”Internet är vår värsta och bästa vän just nu”

Många barn och unga lever en stor del av sitt liv på nätet. Utbudet är stort bland digitala enheter som de behöver kunna hantera. Vuxenvärlden och skolan har en viktig roll i att stötta dem i det. På Strand- och Klagshamnskolans fritidshem präglas verksamheten av digitala aktiviteter som styrs av elevernas intresse och kunskap.

– Internet är vår värsta och bästa vän just nu och det måste vi förhålla oss till.  Eleverna kan mycket men de behöver utveckla en ökad förståelse för dess möjligheter och begränsningar, säger Mattias Jönsson som arbetar på Strandskolans fritidshem.

Tillsammans med Sandra Jaenecke, fritidspedagog på Klagshamnskolan, är Mattias drivande i fritidshemmens digitala utveckling på båda skolorna.

– Eleverna gillar sina mobiler och de vill ofta använda datorerna.Vi utgår från det som eleverna tycker om och gör det till gemensamma aktiviteter som eleverna kan göra tillsammans och där vi vuxna kan vara delaktiga.

Sandra och Mattias.

Rätt sätt att möta eleverna?

Sandra och Mattias berättar att de utgår mycket från huret. Hur är rätt sätt att möta eleverna i deras digitala sfär? Pedagogerna tar hjälp av alla de digitala tjänster som Malmö har avtal med. Att till exempel kunna dela dokument i Google drive underlättar för deras samarbete och kommunikation kring planering.

– Just nu är vi mitt uppe i en process med att utveckla en IKT-plan för fritidshemmets verksamhet. Vi har också tagit hjälp av Pedagogisk Inspiration Malmö för att få testa och prova olika verktyg, för att ta reda på vad som funkar på de yngre kontra de äldre eleverna och om de delar som inte funkar alls, berättar Mattias.

Programmering på fritids

Programmering är en av de digitala aktiviteter som erbjuds. Scratch är ett populärt program. Sandra och Mattias ser både sig själva och eleverna lite som försökskaniner som lär sig tillsammans.

– Men det är frivilliga aktiviteter på fritidshemstid. Som elev får man säga nej, vi tvingar ingen. Däremot försöker vi locka eleverna till att prova genom att få dem att förstå vad programmering handlar om. Vi vill inte att de säger nej för att de inte vet vad det är, säger de.

Att introducera programmering stämmer väl in i tiden. Förutom att det är på väg in i läroplanen ger det en förståelse för att det finns en mänsklig handling bakom varje digital aktivitet, menar både Sandra och Mattias. I läroplanens nya skrivningar som gäller från och med höstterminen 2018 står det att skolan ska bidra till att elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället.

– Det vi ser är att många elever rent tekniskt kan sina mobiler men de behöver en fördjupad kunskap vad gäller hur man beter sig på nätet och konsekvenser om det blir fel, säger Sandra.

En medveten plan

Mattias och Sandra ser det som viktigt att ha en medveten plan för hur fritidshemmet ska möta eleverna i deras digitala värld. Med en medveten plan följer behovet av kunskap. Det händer saker på nätet som elever behöver stöd i att hantera. Vad ska de till exempel göra om de blir kontaktade av vuxna?

– Då behöver vi kunna ta de diskussionerna. Vi tror inte på förbud, men att använda enheter i smyg är inte heller bra. Det handlar om lära sig av och om konsekvenserna. Det kan vara nog så svårt att skicka ett sms med rätt signaler, säger de.

Med det menar de inte att de som vuxna sitter inne med all kunskap och alla svar. Det är i samspel med eleverna som de vill att arbetet och medvetenheten ska växa fram.

– Det är nog tyvärr så att vi tidigare lät elever använda datorer lite hur som helst. Vi hade ingen fördjupad plan. Vi kan inte förbereda dem för en framtid hur långt fram som helst för den vet vi ju inget om. Vad vi kan göra är ge dem en inställning – en förkunskap och förståelse för den digitala världen och vad den kan ge.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox