Publicerat:

Hur gör man en förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Enligt skollagen måste vi som pedagoger kunna relatera det vi gör till vetenskaplig grund. Vidare ska reflektioner och lärdomar dokumenteras och spridas. Men hur får man till det i praktiken?

Inspiration fann Marina Karlsson, förskolechef på Lindängehus förskola* då hon deltog i Skolverkets kurs Forskning lyfter. Där fick hon och Malmökollegorna Christina Hallberg-Olsson, Augustenborgs förskola och Jörgen Dunér lyssna på några förskolor. Förskolor som arbetat med aktionsforskning och pedagogisk dokumentation varav några i samarbete med högskolan.
– Det dokumentations- och reflektionsarbete som förskolepedagogen ändå gjorde i det vardagliga arbetet hade utformats som en kurs vilket gav högskolepoäng. Det här ville vi också göra, förklarar Marina.
Väl hemma tog Marina, Christina och Jörgen kontakt med Malmö Högskola. Under ett och ett halvt år var det återkommande träffar med Malmö Högskola. Före detta FoU Malmö-Utbildning i Malmö stad fanns också med på mötena och gick in med finansiering.

“Vi kan inte göra saker bara för att man tycker och tänker att det är bra.”

På förskolan bildades en projektgrupp bestående av representanter från varje arbetslag samt förskolans pedagogista. Gruppen träffades varje fredag morgon under ett helt år och man läste bl.a. Förskola på vetenskaplig grund.
Redan innan det var klart med Malmö Högskola frågade Marina sin personal om det fanns intresserade som ville ingå i en projektgrupp, som ville granska det vardagliga arbetet i relation till teori. Deltagande krävde att de skulle läsa litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar och utifrån detta reflektera kring förskolans verksamhet. Syftet var att bidra till förskolans utveckling och kvalitetsarbete. Fortfarande var inget klart med Malmö Högskola och därför valde Marina att inte berätta om det.

Från bokcirkel till högskolekurs

Efter att projektgruppen träffats ett år var det klart med Malmö Högskola. Marina kunde för gruppen lägga fram att deras arbete nu kunde fortsätta inom en högskolekurs som skulle kunna ge 7,5 högskolepoäng. Det skulle krävas lite mer av gruppdeltagarna men de skulle också få stöd av en handledare från Malmö högskola. Gruppen ställde sig positiva till detta och samtliga ville fortsätta.
Den 29 augusti  2014, var det uppstart på Malmö Högskola tillsammans med Augustenborgs förskola, Herdinnans förskola, Segevångs förskolaSege Parks förskola, Bulltofta förskola och Valdemarsro förskola. Per Widén, Terese Lindgren och Per Dahlbeck från Malmö Högskola talade om vad det innebär att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Ungefär varannan eller vart tredje vecka kom Per Dahlbeck från Malmö Högskola för att träffa projektgruppen på Lindängehus förskola. Han vände ofta upp och ner på gruppens funderingar. Det organiserades också träffar med övriga deltagande förskolor.
forskolegard_kristalliserad_750

Spridning i arbetslagen och till andra förskolor

Minst en gång per termin träffades grupperna från Lindängehus förskola och Herdinnans förskola och Augustenborgs förskola för ett utbyte.
– Under den första träffen med de andra två förskolorna upptäckte vi hur teoretiska vi hade varit. Vi hade i princip bara läst böcker och diskuterat dem. De andra grupperna hade inte varit lika teoretiska. De hade lagt mer tid på att reflektera över sin pedagogiska dokumentation. Insikten var att vi behövde titta mer på vår pedagogiska dokumentation och de insåg att de behövde läsa mer litteratur, berättar Marina.
Hon tycker det är viktigt att mötas i olika konstellationer. På Lindängehus förskola träffas varje dag representanter från varje arbetslag i någon tvärgrupp. Det kan vara i projektgruppen, NO-gruppen, IKT-gruppen eller en grupp med något annat fokusområde. De olika grupprepresentanterna tar med sig erfarenheter, frågor och funderingar till tvärgrupperna och återför sedan till arbetslagen.
rubrik_paper02

Dokumentationen skärper sinnena

Redan från början fick deltagarna i kursen reda på att var och en måste skriva en examinationsuppgift på ungefär på 8 sidor med referenser. En text som beskriver den utveckling som arbetslagens projekt har gjort och hur det har påverkat barnens undervisning. Marina tycker det är viktigt för att man som pedagog får sätta sig ner och skriva och på så sätt blicka bakåt och reflektera över det som har hänt. Marina och pedagogistan Anna Edvardsson sammanfattade hela förskolans utveckling i en text, ta del av den texten här.
Den 24 mars 2015 redovisade alla grupper sina arbeten på Malmö Högskola. Redovisningen gjorde att alla skärpte till sinnena. Vad är det nu vi har lärt oss under det här året?

Viktigt med en reflekterande kultur på förskolan

Marina upplever också att det har hänt något med deltagarna i projektgruppen. När man läser deras texter sprudlar det av glädje och stolthet över arbetet som i sin tur ger ny lust och ökat självförtroende i yrkesprofessionen.
Inför kommande läsår ska en ny grupp på förskolan försöka få perspektiv på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan. Visserligen inte med stöd av Malmö Högskola och med möjlighet till högskolepoäng.
– Det är viktigt att det finns en reflekterande kultur på förskolan och detta är ett sätt att bibehålla och stärka den, avslutar Marina.
Läs artikel om projektgruppen Lindängehus förskola.

art_lindangehus_fsk_frame02
Artikel på Pedagog Malmö om pedagogerna på Lindängehus förskola.

*Fr.om. ht 15 är Marina Karlsson tjänstledig som förskolechef och arbetar som biträdande utbildningschef inom Förskoleförvaltningen, Malmö stad.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö

2 Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.