Att vända en skola

– Man måste våga tro på sin väg man har valt och orka hålla i och hålla ut. Vi gör det här tillsammans – alla på skolan, säger Ingela Svahn, rektor.

En dag i mars 2015 stängdes högstadiet på Värner Rydénsskolan av skyddsombuden. Säkerheten för elever och lärare gick inte längre att garantera. Efter ett tag kunde högstadiet öppna igen och två år senare, 2017, tog Ingela Svahn över som rektor. Då väntade nästa utmaning. Hon beskriver det som att hon tog över en skola som hade byggt upp en stark organisation med tydliga strukturer och som leddes mycket uppifrån och ner.
– Det var det som behövdes då, men när jag tog över var det dags för nästa steg. Att skapa en delaktighet i skolans utvecklingsarbete och att höja måluppfyllelsen, säger hon.

På skolan fanns det då klasser som hade tjugoprocentig behörighet till gymnasiet. Nu ser det annorlunda ut. Hos förra årets nior var det 67,5 procent som blev behöriga, 55 procent om man räknar med nyanlända elever.

Lägg energi på rätt saker

Bakom ökningen ligger ett målmedvetet pedagogiskt utvecklingsarbete. En av de första sakerna som Ingela Svahn la märke till var hur personalen riktade sin energi.
– Jag hörde hur många av våra samtal handlade om sånt vi inte kan påverka. Det handlade till exempel om samhällets socioekonomiska struktur, föräldrars utbildningsbakgrund och mycket om de elever som har det som allra allra svårast av olika anledningar. Men vi missade att prata om de eleverna som inte hade betyg – men full möjlighet att kunna få det, berättar hon.  

LÄS MER: Att förändra en skolkultur

De började med att strukturera om resultatanalysen. Det nya sättet att analysera tittade bara på behörighetsgivande ämnen. Lärare och ledning delade sen in eleverna i röda, gröna och gula fält där elever i röda fältet bedöms ha svårt att nå behörighet, elever i gula bedöms ha möjlighet att nå behörighet och elever i gröna fältet når det. Många elever i de gula fälten saknade kanske bara ett enda ämne för att bli behörig till gymnasiet.
– Det ska inte falla på ett enda ämne. Jag satte ett operativt mål då som svindlade – år 2020 skulle 70 procent av eleverna bli behöriga. Det var ambitiöst men fullt realistiskt när vi tittade på vår analys , säger Ingela Svahn.

Resultatuppföljning varje månad

Arbetslag formerades runt årskurser och månadsvisa resultatuppföljningar infördes. Där träffas biträdande rektor och lärare för att se vad eleverna behöver för att nå målen. Resultatet har blivit att fler elever blir behöriga, fler insatser har införts på gruppnivå och uppföljningen av eleverna i det röda fältet har blivit bättre.
– Det är ju en genuin oro och frustration som gjorde att vi la så mycket tid på att prata om det omöjliga. Men när vi istället började prata om det vi kan påverka och dessutom såg resultaten och glädjen när vi kunde flytta elever från gult till grönt så ändrade det också något hos oss, säger Ingela Svahn.

Samtidigt renodlade ledningen rollerna på skolan och såg till att lärarna fokuserade på undervisning – inte på det som till exempel var kuratorns arbete eller socialtjänstens. Hon upplever också att skolan har haft en dålig självbild, och att den satte sig hos elever och personal.

– Vi hade låg måluppfyllelse, svårt att rekrytera och det var svarta rubriker. Klart det satte sig. Men jag tror att alla skolor har potential att hålla en hög kvalitet. Det fanns en uppfattning om att det är tufft att jobba på Värner Rydénskolan. Och ja – det kan det vara på grund av att vi ställer höga krav på undervisningens kvalitet. Men inte för att eleverna är bråkiga och stökiga. Det vi pratar om nu är de hårda värdena, betygen och kvantifiering. Men jag är också otroligt stolt över resultaten från elevenkäten som de äldre eleverna gör. Vi ligger över genomsnittet i Malmö, ibland mycket över, när det gäller trygghet, lust att lära och att de får utmaningar. Det är ett riktigt grymt betyg till personalen på skolan, säger Ingela Svahn.

Stärka självbilden

För att stärka självbilden formulerade skolan en vision som strävar mot förvaltningens utvecklingsarbete som heter Varje elevs bästa skola.

– Vi ska vara en framgångsrik och attraktiv skola som rustar sina elever väl inför framtida studier och yrkesliv. För mig är den alltid med även om den inte alltid är levande i vardagen, säger Ingela Svahn.

Medvetenheten om i vilken riktning skolan ska har lett till att lärarna har ett tydligt fokus på att utveckla sin undervisning och att elevernas resultat höjts. Ingela Svahn säger att det viktigaste uppdraget hon har som pedagogisk ledare är att organisera för att kvaliteten på undervisningen ska vara så hög så att eleverna ökar måluppfyllelsen.
– Våra elever har stor potential, driv och engagemang men också ett behov av att få en undervisning som möter dem där de är. Jag som rektor måste organisera för att det ska bli verklighet. Vi behöver bygga strukturer och ha gemensamma förhållningssätt. Då behövs det också en tydlighet i roller och uppdrag. Vi ska jobba smart – inte hårt, säger hon. 

LÄS MER: ”Det är en go plats att vara på” – om att bygga skolkultur

Visst har det stundtals varit tufft och utmanande, men Ingela Svahn menar att man måste våga tro på att den väg man har valt kommer att ge resultat.
– De strukturer och organisationen som vi har byggt upp är det som stagar upp innehållet. Om vi ändrar i det hela tiden så får vi bara börja om, så man får orka att ha lite tråkigt på det viset att vi inte ska hitta på nya saker hela tiden. Sen är det klart att vi måste ändra om vi ser att effekterna uteblir. Men om vi vacklar på väg mot mål så kommer vi missa det. Sen kan vi missa det ändå – men då är det av andra orsaker än att vi inte trodde på att vi skulle klara det.