Gå direkt till innehållet
porträttbild Emma Germundsson. Emma Germundsson, rektor i Malmö stad. Foto: Ada Gottfridsson.

Publicerat:

En trygg och säker förskola

Som en garant för rättssäkerhet och likvärdighet på Malmös förskolor. Så beskriver Emma Germundsson materialet Trygg och säker förskola.
– Nu blir nästa steg hur vi kan använda oss av Trygg och säker förskola för att utveckla vår verksamhet, säger hon.

– Herregud, det var helt hopplöst, skrattar Emma Germundsson när hon tänker tillbaka på tiden då Trygg och säker förskola var en tjock A4-pärm.
I den fanns varenda rutin, varenda blankett och kontaktuppgifter utskrivna och insatta. I dag, sedan två år tillbaka, är samma material helt digitaliserat.

På den tiden fick varje avdelning i Malmö en egen pärm. Först kändes det bra – allting var ju samlat. Men när tiden gick och rutinerna skulle uppdateras blev det en annan känsla.
– Du kan ju tänka dig själv. Tänk att ha ansvar för 23 avdelningar i fem olika hus och så skulle man se till att alla uppdaterade till exempel just rutin nummer åtta, skrev ut papper och satte in rätt i pärmen. Nej, det var förlösande när den kom digitalt, minns hon.

Lätt att tappa perspektiv

Trygg och säker förskola är en samlingsplats för det mesta som kräver en rutin på Malmös förskolor. Det kan handla om hur lämning och hämtning av barn går till, användning av reflexvästar och vistelse utanför förskolegården. Men materialet tar också upp vad som ska göras vid väldigt allvarliga händelser. Till exempel om ett barn försvinner, eller om man hittar ett okänt, eventuellt farligt föremål på förskolegården. Vad gör man först? Vem ringer man?
– Det är oerhört tryggt och värdefullt. När något allvarligt händer så är det lätt hänt att man tappar perspektiven och inte vet vad man ska ta sig till, säger Emma Germundsson.

LÄS MER: ”Det sitter i oss – inte i lokalerna”

Hon beskriver hur hon själv, under tiden som förskollärare för många år sedan i Stockholm var av med ett barn.
– Han var bara borta i tio minuter men jag minns fortfarande paniken och den fysiska reaktionen som jag fick. Att inte veta om en 2,5-åring är ute och går på Götgatan, eller var han är var helt fruktansvärt. Att då ha en rutin som kompetenta människor redan har tänkt igenom betyder allt, säger hon. Vuxen och barn håller hand.

Materialet revideras med jämna mellanrum och med i gruppen sitter planeringssekreterare, jurist, kommunikatör, HR-konsult, två rektorer samt samordnare för förvaltningens krisstöd. Utöver arbetsgruppen, så finns det också en referensgrupp med biträdande rektorer som ser över och testar materialet.
– Sen kan man inte ha en rutin för allt. Och man måste också hela tiden jobba med det, anpassa det efter sin verksamhet och implementera materialet. Man kan till exempel inte ha samma rutin på en förskola med åtta avdelningar och egen gård som på en lägenhetsförskola med en avdelning. På de förskolorna där jag är rektor så hålls det levande genom att vi pratar om saker som har hänt på våra veckomöten, säger Emma Germundsson.

LÄS MER: När allt vänds upp och ner

Enklare tillbudsrapportering

En av de rutiner som används mest är den om att rapportera tillbud, alltså om någon skadar sig eller något annat händer. Emma Germundsson upplever att arbetet med tillbudsrapportering har blivit enklare sedan den rutinen reviderades.
– Jag tycker att man alltid ska ställa sig frågan vad som är syftet med att vi gör något. Inte bara dokumentera för dokumentationens skull. I dagsläget finns det inget enkelt sätt att sammanställa eller dra ut statistik från materialet. Om vi vill kunna göra det på ett effektivt sätt behöver vi fortsätta förbättringsarbetet och ta fram möjligheter att skapa statistik och möjligheter att söka i materialet.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Ada Gottfridsson och Colourbox