Gå direkt till innehållet
Porträttbild på Emilie Jönsson. Foto: Nellie Jönsson

Publicerat:

Struktur för att möta
varje elev i matematiken

Matematikläraren Emilie Jönsson på Sundsbroskolan arbetar med temaupplägg och strukturer för att möta eleverna på deras egen kunskapsnivå.

– Det här med teman har vuxit fram under flera år. Det började som en enklare planering, men sedan har jag byggt ut det så det blir en struktur som man följer om och om igen.

Sedan Emilie Jönsson tog sin lärarexamen har hennes första årskull hunnit gå ut sjätte klass och nu arbetar hon med nya fjärdeklassare. Som NO- och matematiklärare ligger matematiken henne allra närmast hjärtat.

– I matematiken bygger man hela tiden på kunskaperna inom samma område om och om igen. Jag tycker den progressionen är rolig att arbeta med, när man ser hur eleverna utvecklas inom varje tema. En tydlig arbetsstruktur och de återkommande rutinerna kring temaupplägget är en stödstruktur på gruppnivå som gynnar alla elever i klassrummet.

Mattemål i sju steg

Varje mattemål inom ett tema är vanligtvis uppdelat i sju steg. Hon börjar med hela gruppen, går igenom baskunskaperna och ser så att alla är med på dessa. Eventuellt repeterar de också något från tidigare teman och gör sedan ett diagnostiskt prov för att se vilka kunskaper eleverna har med sig.

– Nu när jag har fått en ny elevgrupp som jag inte riktigt känner, så börjar vi med att alla gör steg ett. Sedan efterhand som jag lär känna eleverna och deras kunskaper kan jag utmana dem på deras egen nivå. Eleverna tar olika steg genom arbetsområdet. De kan till exempel välja en högre nivå som de sedan följer genom temat. Genom differentierad undervisning kan mattemålen planeras för att möta alla elever på den kunskapsnivå de befinner sig, säger Emilie Jönsson.

Avstämning varje fredag

Ett mattemål sträcker sig generellt över tre–fyra veckor, beroende på hur stort området är. Varje fredag har de avstämning i form av ett google formulär i klassen – det ger både henne och eleverna en tydlig rutin och struktur. Det är både självrättande ”klick-frågor” som stämmer av elevernas kunskaper kring det de arbetat med under den gångna veckan och någon fråga kring vad de tyckte var svårt under veckan och vill ha en ny genomgång på.

– Vi avslutar veckan med en avstämning där jag går runt och pratar med varje elev, kollar hur läxan gick, hur de ligger till och om det är något de upplevt som utmärkande svårt under veckan. Då får jag en tydlig överblick kring vilka kunskaper de fått med sig och ser direkt om det är någon som behöver mer stöd nästa vecka. Det är väldigt tidsbesparande att arbeta med självrättande avstämningar.

– Vilka är utmaningarna och fallgroparna med att arbeta så här?

– Det är nog att man måste ha en väldigt tydlig plan för hur man lägger upp lektionerna, så att man ger eleverna den tid de behöver för att arbeta med målet. Lektioner inleds med gemensamma övningar eller genomgångar, och då är det ju tid som den enskilda eleven inte arbetar med sitt individuella mål. Det kan också upplevas stressande för en del elever att arbeta mot ett mål varje vecka. Då kan man ha en överenskommelse med en enskild elev att ha ett lite smalare mattemål, men att eleven verkligen gör uppgiften noga. Så att det inte blir fokus på kvantitet.

”Viktigt med tydliga förväntningar”

Emilie Jönsson framhåller också vikten av att vara tydlig med vad som förväntas av eleverna inom varje mattemål.

– När vi börjar med ett nytt tema tar jag fram planeringen på projektorn och visar och så går vi igenom steg för steg vad vi ska jobba med de olika veckorna, vilka uppgifter och vad som kommer att bedömas. Temat brukar alltid innehålla någon mer självständig och omfattande uppgift i det sista steget, där eleverna ska skapa någonting. Så det brukar de vara lite nyfikna på att få veta.

I fjärde klass kretsar uppgifterna mycket kring grunden i de fyra räknesätten, de fokuserar på förståelsen för dessa och bygger ut med problemlösning. Det sista temat i fyran brukar vara tabeller och diagram. För att försäkra sig om att hon har alla med på tåget har de repetitionsveckor mellan olika teman.

Jobbar med mattekompis

– Alla har en mattekompis i klassen, någon som de jobbar bra tillsammans med. Så att de kan lyfta och bygga vidare på varandras kunskaper. De brukar få jobba med uppgifter från temat ihop, där utmaningen är att de skriver lösningar på varsitt papper men behöver arbeta tillsammans och enas om en metod som båda tycker är passande för att lösa uppgifterna. Är det någon som missat något blir de lite lärare åt varandra och kan förklara och fylla i eventuella luckor, säger Emilie Jönsson.

– Vad är det du vill förmedla till eleverna med det här upplägget?

– Att de ska tro på sig själva och utmana sig själva. I början av en termin, eller när det är nya elever, är de lite mer återhållsamma och nöjda, men sedan kommer den där lusten att ta sig vidare mer och mer. Att skapa motivation hos eleverna att komma vidare. Att utmana sig själv inom matematiken är inte bara att beta av uppgift efter uppgift och ”när man är klar så är man klar”. Det finns en tydlig struktur för hur eleverna kommer vidare till nästa kunskapsnivå.

Text: Fredrik Thunberg

Foto: Privat