Gå direkt till innehållet
En man står vid ett podium med en bärbar dator och en tv-skärm bakom sig. Johan Magnusson håller i enklare utbildningar av IKT-ambassadörerna för att de ska lära sig vilka problem som oftast dyker upp och hur man löser dom. Foto: Jovanna Kassel Lundby

Publicerat:

IKT-ambassadörer bistår klasskamrater och lärare

På Videdalsskolan utbildas elever till IKT-ambassadörer för att vara behjälpliga klasskamrater och lärare i lättare tekniska frågor. Initiativet har lett till att elever känner stolthet och ansvar och att IKT-pedagog Johan Magnusson får hjälp att lösa mindre IT- och datorproblem.
– Att eleverna känner att de kan hjälpa till tror jag höjer motivationen. På så sätt kan man förhoppningsvis prestera bättre även inom andra områden, säger han.

När Johan Magnusson började på Videdalsskolan för tio år sedan hade skolan cirka 40 laptops som kunde lånas av lärarna. Nu har skolan cirka 1 000 enheter att hantera.
– 40 laptops var inga konstigheter för mig att hantera, men nu är det snudd på omöljligt. Dessutom är jag ingen tekniker, jag är IKT-pedagog som ska se till att enheterna används på ett vettigt sätt.
Johan Magnusson fick inspiration till skolans IKT–ambassadörer genom sin dotter. Hon berättade att de på hennes skola drog igång matteambassadörer. Elever som var duktiga i matematik fick i uppdrag att hjälpa sina klasskamrater.
– Fokus var på att hjälpa. Och jag såg att min dotter växte av att få hjälpa andra. Det stärkte henne i hennes lärande, berättar Johan Magnusson.

Elevperspektivet på lärverktyg

Johan Magnusson samlade elever, en elev från varje klass, som var intresserade av att hjälpa till, de behövde inte vara de mest tekniska – huvudsaken var att de tyckte det var roligt.
– Jag samlade dem låg, mellan- och högstadievis och körde lite utbildningar kring de vanligaste problemen jag stöter på och hur man löser dem.
En positiv effekt av ambassadörerna har blivit att Johan Magnusson kan få hjälp med elevperspektivet på tekniker och verktyg, något han tycker är värdefullt.
– Jag kanske köper in något nytt som de kan prova och ge feedback på under ett möte. Det är en guldgruva för mig att sitta och prata med eleverna och få en förståelse för deras värld.
Vilka är de pedagogiska poängerna av att arbeta så här?
– Eleven äger sitt eget lärande och det är viktigt i alla avseenden. Eleven känner att den är delaktig på ett annat och djupare sätt. Att eleverna känner att de kan hjälpa till tror jag höjer motivationen.
Problemen eleverna ställs inför kan handla om hur man återställer enheten, ominstallering, se till att man kopplat upp sig på rätt nätverk eller att något är korrupt i inloggningsprofilen.
– Jag märker skillnad på att det inte kommer lika många frågor till mig om detta och jag ser att de elever som fått uppdraget är stolta. Elever som inte sett sig själva som tekniskt bevandrade får introduktionen och kan sedan gå ut och hjälpa sina klasskamrater – det är häftigt att se.
Nu träffas de 1–2 gånger per termin, under elevrådstiden – vilket Johan Magnusson tycker är en bra lösning. Tidigare har det varit svårt att hitta tider som passar alla, på detta sättet blir det en tydlig del av verksamheten.

Digital självskattning

Träffarna läggs upp olika utifrån vilken grupp han träffar. Problemen och de tekniska frågorna varierar beroende på ålder. Han passar på att använda IKT-ambassadörerna som hans öra in i klassrummen när de träffas.
– Jag får höra vilka verktyg de använder och om de provat några nya plattformar. Detta försöker jag göra parallellt med ett digitaliseringsråd som jobbar kopplat till vår digitala självskattning. Vi har till exempel varit svaga i assisterad teknik (exempelvis inläsningstjänst, widget online, claroread reds. anm.), så under mina möten med eleverna kan jag samla information om hur man jobbar med det i klassrummen men också höra så att vi testar de verktyg som vi satt som minimum för lärarna att de ska prova.
Sedan skolan ordentligt drog igång med IKT-ambassadörer har de inte gjort någon självskattning i digitalisering, men Johan Magnusson ser fram emot att göra det för att se om det blivit någon skillnad.

Trygghet för lärarna

Hjälper eleverna till direkt under lektionerna eller det kan vara mellan också?
– Det avgörs nog i stunden men det ska vara när eleven har tid och möjlighet. Ofta behöver man ju hjälp ganska direkt men det kan också vara mellan lektioner.
Kan du se ytterligare fördelar med att arbeta så här?
– Det handlar också om att jag vill att eleverna ska förstå vilka supportfunktioner vi har. Jag har några dagar i veckan när jag tar emot elevärenden, så de lär sig att de inte kan komma till mig hela tiden. Dessutom är det en trygghet för lärarna – att det finns fler i klassrummet som kan hjälpa till utöver de tider som jag finns tillgänglig.

Text: Matilda Lundahl