Publicerat:

Förstelärarna: Hur gör vi för att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet?

Nästan alla 85 förstelärare inom grundskolan i Malmö stad är församlade i en imponerande stor cirkel i aulan på Rönnen hos Grundskoleförvaltningen. Förstelärarna har en heldag tillsammans. Så småningom ska cirkeln knoppas av för diskussioner i nio mindre cirklar.

Temat för dagen är: ”Hur gör vi för att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet? Utmaningar och möjligheter?”. Utifrån den huvudrubriken bestämmer förstelärarna själva vad de vill diskutera. Formen för dagens diskussioner kallas för Open Space. Det är en deltagarstyrd knytkonferens där diskussionsämnen bestäms på plats av deltagarna själva.

Utmaningar & möjligheter?

På en tavla finns ett schema för två diskussionspass. I varje pass finns det plats för nio olika diskussionsämnen. Det tar en stund innan tavlan fylls med ämnen. Många förstelärare har en inriktning på sitt uppdrag vilket också speglas i förslagen till diskussionsämnen.

Så småningom är de flesta fält ifyllda och deltagarna går fram till tavlan för att välja ett ämne. När alla har tagit sin stol och satt sig i någon av de nio cirklar som formeras på golvet stiger sorlet. Den som har tagit initiativ till ämnet inleder diskussionen. De övriga sitter kvar så länge de tycker de bidrar eller lär sig något. Annars har man frihet och ansvar att gå till någon annan grupp.

Nätverkande utanför basgrupperna

För några förstelärare var denna form för diskussion en ny erfarenhet som de tyckte var både spännande och stimulerande. Det var också givande att nätverka med förstelärare som de annars inte träffar. Förstelärarna är fördelade i tolv mindre basgrupper som träffas var fjärde vecka. Basgrupperna har en geografisk och ämnesmässig blandning av förstelärare. Denna dag gavs det möjlighet att knyta ytterligare kontakter med andra förstelärare som har samma intresseområden.

Ingrid Sundström Stokbro

Hur känns det att vara förstelärare?

Efter lunch talar Ingrid Sundström Stokbro, en av grundskolans utbildningschefer som ingår i Grundskoleförvaltningens arbetsgrupp för förstelärare.

Hon har förstått att många förstelärare känner krav på att de som förändringsledare snabbt ska prestera något  – både från kollegor och från sig själva. Men hon uppmanar förstelärarna att ta det lugnt.

– Det naturligt att första året ägnas åt att hitta formen för försteläraruppdraget i Malmö stad. Det är gott så, menar Sundström Stockbro.

Kollegialt lärande

Sundström Stokbro säger att försteläraruppdraget inte handlar om att starta kurser och utbildningar på skolan. Att det snarare handlar om att hitta formerna för kollegialt lärande och hur man som förstelärare sedan kan driva den. Samtliga förstelärare har tilldelats Helen Timperleys bok Det professionella lärandets kraft (2013), läs artikel om Timperley här.

Sundström Stockbro har också förstått att den uppdragsbeskrivning som var och en har på sin skola ibland kan vara väldigt omfattande. Hon råder förstelärarna att tillsammans med sina rektorer finslipa dem så att de tydliggörs och tidsbestäms. Rektorerna är också informerade om detta.

Sundström Stockbro informerar även om den rekrytering av förstelärare och lektorstjänster som sker under 2014. Läs mer om det här.

Försteläraruppdraget framöver – vad tänker vi, vad vill vi?

Sist på dagen är det åter diskussioner i små grupper. Nu delas erfarenheter från det första året som förstelärare. Gruppernas anteckningar förmedlas vidare till arbetsgruppen för förstelärarna för att där fungera som vägvisare inför läsåret 2014-15.

 

Text och foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

Mer att läsa:

Förstelärare bloggar på Pedagog Malmö

PDF: Uppdragsbeskrivning förstelärare Malmö stad (20130927)

Malmo.se: Mer om karriärtjänster för lärare i Malmö stad

Skolverket, 2013: Vem är försteläraren?

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.