Publicerat:

Favoritartikel i repris: Mat, miljö och förändringsprocesser på Hästhagens förskola

Det är härligt med människor som brinner för sitt arbete. Simon Giles på Hästhagens förskola är fantastisk i sitt arbete med mat och miljö och hur det får en naturlig plats i den pedagogiska verksamheten.

Tobias Sonestedt
Videoredaktör för Pedagog Malmö, IT-pedagog och PIM-samordnare, CPI, Malmö stad.

 

På Hästhagens förskola serveras god, nyttig och många gånger ekologisk mat. Samtidigt väljs mycket av sockret och de tomma kalorierna bort. Men det har inte alltid varit så. En process av förändringar har skett och initiativtagare är kocken Simon Giles, som har jobbat på förskolan sedan 1999.

Simon Giles, miljömedveten kock och inspiratör på Hästhagens förskola.

– Förskolan och skolan har egentligen ett ansvar mot barnen. Både när det gäller kvaliteten på mat och attityden, säger Simon och fortsätter:

– Kvalitetsförändringen är inget jag hade kunnat genomföra själv. Det handlar också om människorna som finns runt köket: cheferna, pedagogerna och föräldrarna.

– Vi ville lyfta in maten i den pedagogiska processen. Hästhagens förskola är idag också en s.k. Raketförskola.

Höja matkvaliteten inom ramarna för budget

– När jag började här fanns det 30 000 kr över i budgeten. Jag föreslog att det skulle gå till att höja kvaliteten på maten. Så började en utvecklingsprocess.

Simon har bra koll på budgeten. Han menar att det går att göra mycket innanför ramarna. Det gäller bara att vara aktiv för att hitta bra priser.

– När vi skriver matsedeln hittar vi en balans mellan kött som ofta är dyrare och vegetariska måltider som inte kostar lika mycket, säger Simon.

– Kravmärkta produkter kan vara dyra. Men ekologiska basprodukter kostar oftast bara lite mer. Det kan vara en bra idé att börja med basprodukterna, exempelvis mjölk och potatis. Men det gäller att inte vara helt okritisk till det som är ekologiskt. Det kan finnas ett dilemma att välja mellan produkter som är närproducerade men inte ekologiska eller ekologiskt från t.ex. Argentina.

Simon är glad att Malmö kommun är långt fram i miljöprocessen. Han berättar att även Malmö skolrestauranger har målsättningar kopplade till miljö och ekologiska produkter.

– De är en stor aktör. När de går ut med anbudsförfrågningar kan det vara alla till nytta. Priserna blir lägre och det blir lättare att hålla kostnaderna inom budgeten.

Tomma kalorier = ”mys”?

Simon ser lite bekymrad ut när han pratar om kopplingen mellan tomma kalorier och ”mys”. Han menar att den tyvärr är allt för vanlig. Dessutom påpekar han att övervikt bland unga har blivit vanligare.

– När jag började på förskolan serverades glass till mellanmål på fredagar. Ofta innebär fredagar också att barnen äter mycket socker hemma.

– Men det var inarbetat, omtyckt och lättskött att bjuda på glass. När barnen fyllde år serverade vi också glass och ibland chokladsås, grädde och kakor till. Om två barn fyllde år samma vecka fick de glass till mellanmål tre dagar på en vecka.

Inte bara positiva reaktioner

– När vi slutade fira barnen med tomma kalorier fanns det många som ifrågasatte oss. Det fanns de som tyckte att det var överdrivet och korkat. Men vi hade en stor uppslutning på förskolan. Personalen och chefen backade upp förändringen.

– I dag firar olika avdelningar på olika sätt, barnet kan t.ex. få vara kung för en dag, eller att de tillsammans pratar om vad det betyder att fylla år. Utan att koppla det till godis eller glass.

– Vi gick även igenom sortimentet och tog bort livsmedel med mycket tomma kalorier som inte gav speciellt mycket näring, t.ex. blåbärssoppa.

Källsortering 

På förskolan har de arbetat med miljö i många år. Tidigare fanns här en kompost, men den har tagits bort.

– Kompost kräver en kontinuerlig skötsel. Istället källsorterar barnen själva. Efter varje lunch lämnar barnen sina matrester i en spann som sedan skickas vidare för att bli biogas.

Innergården

Hästhagens förskola har en spännande innergård. Barnen vistas många timmar på gården, och Simon menar att man måste se gården som en resurs. Här odlar Simon, tillsammans med barnen, bland annat pumpor och körsbärstomater och så har de en kryddträdgård.

– Vi har odlat många olika växter, som solrosor till exempel. Vi har också haft ett växthus som tyvärr blåste ned, säger Simon.

Malmö Naturskola har också bidragit till utemiljön. Och förskolan har under perioder haft ett utvidgat föräldrasamarbete.

– Tillsammans med föräldrarna kunde vi göra otroligt mycket. Men det krävs bland annat tid för att den sortens organisation ska fungera.

På Simons initiativ har de också byggt en fontän.

-Barnen älskar att leka med vattnet, säger Simon och ler.

Kontinuitet kontra omorganisation 

– Det är många saker som drar i pedagogerna. Och det kan vara svårt att få till en kontinuitet. Allt har sin tid.

Simon menar att förskolan har präglats mycket av olika omorganisationer. Det är inte enkelt att hitta en stabilitet i den pedagogiska processen. Varje omorganisation kräver sina diskussioner och tillför nya praktiska saker som ska lösas.

För förändringar krävs vilja 

– Men det är alltid trevligt med nya pedagoger som kommer med nya tillskott av idéer, säger Simon.

– För att förändringar ska ske måste det finnas människor med en vilja. Och sedan chefer och kollegor som backar upp dig. Vi har lyckats med att få till god och bra mat här, det mesta lagat från grunden. Tillsammans förändrade vi något, även om det inte var enkelt.

– Jag har ett tacksamt jobb med mycket frihet. Och jag får direkt feedback på mitt arbete varje dag, avslutar Simon.

Text och foto: Sara Arildsson

Läs gärna även blogginlägget: Maten i pedagogiken och pedagogiken i maten

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.