Skolkuratorn och fritidspedagogen står utanför skolbyggnaden.

Publicerat:

Hälsotänket ska genomsyra hela Mellandhedsskolan

Mellanhedsskolan har tagit ett helhetsgrepp kring hälsa. I ställer för att fastna i en diskussion om varför eleverna inte når målen eller varför de mår dåligt, vill skolan med sitt hälsotänk byta fokus till frågeställningen “Vad är det som gör att vi mår bra?”.

– Vi hade en massa idéer och sa att vi måste göra något. Vi borde vara en från varje verksamhet där vi kan ha ett tänk tillsammans. Hälsa är ju ganska brett, säger Camilla Jensen, som är förste fritidspedagog och hem- och konsumentkunskapslärare på Mellanhedsskolan.
En hälsogrupp sattes ihop med skolsköterska, specialpedagog, kurator, lärare, förste fritidspedagog och lekpatrullen på skolan. Petter Brage är skolkurator:
– Camilla har sin verksamhet som är otroligt häftigt med ett tydligt hälsotänk. Jag har min roll som kurator med den psykosociala hälsan och sedan har vi medicinsk hälsa utifrån skolsköterskans roll. Alla är med i hälsogruppen.
– Gruppen har mandat att föra sin talan på skolan. Arbetar man med likabehandlingsarbete eller värdegrund handlar det om att hitta fokuset i vad det är som gör att vi lyckas – inte misslyckas, fortsätter Petter Brage.

LÄS MER: Idrott och hälsa – mer än bara fysiska aktiviteter 

Involvera eleverna och lyft dem

Utöver en hälsogrupp bland personalen finns det också en hos eleverna.
– De är ju viktigast, säger Camilla Jensen. Vi har ett elevråd som kallas hälsorådet. Där pratar vi om de olika aspekterna av hälsa.
Hon säger att de tror på att involvera eleverna och lyfta dem. Att de får känna “Det här har vi gjort och det här kan vi åstadkomma”.
– Det blir en positivt effekt. En hälsosam effekt. Vi kommer precis från ett möte med dem och man blir lite upprymd när man har varit tillsammans med dem.

Hälsodagar och brain breaks

Förutom helhetstänket på hälsa med hälsogrupper både inom personal- och elevgrupp har skolan också tre till fyra gånger per termin enskilda hälsodagar. Syftet är allt från rörelse till social gemenskap. Varje arbetslag på skolan har även en uppsättning snabba övningar att ta till i klassrummet, till exempel att göra “Sten, sax, påse” med kroppen, rörelsebingo och så vidare.
– Har du åttio minuter svenska kan du tappa halva klassen efter 20 minuter. Så fungerar vi vuxna också. Allt fler lärare förstår att när man har organiserad rörelse har klassen förlängd fokus. Det behöver inte vara att en elev som är trött måste vila, det kan vara att den behöver röra på sig, säger Petter Brage.
– Barnen ser det inte som rörelse utan de ser det som lek och vilka barn kan du inte fånga med lek?, säger Camilla, som också menar att arbetet leder till inspiration mellan pedagogerna:
– Det som slår väl ut i en klass får andra pedagoger höra om, och man får det pratet tillsammans för att inspirera varandra.

LÄS MER: Bättre hälsa och mer lärande med hjälp av digitala verktyg

Skolans uppdrag att främja hälsa

Hälsodagarna börjar på morgonen och slutar efter fritids. Det börjar med en scen på skolgården där hela skolan samlas.
– När klockan ringer 08.10 har vi uppvärmning med två-tre låtar. Sedan har eleverna lektioner, och det är upp till varje lärare under dagen att fokusera på hälsa, om du har rörelse i klassrummet med brain breaks, massage eller pratar kring värdegrund. När det är rast är det extra aktiviteter och när skolan slutar fortsätter fritidshemmet i samma anda. Hela dagen ska var en extra hälsoinsats för att inspirera till fler aktiviteter, förklarar Camilla Jensen.
– Skolan har ett uppdrag att främja hälsa och förebygga ohälsa. Att arbeta främjande och förebyggande hoppas vi minskar arbetet med blåljusuttryckningar. Glada och välmående barn hanterar ju utmaningar på ett helt annat sätt, menar Petter Brage.

LÄS MER: Från kanelbullar till morötter och yoga…

Hälsotänket på skolan påverkar barnen som har det svårt i skolan och som är i behov att extra stöd:
– Vi arbetar med åtgärdande arbete kring elever som har svårigheter i skolan, exempelvis kring neuropsykiatriska problem, elever med svårigheter i koncentration och inlärning, sociala problem och så vidare. Att jobba med det här tänket gör det arbetet lättare. Vi har aktiviteter som bryter det negativa. Jag har flera elever som har kommit till mig och sagt att det har blivit lättare i skolan, säger Petter Brage.

Kan det finnas något problematisk med att fokusera så mycket på hälsa?
– Vi ältar inte sönder det här med kost. Vi har en skyldighet att inspirera barnen till en sundare livsstil. Bara för att vi är supermedvetna betyder ju inte det att vi inte ibland äter chips. Det är inget vi dömer, men eleverna blir medvetna och kan gör egna val. Vi vill problematisera det och väcka det kritiska hos barnet, säger Petter Brage.

Text och foto: Camilla Landin