Gärdenfors: Motivation och förståelse är viktiga för lärandet

Peter Gärdenfors är en av Sveriges ledande forskare inom området kognitionsvetenskap och även internationellt uppmärksammad som filosof. Han är aktuell med boken Lusten att förstå – om lärande på människans villkor, (2010). Gärdenfors tycker att lärande bör ske på människans villkor – inte på skolans villkor. Gärdenfors hade två huvudpunkter under eftermiddagens föreläsning: Betydelsen av MOTIVATION och FÖRSTÅELSE för lärandet.

Lektionens dolda mönster

Gärdenfors menar att det finns en uppsättning dolda regler i klassrummet som vi alla arbetar med utan att egentligen reflektera över det. Att alla elever ska göra samma sak oberoende av talang och förmåga, att alla följer samma läromedel – främst textbaserade, att alla bedöms på samma sätt, alla ska sitta stilla alla ska koncentrera sig. Faktum är att lärare tvingas följa en uppsättning dolda regler eftersom skolan är organiserad på det sättet. Gärdenfors är medveten om att han generaliserar men vill provocera.

– Det här står inte någonstans i statens regelverk att en lektion ska gå till på det här sättet. Det är bara ren och skär tradition som gör att vi följer de här reglerna. Det är också av organisatoriska skäl eftersom det är effektivt för läraren och för skolplaneraren, säger Gärdenfors och fortsätter.

– Dessa dolda regler har sina fördelar men den stora nackdelen är att de hindrar elevernas motivation och det tillgodoser inte elevernas olika lärstilar.

Vad är det för faktorer som gynnar elevers motivation?

Gärdenfors tar upp tre faktorer som enligt J. Bruner gynnar elevers motivation:

• Vår inneboende nyfikenhet – som ofta är lekfull. Barns lek men även vuxnas hobbys och intressen är en slags lek.
• Känsla av kompetens. Jag kan, jag behärskar situationen. Ha kontroll över situationen.
• Ömsesidighet – vi tycker om att göra saker tillsammans. Kamratlärande är en väldigt stark mekanism.

Vi kan lära om lärande av datorspelsindustrin

Gärdenfors menar att dataspelindustrin väldigt medvetet använder sig av ovanstående tre motivationsfaktorer. Datorspelen är uppbyggda som en lek och bygger upp svårighetsgraden successivt. Lite svårare för varje steg men ger ändå en känsla av att målet är möjligt att nå. Spelaren får också ständiga återkopplingar. Det ger en känsla av kontroll. Spelarna ägnar sig även åt kamratlärande. Även om det bara är en som spelar sitter gärna en kompis bredvid och följer för att lära och/eller ge råd. Man är generösa med att dela med sig av sin kunskap. Datorspelen bygger inte på yttre belöningar. Detsamma gäller t.ex. skateboard eller hopprep. Blir man duktig får man en viss status i gruppen vilket ger en inre belöning.

Informellt och formellt lärande

Gärdenfors påpekar att detta inte är lärande i organiserade former. Det finns ingen läroplan, inga läroböcker, inga timplaner, inga särskilda lokaler. Det är ett spontant organiserat lärande. Forskning har visat att det samma mekanismer som fungerar för både informellt lärande och formellt lärande.

Skolans värld kan utnyttja motivations-mekanismerna mycket bättre!

Gärdenfors menar inte att vi ska göra datorspel av undervisningen men att vi liksom spelindustrin mycket bättre kan utnyttja motivationsmekanismerna när vi planerar undervisningen. Framför allt bör vi dra nytta av kamratlärandet.

Förståelsens roll

– För att fakta ska få något värde behöver man uppnå förståelse. Men om man inte ser sammanhangen mellan faktadelarna uppnår man ingen förståelse, säger Gärdenfors.

Gärdenfors förklarar att det finns dolda variabler mellan faktadelarna. Dessa dolda variabler är inte så lätta att se om man inte har någon erfarenhetskunskap. Som exempel tar han vattnets kretslopp där moln och regn är synliga variabler, medan grundvatten och avdunstningen från jordytan är dolda variabler. Läraren behöver hjälpa till att synliggöra de dolda variablerna.

Våra hjärnor är gjorda för att minnas berättelser

– Genom att baka in de dolda variablerna i en berättelse kan man förankra dem i verkligheten och lyfta fram orsaksammanhang.

Liknelser och metaforer är också viktiga verktyg för förståelsen. Gärdenfors tar som exempel upp berättelsen om tandtrollen Karius & Bactus. Det är påhittat men beskriver kariesprocessen på ett sätt som många gånger går bättre hem än en broschyr från Socialstyrelsen. Liknelser hjälper också till att skapa en förankring i en erfarenhetsvärld.

Feedback till eleverna är de absolut viktigaste faktorerna för framgång

Gärdenfors tar upp Hatties studie Vieble Learning (svensk version hos SKL). Hattie har tittat på ett antal variabler för att se vilka effekter de har på skolans utfall. De största faktorerna är

1. Feedback.
2. Studentens egna begåvning.
3. Kvalitén på undervisningen

Långt, långt ner kommer klasstorlek, skolstorlek, möjlighet att välja programstruktur, programmeringsstruktur osv. Dessa faktorer har inverkan men har mycket mindre effekt än lärarens feedback.

– Feedback är när läraren ger information till eleven om vad han/hon förstår och vad han/hon inte har förstått, och att man sedan hjälper eleven att komma över de ställen där han/hon inte har förstått. Feedback syftar också till att eleven ska reflektera över sitt eget tänkande och lärande. Vilka strategier eleven ska ha för sitt fortsatta lärande – så kallad metakognition.

Meta-kognition genererar kontroll

Gärdenfors berättar att det finns många undersökningar som visar att om eleven får ägna sig åt metakognition så höjer det lärandet. Det finns ingen jättebra teori om varför det fungerar. Gärdenfors har en hemmasnickrad förklaring och uppmanar oss att vända på det hela:

– Vad händer om en elev inte upplever att den har kontroll på läget i skolan? Den blir frustrerad och besviken och det finns då två utvägar. Skolka eller ställa till bråk, för då får man en slags kontroll på läget. Därför är feedback och metakognition en viktig faktor för skolans verksamhet, säger Gärdenfors och fortsätter.

– Då får eleven en känsla av kontroll och blir medveten om varför den gör någonting i skolan och vad det är som gör att det leder fram till bra resultat. Att elever blir medvetna om hur den ska göra för att lära sig på bästa sett utefter de egna förmågor och förutsättningar.

Yttre och inre belöningar

Belöningar kan vara motivationsskapande. Men Gärdenfors utfärdar en varning:

– Yttre belöningar kan störa inre belöningar och motivation. Använd inte yttre belöningar om det faktiskt inte behövs. Möjligen kan yttre belöningar vara användbara vid mer rutinmässiga uppgifter. Eleverna ska inte gå i skolan för att få bra betyg, de ska gå i skolan för att de ska ha lust att lära. Sedan kan betyg behövas av andra orsaker. Men den stora frågan för skolan är: Hur höjer vi den inre motivationen hos eleverna? Lyckas vi med det så kommer det också att höja betygen av bara farten, säger Gärdenfors.

En god lärares egenskaper

Gärdenfors menar att sammantaget visar flera olika forskningstudier att följande är en god lärares egenskaper:

• Ha en djup ämnesförståelse
• Ge eleverna feedback
• Ge eleverna kontroll över sitt lärande (metakognition)
• Att kunna berätta.
• IT i undervisningen

Kamratlärande inom lärarkåren av stor betydelse

Gärdenfors berättar om en studie av två amerikanska forskare. De ville ta reda på varför asiatiska elever hade avsevärt bättre resultat i matematik än de nordamerikanska eleverna. Detta trots att de asiatiska lärarna hade mindre utbildning inom ämnet och de hade större klasser än i U.S.A. De studerade skillnaderna närmare kom de fram till att den avgörande var lärarnas arbetssätt. Lärarna i USA presenterade en räknemetod som eleverna fick öva och träna tills metoden satt. I Asien fick eleverna ett vardagligt problem av lärarna som de själva fick försöka hitta flera olika lösningar på, först enskilt sedan jämföra i grupp och till sist i helklass där. Torts sämre utbildning var de asiatiska lärarna duktigare på att undervisa i matematik och det berodde att samarbetade för att skapa uppgifter, de delade med sig av material och erfarenheter vilket de amerikanska lärarna inte gjorde.

IT i undervisningen

Gärdenfors avslutar eftermiddagen med att säga något om den digitala tekniken.

– Att ta in datorna i skolan ändrar inte de pedagogiska metoderna. Vad kan vi göra nytt nu när vi har datorerna i skolan? 

Han menar att IT erbjuder utmärkta verktyg för att förstärka visualisering, simulering och vägledning som bör utnyttjas för att förstärka berättandet. Han presenterar en lista med en kravspecifikation för en bra IT-produkt.

• stödja interaktivitet
• ska ge återkoppling till eleverna
• ska använda sig av berättande
• ska kunna anpassas efter individernas lärstilar
• stödja samarbete
• stödja metakognition, ge möjlighet till reflektion.

Interaktiva skrivtavlan för att förstärka berättandet

Gärdenfors vill särskilt lyfta fram den intraktiva skrivtavlan eftersom han tycker att den tillsammans med läraren bättre uppfyller ovanstående kriterier än vad en enskild dator per elev gör.