Publicerat:

Hem & konsumentkunskap med många pedagogiska ingredienser

”Ju mer mat man lagar –
desto lättare blir det att laga mat.
Ju lättare det blir att laga mat –
desto mer intresserad blir man av att laga mat.
Ju mer intresserad man blir –
desto mer vågar man prova nya rätter och nya smaker.”

Klockan är strax efter åtta på morgonen på Kirsebergsskolan, SDF Kirseberg, Malmö. Elva elever i årskurs 8 har just börjat sin lektion i Hem- och konsumentkunskap på Kirsebergsskolan. Deras lärare Eva Sjöholm tar emot dem och nästan med en gång kör hon sitt mantra ” Ju mer mat man lagar…”. Det är säkerligen inte första gången eleverna har hört Evas mantra och det lär inte heller bli den sista. Idag ska de laga till marinerad kyckling och potatis i ugn.

Självkänsla – våga och prova!

Efter lektionen förklarar Eva att Hem- och konsumentkunskap handlar om att inspirera eleverna, att ge dem lust, att få dem att våga och tro på sin egen förmåga. I förlängningen handlar det om att ge eleven självkänsla och att stärka eleven som individ. Evas målsättning är att hitta vägar för varje elev. Enligt kursplanen i hem- och konsumentkunskap ska eleven kunna planera och tillaga måltider. De ska också kunna organisera och lösa praktiska uppgifter i ett hem samt kunna värdera val och handling utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Hälsa & språkutveckling

Eleverna tränas i att kunna beskriva smaker. Man vet att de som äter fel har väldigt få smakpreferenser, berättar Eva. Vid ett tillfälle fick Evas elever jämföra halvfabrikat med hemlagat. De fick blanda ihop ett raggmunkpulver med vatten och göra en egen raggmunksmet. Sedan fick eleverna jämföra smak, lukt och konsistens. Det är en svår uppgift att uttrycka skillnaderna i ord. De har helt enkelt inte vokabulären för det.

Hem- och konsumentkunskap är skolans minsta ämne.  Slöjd har tre gånger så mycket tid och musik har dubbelt så mycket tid. För att eleverna ska få arbetspass som räcker till att göra något praktisk, slår man ihop tiden så att eleverna ska få ett längre arbetsplats. I Kirsebergs stadsdel har eleverna i årskurs 5 hem- & konsumentkunskap varannan vecka under en termin. I år 7-9 får eleverna tre terminer – ett  dubbelt arbetspass varje termin. Eva och hennes kollega Siv Lind tar på Kirsebergsskolan även emot elever från Segevånggskolan och Bulltoftaskolan.

Ekonomi och miljö

Denna dag ska eleverna steka kyckling, potatis och morötter i ugn samt servera en grönsallad till. Förra gången fick de steka på stekpanna. Eva frågar eleverna varför man steker mat. En av killarna svarar att det blir en stekyta som är god. Eva fyller i att det i stekytan bildas en massa smakämnen som kommer fram vid högre temperatur. Det är dessa smakämnen vi vill åt. Eva får också eleverna att reflektera över miljö- och ekonomi. Eleverna känner redan till att man kan steka flera saker samtidigt i ugnen vilket sparar energi samt att råvarorna är närproducerade och billiga för årstiden. Sedan är det en extra bonus med ugnsstekning, för då kan man duka, diska och städa medan maten tillagas.

Hemuppgifter för att inspirera

Eleverna får också hemuppgifter för att de ska bli inspirerade att laga mer mat hemma och för att träna upp hantverksskickligheten. De får alltid minst två alternativ att välja på när de väljer vilken typ av måltid de ska planera och laga hemma. Efteråt redovisar eleverna sin hemuppgift genom att skriva ner hur arbetet gick. De ska även förklara varför de bjöd på just det och hur måltiden levde upp till tallriksmodellen , (se i bildspel längst ner). Föräldrarna ska också kommentera sitt barns hemuppgift. Hemuppgifterna är uppskattade av föräldrarna. Ofta blir det till och med en ögonöppnare för föräldrarna att deras barn klarar av mer än de tror.

Samarbete i köket

Under hem- och konsumentkunskapslektionen tränar eleverna samarbete, kommunikation och respekt för varandra. De märker själva att det inte fungerar så bra om de diskuterar för mycket. En grupp kan diskutera och sträva efter konsensus så länge att de inte hinner med att göra sin uppgift. En annan grupp fördelar arbetsuppgifter på ett par minuter och sätter igång med att arbeta.

Enligt LGR11 ska varje elev kunna sätta samman balanserade måltider som anpassas till olika individuella behov. Eva har t.ex. gett dem i uppgift att planera en måltid
– för en som spelar fotboll på elitnivå
– för en laktovegetarian
– för en överviktig släkting.
Senare under året ska eleverna även planera en veckomatsedel för en familj och då väva in perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Uppgifterna bedömer Eva utifrån kunskapskraven (se i bildspel längst ner). Hon använder inte så mycket prov som underlag för bedömning, istället är det egna observationer och elevernas skriftliga reflektioner ligger som underlag när hon bedömer om varje elev har nått målen.

Eleverna får efter varje arbetspass självvärdera sitt arbete genom att fylla i ett formulär. De ska bedöma sina förmågor, arbetsprocessen och resultatet. Självvärderingen samlar varje elev i en egen pärm.

Nätverk med Hem- & konsumentkunskapslärare

Eva ingår ett ett nätverk där hon träffar andra lärare inom hem- och konsumentkunskap för inspiration och erfarenhetsutbyte. De brukar träffas tre gånger per termin. På den senaste nätverksträffen tittade de på bildspel som elever hade gjort när de planerade en måltid. Efter filmvisningen diskuterade de hur man bedömer elever i hem- och konsumentkunskap. Eva tycker det var bra. För man blir lite hemmablind med de elever man själv har.

Några skolor Eva har besökt har tillgång till IT även i lokalerna för hem- och konsumentkunskap. Eva och Siv har förhoppningar om att få en projektor med dator till sina lokaler. Då hade de spontant och snabbt kunnat visa aktuella saker för eleverna. Varje vecka är det ju något om mat på nyheterna. Eva har uppmanat sina elever att med sina mobiltelefoner fotografera de maträtter de lagar hemma. Om eleverna hade haft större tillgång till datorer hade de kunnat göra egna bildspel och filmer med matbilderna de tar. Det hade också underlättat för både henne och eleverna att slippa hanteringen av papper som har en tendens att försvinna. Jag hade kunnat lägga upp länkar, uppgifter och recept på en digital samarbetsyta.

Varning för opedagogiska matrecept

Eva varnar dock för recept på nätet. De är inte alltid så pedagogiska. Man ska vara särskilt försiktig med översatta recept, både digitalt och i bokform. Själv kontrollerar hon alltid vem översättaren är. Hon förklarar: recept ska ha en ingredienslista i den ordning som ingredienserna ska användas. Det ska också finnas en tydlig arbetsbeskrivning som är uppdelad i stycken med varje moment i rätt ordning. Recept som är dåliga och opedagogiska kan leda till misslyckanden och som i sin tur kan leda till tappad självkänsla när det gäller matlagning.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Red. Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.