Ritprat – ett visuellt stöd i samtal
Genom elevhearings fick vi syn på något som många av oss antog, att läsningen påverkar motivationen, men också att studietekniken spelar stor roll. Ett intressant mönster var att pojkar ofta upplevde att flickor har bättre studieteknik än de själva. Det blev en viktig ingång i vårt fortsatta arbete. Mycket av tiden läggs på att vara uppkopplad och umgås via ”nätet ” och våra elever befinner sig i en verklighet där det digitala aldrig riktigt stängs av. Scrollande, korta klipp och snabba dopaminkickar påverkar deras sätt att ta sig an uppgifter. Många av oss känner igen konsekvenserna i klassrummet: svårigheter att hålla fokus, en låg tröskel för att tappa koncentrationen och höga förväntningar på att undervisningen ständigt ska vara stimulerande.
Vi har dessutom varit och är en del av en stark digitaliseringsvåg i skolan. Ipads och Chromebooks har blivit självklara verktyg. Erfarenheten visar dock något viktigt: när digitala verktyg används utan tydlig tanke riskerar de att motverka sitt syfte. Utan en genomtänkt struktur kring när, hur och varför de används, kan de snarare bidra till splittrad uppmärksamhet än till lärande.
Det betyder inte att vi ska backa från det digitala, men vi behöver bli mer medvetna i våra val.
Parallellt ser vi något annat växa fram hos eleverna. I en tid som ofta beskrivs som en läskris märks också en längtan efter något mer avskalat. Fler elever uppskattar stunder av lugn, tydlighet och fokus. Det som ibland kallas “cozy rebellion”, en lågmäld rörelse bort från det ständigt uppkopplade.
Här har vi som lärare en viktig möjlighet.
Genom att medvetet skapa “analoga öar” i undervisningen kan vi ge eleverna det de ofta saknar: sammanhängande tid för koncentration. Det kan handla om att:
Under årets nationella prov på vår skola framträdde något som förtjänar större uppmärksamhet i skolans vardag. Efter de genomförda proven visade många elever en oväntad entusiasm och glädje över att få ägna sig åt enkla, analoga aktiviteter. Att i lugn och ro lägga pussel, bygga med plus-plus eller spela kort skapade en stund av fokus och återhämtning som ofta saknas i en digitalt intensiv skolmiljö.
Denna iakttagelse väcker viktiga frågor om balansen mellan digitala och analoga inslag i undervisningen. I takt med att skolan rör sig mot en mobilfri miljö till hösten, blir behovet tydligt av att återintroducera och värdesätta de analoga aktiviteterna. För många elever är det inte längre självklart hur man lägger patiens, fördjupar sig i ett pussel eller bara sitter ner i stillhet och virka utan ständig digital stimulans.
Skolan har här en viktig roll att spela. Genom att aktivt skapa utrymme för dessa aktiviteter kan vi bidra till att stärka elevernas koncentrationsförmåga, tålamod och inre lugn. Det handlar inte om att ersätta det digitala, utan om att återupprätta en balans där olika former av lärande och återhämtning får plats. Att ge elever möjlighet att upptäcka värdet i det enkla kan visa sig vara en avgörande faktor för både välmående och studiero i framtidens skola.
Kanske är det just här den verkliga innovationen finns idag. Inte i nästa app eller plattform, utan i förmågan att kombinera det bästa av två världar. Att förstå när tekniken ska användas och när den inte ska det. För i en tid där allt går snabbare, kan det mest radikala vi gör i klassrummet vara att sakta ner.
Kanske är det just detta som är vår tids pedagogiska utmaning. Och möjlighet.
För i en skola där mycket handlar om att hänga med i utvecklingen, kan det mest kraftfulla vi gör ibland vara att stanna upp och ge eleverna utrymme att tänka klart.
Kristin Quist
Åk F-3: Fohlin, L., Fohlin, N., & Wilson, J. (2020). Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år: Lärande och utveckling genom samarbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Åk 4–6: Jonasson, C., & Sjöberg, K. (2022). Lärandet för studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Åk 7–9: Storvik, D. (2023). Studiestrategier i högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur.