Illustration: Kristian Ingers

Att ta ansvar för sitt lärande

Maria Göransson, bibliotekarie på Malmö Latinskola och Clara Lindberg, engelska och projektarbetslärare på samma skola har båda fortbildat sig i Index-konceptet. De har fått verktyg för att förverkliga sin syn på hur man motiverar elever att ta ett aktivt ansvar för sitt lärande.

Övergripande idé

Clara berättar att konceptet bygger på den pedagogiska övertygelsen att eleverna kan skapa någonting själva.

– Vi ska vara verktyg som hjälper dem i deras skapandeprocess. Vi ska sätta upp ramar, men de ska själva få tänka vad de vill göra, vad de kan göra och vad de behöver ta reda på, säger Clara.

Det är ett intensivt och kreativt arbetssätt med fasta ramar. Om man som lärare är rädd för att tappa kontrollen, gör man inte det. Man måste dock släppa kontrollen av innehållet och lägga över det kontollbehovet på ramsättningen, fortsätter Maria.

Index ser samhället som en lärresurs och skolan som en resurs för samhället betonar Maria. Det är verkliga problem som eleverna jobbar med, sprungna ur dem själva utifrån den stad eller det samhälle de vistas i till vardags.

Hur ser verktygslådan ut?

Index har utarbetat en kompass. Den fungerar som en digital verktygslåda och som en handledning till lärare. Den är indelad i fyra faser:  förbered, förstå, formge, färdigställ. I mitten av kompassen finns eleven och elevens målgrupp. Vad är det de ska göra och för vem ska hon göra det?

– Först går man in i förberedelsefasen. Där finns olika tekniker för både idégenerering och för problemformulering. I nästa fas skapar man en lösning på ett problem, det problem som skapades i första fasen. Därefter får vi fyra nya tekniker som hjälper oss in i nästa fas. Den handlar om att förstå  vårt problem och vår kontext. Vad finns redan, vad behöver vi veta, vilka behöver vi jobba med, beskriver Clara.

– Slutligen färdigställer de materialet. Då handlar det om att testa idén på den verkliga målgruppen, få riktig feedback. Skulle det funka i verkligheten, vilka förändringar och förbättringar behöver göras? fortsätter Clara.

Efter varje moment gör man en summering tillsammans med eleverna. Detta blir ett slags återkoppling, formativ bedömning. Fördelen med denna summering är att eleverna aldrig hinner släppa taget om sitt arbete. De får en kontinuerlig feedback, vilket gör att de aldrig behöver känna sig ensamma i sitt tänkande. Det blir lättare för dem att slutföra sitt arbete.

Motbilder till Malmös negativa mediabild- Exempel från verkligheten

När Clara och Maria gick utbildningen fick de tillsammans med lärarna Gordana Labuda, Helena Lilja och Gunilla Håkansson pröva konceptet på en klass. Två heldagar avsattes då eleverna skulle jobba med motbilder i Malmö. Att jobba med att förändra den negativa mediabild som målades upp av Malmö just då, 2011-2012.

– I förberedelsefasen tittade vi på vad som togs upp i medierna, om de höll med om vad som skrevs eller inte. Sen hade vi en brainstorm om allt positivt som finns om Malmö. De lyfte fram  alltifrån att det var häftigt i Västra hamnen till att det fanns många trevliga människor,  t ex stadsdelsvärdarna. Därefter fick de hitta en målgrupp som de ville ge en annan, positiv bild av Malmö, förklarar Clara.

En grupp kom fram till att de ville ändra Limhamnspensionärernas bild av Malmö. Deras idé gick ut på att bussa dem till Citygross på Rosengård. Sydsvenskan skulle annonsera, pensionärerna skulle få en guidad busstur i Rosengårds stadsdel där de skulle bli bjudna på baklava och bli förevisade allt det positiva Rosengård har att erbjuda. Höjdpunkten på turen skulle vara Citygross. Där finns många varor som inte finns i Limhamn och dessutom är det billigt och billigare skulle det bli för pensionärerna då elevernas plan var att förhandla med Citygross att ge rabatt till pensionärer.

– Elevernas arbete avslutades med en presentation av sina ideer på stadshuset. Stadsdelschefen i Rosengård, några politiker och alla stadsdelskoordinatorer deltog, berättar Maria.

– Eleverna skötte sig helt fantastiskt och efter presentationerna började en otroligt intressant diskussion mellan eleverna och de personer som jobbar på olika nivå i Malmö stad. De vuxna var genuint intresserade av elevernas ideer. Vi bara lyssnade och såg hur stolt eleverna förde diskussioner, fortsätter Maria.

Både Clara och Maria kände då att varenda minut som lagts ner i detta projekt var värt besväret. Eleverna hade varit medskapare och fått makten och möjligheterna att bli det.

Fördelar med metoden

– Det som är så bra med indextekniken är att det hela tiden läggs in små sammanfattningar, uppföljningar, feedback, formativ bedömning.  Elever som sällan lyckas lämna in uppgifter, som sällan följt hela processen lämnade nu in någonting, säger Clara.

– Uppgifterna blir meningsfulla för eleverna, eftersom de är i en process med upp och nedgångar. Processen är lika viktig som målet, fortsätter Clara.

Jag avslutar intervjun med att fråga om man kan använda index som metod i allt skolarbete. Båda menar att det är ett utmärkt arbetssätt när elever ska göra sitt projektarbete. Det är också en fantastisk verktygslåda som man kan använda delar av. Man kan plocka en eller några tekniker för att sätta igång en kreativ process.

– Indexandan är tillåtande, har ett tydligt fokus och kräver hårt arbete, säger  Maria.

Gruppen och grupprocesser är också viktiga i index. Alla är bra på någonting och det kan man få visa här och jag tror att eleven kan få syn på saker som att den här kvalitén som jag har faktiskt är ganska viktig och den har satt käppar i hjulen för mig tidigare. Men att i en grupp kan den tillföra någonting för att en grupp behöver många olika förmågor.

– En bieffekt av att jobba i grupp, presentera muntligt, sätta bilder på vad man vill göra blir att elevernas språk får en rejäl skjuts. Det är helt enkelt språkutvecklande att jobba såhär, avslutar Clara.

I januari 2013 startar en ny omgång av Index. Jag uppmanar er ute på skolorna att söka kursen. När jag lyssnat på Maria och Clara tänker jag att det är ett steg mot att jobba med nya metoder som gör eleverna delaktiga, motiverade och låter dem vara i processer, såsom det är det verkliga livet. Lära för livet helt enkelt.

Glöm inte att läsa Karin Ahlsteds blogginlägg. Hon har på ett utomordentligt sätt beskrivit vad utbildningen går ut på. Där ligger även en filmad intervju med Clara Lindberg. Du kan också se innehållet i utbildningen här (pdf)

För ytterligare information, kontakta:

Sille Bjørn (utbildningsdirektör)
e-post: sab@designtoimprovelife.dk
tfn: 004529342234

Simone Jacobsen
e-post: ssj@designtoimprovelife.dk
tfn: 2618 7641

Det går också bra att kontakta:

Maria Göransson, utbildare i Index
e-post: maria.goransson@malmolatinskola.se

Text & foto  Görel Reimer