Publicerat:

Elever gör radioprogram som utrikeskorrespondenter

Eleverna som går första året på Mediegymnasiet, ES11A, fick i vintras en ovanlig uppgift. De skulle bege sig ut på en lång resa, till ett engelsktalande område och agera korrespondenter. Även om eleverna inte reste fysiskt skulle de förmedla en känsla av att de gjorde det.

Resan skulle sedan resultera i radioprogram på 5-12 minuter.

Sofia Gustafson, lärare i medieproduktion och digitalt skapande, Karin Nilsson, svenska- och engelskalärare och Karin Ahlstedt, gymnasiebibliotekarie. 

– Radioprogrammen publicerades på Internet, likt podcasts. Alla elever har sedan lyssnat på varandras program, säger Sofia Gustafson, lärare i medieproduktion och digitalt skapande.

Initiativtagare till projektet Foreign Correspondant är Karin Nilsson, svenska- och engelskalärare och Sofia Gustafson. Dessutom var gymnasiebibliotekarie Karin Ahlstedt involverad i projektet.

Fakta, fantasi och kreativitet

I uppgiften ingick att utforska områdets kultur, jultraditioner, mediestruktur och samhälle. Eleverna fick använda fakta om landet, sin fantasi och kreativitet. De skulle även spela in en intervju med någon som bor i området som de besökte.

– Eleverna hittade personer att intervjua via Facebook, Twitter och turistbyråer. Sedan ringde de upp dem via Skype och spelade in intervjuerna, säger Karin Nilsson.

– Det tillförde mycket att de faktiskt pratade med inhemska personer. Det synliggjorde den engelska dialekten och hur det verkliga livet ser ut på platsen, säger Sofia Gustafson.

Vinst med bibliotekarie i projektet

Redan i projektets inledningsfas kopplades gymnasiebibliotekarien Karin Ahlstedt in.

– Jag höll en inledande föreläsning om källvärdering med ett brett perspektiv. Jag tog även upp värdet av relevanta källor i förhållande till arbetet. Dessutom hade jag undersökt lite mer kring public service i de olika länderna som skulle ingå i projektet och hjälpte eleverna att hitta fakta kring detta, säger Karin Ahlstedt.

Planering

Karin Nilsson och Sofia Gustafson planerade projektet och satte upp tidsramar. Varje lektion hade olika delmål, lektionerna användes framför allt till kamratrespons.

– Det var en hel del moment som eleverna skulle ha färdigt innan radioprogrammet började spelas in, säger Sofia Gustafson.

– De skrev först synopsis och gjorde en resplan, sedan fick de kamratrespons på det.  Därefter fortsatte de med manus, fick kamratrespons på det och så vidare, säger Karin Nilsson.

Styrd planering – främjande eller begränsande?

– Vissa elever såg tidsstyrningen som något negativt. De ville helt enkelt arbeta vidare med nästa delmål innan de hade fått kamratrespons. Men det finns tydliga vinster med att ha en ganska styrd planering. Det var väldigt många elever som blev färdiga i tid. Dessutom har de elever som höll sig till tidsplaneringen också lyckats få med så många olika programdelar som möjligt, säger Sofia Gustafson.

Karin Nilsson menar att visserligen har tidsramarna varit strikta, men innanför dem har eleverna haft frihet att vara kreativa.

– Många elever har varit väldigt kreativa i berättandet. Vissa gick verkligen loss och levde sig in i korrespondentrollen, säger Sofia Gustafson.

Eleverna gjorde egna jinglar och fick undersöka hur andra producenters musik får användas i radioprogram. De kontaktade till och med olika skivbolag för att få tillstånd att använda musiken.

Bedömning

– Under projektets gång hade vi hela tiden en matris som vi visade eleverna, säger Karin Nilsson.

– Eleverna fick inte ett betyg för hela projektet, istället bedömde vi delarna. Det har också varit väldigt tydligt vilka delmål som hör till vilken kurs, säger Sofia Gustafson.

Att arbeta i projektform

Alla tre ser stora vinster med att arbeta ämnesövergripande och i projektform.

– Jag har arbetat som bibliotekarie på flera olika skolor. Jag ser en väldigt stor skillnad mellan skolor som arbetar mycket ämnesspecifikt och traditionellt och de som arbetar mer ämnesövergripande och i projekt. På skolor som jobbar väldigt traditionellt kan min yrkesroll bli nästan som gubben i lådan, jag kommer in och gästspelar. Eleverna förstår inte riktigt var kompetensen från bibliotekarien kommer in i den pedagogiska bilden. När vi arbetar så här, i ämnesövergripande projekt, kommer min kompetens in helt naturligt. Det är en stor vinst, säger Karin Ahlstedt.

Lär sig av varandra

– Det är lärorikt att samarbeta över kursgränserna. Vi har varit i klassrummet samtidigt och lär oss av varandra, säger Karin Nilsson.

– När man läser in sig på varandras kursmål ser man dessutom kopplingarna tydligare och det underlättar fortsatt samarbete, säger Sofia Gustafson.

– Dessutom blir man inspirerad av varandra, säger Karin Ahlstedt.

Liknande projekt vid andra utbildningar?

De är också övertygade om att liknande projekt som Foregin Correspondant kan genomföras även om utbildningen inte är medieinriktad.

– Datorprogrammet Garageband har nästan inte någon tröskel alls. Om man är flera pedagoger som samarbetar i ett projekt kan det vara en god idé att dela på teknikansvaret, så att inte en person behöver sitta med det, säger Sofia Gustafson.   

– Potcasts är en vanlig företeelse och då lägger man helt enkelt ut programmen på Internet. Man behöver alltså inte koppla in någon radiokanal i projektet, säger Sofia Gustafson avslutningsvis.

Vad tyckte eleverna?

Elever från ES11A; Rebecca Hodgson, Alexander Jansson och Kevin Mohlin. Alla tre är väldigt nöjda med arbetssättet och skulle gärna arbeta på liknande sätt igen.

Rebecca Hodgson:

– Om vi ska skriva uppsats sitter jag ofta med den några timmar. Men jag fick ut mer av att arbeta på det här sättet. Nu fick jag även göra en hel del research och verkligen kolla så att all fakta blev rätt, eftersom det dessutom skulle läggas ut publikt.

– Det var dessutom roligt att lära sig mer kring hur man gör radio och klipper. Och att vi inte får använda musik hur som helst på radio.

Alexander Jansson:

–  Det var nyttigt att prata länge och använda engelskan så mycket verbalt. Från början var jag lite ovan och osäker men jag vande mig. Det är kul med nya arbetssätt och att lära sig nya saker.

Kevin Mohlin:

– Jag lärde mig på ett sätt som verkligen sitter kvar. Jag kommer till och med fortfarande ihåg en del av replikerna. Dessutom var det väldigt kreativt och roligt.

 

Text & foto: Sara Arildsson

 

 

2 Kommentarer

    Ett så fantastiskt inspirerande projekt!

    Det här är ett skolexempel på ”entreprenöriellt lärande” där eleverna använder omvärlden som läromedel, t.o.m. utanför Sverige, och sedan gestaltar det de har lärt sig i form av radioprogram som de sedan återför till omvärlden.

    Om vi skulle placera in detta arbete i Puenteduras SAMR-modell, se http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/, skulle detta projekt av ovanstående anledning hamna på högsta nivån, dvs Redefinition-nivån (omdefinieringsnivån) vilket också innefattar det sätt som uppgiften till eleverna har formulerats av pedagogerna.

    Gillar även den tydliga styrning och uppföljning med ”halvhalter” i form av kamratrespons som ingår under begreppet ”formativ bedömning”.

    PS! Det är inte bara Mediegymnasiet som klarar av att göra medieproduktioner – det kan alla klara av! Handledningar finns på http://www.pim.skolverket.se
    :-)

    Hälsningar
    Charlotte

    Tack för fin feedback!
    Vi hade deltagit i Puentedura-workshop i samband med planeringen av projektet, vi var och är fortfarande mycket inspirerade. Precis som du skriver så kan medieproduktioner göras i alla möjliga sammanhang. Det finns flera gratisprogram och publiceringsmöjligheter än dem vi använde i projektet.

    Podcasts är himla bra verktyg för lärande! I höstas gjorde vi ett projekt kallat Språk och identitet (om dialekter och språklig variation) med Mediegymnasiets Samhäll-medie-ettor. Svenska, Samhällskunskap och Medieproduktion samarbetade. En podcast handlade om slangord och den finns publicerad här: http://mediegymnasiet.net/?p=924

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.