverna en rättvis chans att lyckas i skolan och att öppna dörrar till både kunskap och förståelse, det ger eleverna självförtroendet att våga lära, växa och ta plats i klassrummet.

Elever hittar flowet
När Reeman Akily arbetar tillsammans med elever som har låg självkänsla eller en negativ inställning utgår hon från psykologen Mihaly Csikszentmihalyis koncept som han kallar för ”flow state” som bland annat går ut på att skapa en fullständig koncentration och fokus under en stund.

– Jag brukar inte beskriva själva konceptet för eleverna, utan jag ger enkla tips och råd som vi kan testa tillsammans. På så sätt hjälper jag eleven att hitta sitt ”flow”, berättar hon.

Det gör hon bland annat genom att förtydliga mål och beskriva för eleven vad den ska göra och varför det är viktigt. När målet är tydligt, blir det lättare för eleven att fokusera och veta vad som förväntas av hen.

– När elever känner att de är i kontroll, har roligt och märker att de blir bättre, hamnar de ofta i ”flowet”. Det är då de lär sig som bäst, säger Reeman Akily.

Hon arbetar även för att skapa en lugn miljö där eleven kan koncentrera sig och uppmuntrar eleven att tänka på en sak i taget och verkligen gå in i uppgiften.

– En annan sak som kan hjälpa eleven att hitta ”flowet” är att ge snabb och tydlig feedback. Jag är snabb med att ge beröm när något går bra, eller visa vad som kan förbättras. Det hjälper eleven att känna att de utvecklas och blir bättre hela tiden. När jag själv visar entusiasm, intresse och nyfikenhet för det vi jobbar med, smittar det ofta av sig på eleven, säger hon och ler.

Mer om studiehandledning på Skolverket:

Läs om Studiehandledning på modersmålet – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever.

Läs om studiehandledning i praktiken.