Ingólfur Kjartansson. och Halldóra Helga Valdimarsdóttír hälsar på hos Gabriella Turic i Rönnenskolans Makerspace. Foto: Mette Mjöberg Tegnander

Isländska lärare hämtar inspiration i Malmö

Hur kan vi arbeta med flerspråkighet? Hur kan vi jobba med inkludering och integration i skolan? Det var några frågor som skolpersonal från Vallaskóli Selfoss på Island ville finna svar på genom att skugga lärare inom grundskolan i Malmö. Men det fanns även tankar om vad vi i Malmö skulle kunna ändra på.

– Ni är mer inkluderande här på skolorna i Malmö, än vad vi är idag. Det är ett ämne som vi vill hämta inspiration kring, säger, säger Sigurborg Kjartansdóttír, chef för avdelningen för stödinsatser för elever med särskilda behov. Tillsammans med lärarna Halldóra Helga Valdimarsdóttír, Lilja Ósk Kristbjarnardóttír, Maria Aúgstsdóttír och Ingólfur Kjartansson har hon besökt Rönnenskolan, Rörsjöskolan och Apelgårdsskolan.

– Något som vi la märke till här, var att det kunde finnas elever med väldigt varierande språkkunskaper i svenska i en och samma klass. På Island är eleverna mer separerade utifrån språkkunskaper och det är något vi vill ändra, säger Maria Aúgstsdóttír.

– Det isländska skolsystemet har åtminstone förut varit inspirerat av hur det svenska skolsystemet såg ut. Så vi är vana att snegla mot Sverige och se hur ni gör, säger Ingólfur Kjartansson.

Fyra kvinnor och en man står i en grupp. Två personer håller i varsin flagga, en isländskflagga och en svensk flagga. Alla ler.
Foto: Mette Mjöberg Tegnander

Skuggade lärare på Apelgårdsskolan

Det var ingen slump att lärargruppen sökte sig till Malmö. På grundskolan Vallaskóli Selfoss talas det 25 olika språk hos skolans 600 elever. Lärarna beskriver skolan som en multikulturell skola som även tar emot nyankomna på Island. Under två dagar skuggade lärargruppen lärare inom olika ämnen på Apelgårdsskolan.

– Vad som överraskade mig mest var att trots alla dessa olika språk och utmaningar som man kan ha på en skola, så hörde jag barnen leka och prata på svenska under hela skoldagen. Så är det inte alltid hos oss och vi arbetar med att få elever att prata isländska i skolan och inte gruppera sig med de som har samma modersmål, säger Maria Aúgstsdóttír.

Hon och kollegorna uppskattade att till exempel få tips om att använda översättningsverktyg inne i klassrummet som till exempel microsoft translate och google translate.
– Något vi också kommer ta med hem är hur ni arbetar med widigits och bildstöd, vilket vi såg återkommande på skolorna. Det är inget som vi arbetar med i nuläget på vår skola, säger Sigurborg Kjartansdóttír.

Maria Aúgstsdóttír blev också rörd och imponerad över Apelgårdsskolans rektor Caroline Sjölin.
– Något som fastande hos mig var hur varmt Caroline bemötte alla sina elever. Hon var så positiv och tilltalade alla barn med deras namn. Hon bjöd in elever i våra samtal och bad dem presentera sig och berätta om skolan för oss. Det var så fint att se hur hon lyfte barnen och deras självförtroenden, säger hon och får medhåll av resten av gruppen.

Starta med hem- och konsumentkunskap tidigare

Det fanns självklart också bitar där gruppen kände att Malmös skolor skulle kunna inspireras av den isländska skolan. Lilja Ósk Kristbjarnardóttír som är hem- och konsumentkunskapslärare och såg en stor skillnad under sin skuggning av en lärare. På Island börjar man nämligen undervisa i hem- och konsumentkunskap redan i första klass.

– Jag bakar och lagar mat med mina sjuåringar i en stor grupp, alla får turas om att mäta och hälla upp ingredienser. När de blir lite äldre delar jag upp dem i par, men vi gör fortfarande allting steg för steg tillsammans. Jag instruerar allt. När mina elever går i sjätte klass så klarar de av att i par följa ett recept som står skrivit på tavlan. Så jag blev lite förvånad över hur det var här. Här var det mjöl överallt, säger hon och skrattar.

Lilja Ósk Kristbjarnardóttír ser fördelarna med att starta tidigare med hem- och konsumentkunskap och låta eleverna stegvis ta mer och mer ansvar. Men hon blev också positivt överraskad över att man tog hänsyn till de elever som fastar under ramadan. På Apelgårdsskolan avbröts allt matlagande under ramadan och istället fanns arbetsböcker att arbeta med under lektionerna.

– Ni är mer flexibla, vi lagar mat och bakar i vår undervisning varje vecka, säger hon.

Möte med makerspace och skolverktyg

I början av veckan fick islänningarna möjlighet att träffa det digitala skolverktyget AV1 som styrs via en Ipad. För elever som av olika anledningar inte kan närvara i skolan så kan AV1 bli en brygga till klassrummet och låta eleven interagera hemifrån.

– Det var väldigt intressant att se hur AV1 fungerar och kan vara ett hjälpmedel för elever som kanske inte kan närvara i skolan pågrund av sjukdomar och behandlingar. Det är något som verkligen inspirerar, säger Maria Aúgstsdóttír.

Eftersom man på Vallaskóli Selfoss ganska nyligen börjat arbeta med Makerspace så besökte de även Rönnenskolan. Där fick de utforska skolans Makerspace tillsammans med IKT-pedagogen Nanna Munthe och skolbibliotekarien Gabriella Turic.

– Här fanns ett annat tänk kring att varje lärare ska kunna ta med sig eleverna och hålla lektioner i rummet. Hos oss fungerar det inte så, vi har en lärare som jobbar specifikt i vårt Makerspace och tar emot skolans elever. Men vi blev väldigt inspirerade av allt vi fick testa och kommer fortsätta hålla kontakten med Nanna och Gabriella och fortsätta inspireras av varandra, säger Halldóra Helga Valdimarsdóttír.