Interaktivt lärande när elever skapar med Gemini

Mellanstadieeleverna har fördjupat lärandet och fått skapa med hjälp av att chatta med AI-assistenten Gemini. Det har utvecklat deras kreativitet och problemlösningsförmåga och det ställer krav på språk och stavning.
– Samarbetet stärks och de får öva på att problemlösa ihop. Sen svarar en AI-bot alltid korrekt och rättstavat så de har fått reflektera en del kring stavning också, säger Silvia Ferrer Maureira som är IKT-pedagog och driver elevernas digitaliseringsråd på Lindängeskolan.

Lärarledda AI-uppdrag

Genom att arbeta på hennes dator har ett par elever under stunder fått tillgång till Gemini och fått lära sig prompta, skriva instruktioner, för att få det slutresultat de vill ha.
– Vi använder AI tillsammans, de kommer ju inte åt det från sina datorer, säger hon.

Eleverna fick under förra terminen bland annat i uppgift att skapa interaktiva multiplikationsspel och i slutet av terminen även en adventskalender med snälla uppdrag.

Silvia Ferrer Maureira är grundskollärare för mellanstadiet i Matte/NO/Teknik/Engelska och sedan 2019 är hon också IKT-pedagog. Hennes lärarbakgrund gör att hon alltid har med sig ett stort fokus på pedagogiken.
– Jag har alltid gillat teknik och har alltid använt digitala lärresurser för att till exempel repetera inför ett prov, göra spelifierade repetitionsquiz, spela in genomgångar eller podda. Digitala verktyg är ett värdefullt komplement till undervisningen, säger hon.

Digitala verktyg ger variation

I sitt arbetsrum har hon en hylla fylld med robotar av olika slag. Robotarna programmeras genom instruktioner, i samband med någon annan del av undervisningen. Det kan vara när vi jobbar med barns rättigheter eller tränar på klockan, det går att baka in i alla ämnen.
– Eleverna är lekfulla när man kommer med roboten, det är ett annat engagemang och de känner att de gör något roligt samtidigt som de har repetitionen. De hade inte ryckts med lika lätt alla gånger annars, säger hon.

Hon berättar om entusiasmen när hon var i inne i en trea som jobbade med kroppen och kroppens organ. Då hade hon med sig en särskild robot, Kubo. Eleverna fick en ledtråd och skulle sen programmera roboten att köra fram till rätt organ.
– Huvudmålet är att repetera kroppens organ. Men på köpet lär de sig programmering och riktningar som höger och vänster, säger hon.

– När jag undervisade i matte utgick vi inte från matteboken fem dagar i veckan. Vi hade en lektion där vi körde mattespel, problemlösning. De kanske fick skriva sitt svar på en whiteboard eller att det var spelifierat på något sätt. Det är ett sätt för dem att jobba laborativt. Jag tror att det är viktigt att variera sin undervisning för man lär sig på olika sätt, säger hon.

På samma sätt tänker hon att AI-assistenterna kan stärka elevernas digitala kompetens samtidigt som eleverna fördjupar sig inom de ordinarie ämnena.

Digitaliseringsråd

Idén om adventskalendern hade hon för länge sen, men då var det krångligare. Men med den senaste versionen av Gemini så finns en tydlig interaktivitet och möjligheterna att förfina slutresultatet kräver att eleverna är specifika. De får jobba med innehållet på ett annat sätt.
– En vinst är att det kräver mycket tålamod, de lär sig olika sätt att beskriva det de är ute efter. Det är tydligt att de övar både problemlösning och språk.

Nellie Alqaddoumi och Olivya Alhaedar är två av tre elever som har jobbat med adventskalendern. De är alla tre också med i skolans digitaliseringsråd som drivs av Silvia Ferrer Maureira. I digitaliseringsrådet ses eleverna var tredje vecka och får bekanta sig särskilt med de digitala verktyg de använder i klassrummet för att kunna hjälpa sina klasskompisar.

– Det är bra med Gemini för om man inte vet hur saker funkar så kan man fråga den. Eller om man vill skapa ett spel. Man behöver vara noga med vad det ska innehålla eller handla om, säger Olivya Alhaedar.

– Vi får hjälpa våra kompisar men också skapa roliga saker, säger Nellie Alqaddoumi.

Kvalitetssäkring

Men det är inte helt riskfritt att utgå från ny teknik, särskilt när man arbetar med AI-botar som Gemini. Informationen man får är trots allt inte alltid korrekt och bygger ibland på fördomar och stereotyper. Det är ofta bilder på ljushyade personer som skapas och namnen är inte alltid internationella.

Dessutom behöver man ha koll på det som Silvia Ferrer Maureira kallar för hallucinationer, något hon stötte på när hon använde Gemini privat inför en resa till Stockholm.
– Gemini påstod att det fanns ett fotbollsmuseum i Stockholm och det trodde jag först på. Men… vi dubbelkollade och det stämde ju inte. Man måste ha sakkritik och hålla koll för den vill gärna vara dig till lags, så pass att den hittar på information. Den kommer aldrig erkänna att den inte har koll, för det är ju bara en språkmodell. Så kvalitetssäkring är avgörande, säger hon.

AI-grupp utvecklar riktlinjer

När eleverna börjar bekanta sig med verktygen får de en förståelse för möjligheterna men så småningom också riskerna. Det är grundläggande för Silvia Ferrer Maureira och hennes kollegor att eleverna ska förstå vad AI-assistenterna kan göra men också att de är till för att de ska lära sig något mer, inte för att ta genvägar.
– Man måste ta småsteg. Poängen är att du ska få motivationen att lära dig saker, AI kan hjälpa dig att bryta ner saker och förklara steg för steg om du inte förstår något. Det vi vill är att få eleverna att se värdet av kunskapen, säger hon.

På Lindängeskolan finns en AI-grupp med lärare från varje stadie, tillsammans utvecklar de bland annat skolans övergripande riktlinjer för AI. De läser litteratur om AI i undervisningen tillsammans och diskuterar användandet inom skolan.

– Just nu pågår diskussioner om vilka situationer som kan motivera användandet av AI och till vilken grad.