”Jag vill träffa eleverna även på deras sämsta dagar”

Förra året berättade Pedagog Malmö om det förvaltningsövergripande projektet Hållbara Övergångar, för unga i riskzon (finansierat av Europeiska Socialfonden), i vilket Närvaroteamet är ett av tre delprojekt. Fågelbacksskolan är en av flera skolor i Malmö stad som jobbar med Närvaroteamet och arbetet utvecklas ständigt.

När SO-läraren Martin Cedercrantz på Fågelbacksskolan fick höra om stödteamet från sin rektor blev han genast intresserad. Sedan några år tillbaka jobbar han själv i en flexibel verksamhet på skolan med elever som har problematisk skolfrånvaro.

– Jag blev ju väldigt nyfiken på hur de jobbar i Närvaroteamet och vad vi kan lära av dem. Beskrivningen vi fick kändes perfekt för vår elevgrupp, så vår rektor ansökte. Eftersom det är ett växande problem med elever som stannar hemma så blev jag också glad över att Malmö stad uppmärksammade att det finns en elevgrupp som behöver det här stödet, berättar Martin Cedercrantz.

Närvaroteamet är ett tvärprofessionellt stödteam som tillsammans med ordinarie skola arbetar med kartläggning, familjebehandling, föräldrastöd, undervisning och motivationsarbete. Genom att elevernas vårdnadshavare skriver på ett avtal om bruten sekretess så kan man samverka och föra viktiga samtal mellan olika instanser. För att en elev ska vara aktuell för insatsen ska den ha haft en frånvaro på 100% under minst tre månader.

– Jag tror att det är en stor vinst för alla om socialtjänst och skola kan jobba tillsammans. Vi kan lära så mycket av varandra eller åtminstone förstå varandra bättre genom att samverka. Det har fungerat jättebra och det är fantastiskt. Vår skola har ju varit med sedan starten för ett år sedan och jag kan verkligen rekommendera andra skolor att också ansöka, säger Martin Cedercrantz.

Två av tre elever är tillbaka i skolan

På Fågelbacksskolan har man det senaste året sett goda resultat, då två av de tre deltagande eleverna numera har skolnärvaro flera dagar i veckan. Elevernas upplägg varierar utifrån deras behov. Det kan till exempel handla om att en elev kan få enskild undervisning av Martin Cederkrantz någon timme åt gången vissa skoldagar. Eleverna har också möjlighet att studera i en mindre elevgrupp i den flexibla verksamhet som Martin Cederkrantz är en del av.
– Det är viktigt att skapa ett sammanhang och erbjuda ett alternativ om det inte fungerar ute i klassrummet. Eleverna har ofta en social fobi och oro för skolans lokaler. Jag brukar jämföra det med vuxna som blir utbrända på sin arbetsplats, när de kommer tillbaka igen till samma lokaler och människor kan det smälla till igen. Det sitter på något sätt i huset, säger han.

Om behovet finns har Närvaroteamet under en avgränsad tid möjlighet att erbjuda undervisning med sina lärare i sina lokaler. För Fågelbacksskolan har det varit en framgångsfaktor menar Martin Cedercrantz.

– Jag tror det är en jättevinst att erbjuda eleverna möjlighet att starta upp det här i andra och nya lokaler. Sedan är dem ju fortfarande skolans elever, men insatsen kan göras på en annan plats. Vi bär fortfarande ansvaret för eleverna och målet är ju hela tiden att eleverna ska komma tillbaka till skolans verksamhet, säger han.

Viktigt att vårdnadshavarna är med på banan

Under året som gått har Martin Cedercrantz tillsammans med skolans rektorer, speciallärare och specialpedagoger varje månad haft avstämningar kring elevernas progression tillsammans med socialtjänst och Närvaroteamet. Även skolans kurator har varit involverad. Skolan får även skriftliga veckorapporteringar och har en del kortare avstämningar i olika konstellationer.

Efter att insatsen drog igång har all kontakt mellan Fågelbackssskolan och vårdnadshavare skett i Närvaroteamets regi. Något som Martin Cedercrantz upplevt som mycket positivt.

– Jag har jobbat med elever med frånvaroproblematik länge. I vissa fall vill ju skolan att socialtjänsten ska gå in och agera, men samtidigt är föräldrarätten väldigt stark i Sverige, vilket så klart också är bra. Men om en vårdnadshavare säger nej så kommer vi inte längre, säger han och pausar.

– Vi i skolan behöver ju förhålla oss till betyg och har eleverna en kortare tid. Medan Socialtjänsten arbetar mer långsiktigt än vi. De kan ibland också ha en annan förståelse för vissa situationer. Våra olika ingångar kan leda till viss frustration. Att vi har den här påskriften med bruten sekretess från vårdnadshavarna är därför guld värt, för det är viktigt att ha med sig dem och det snabbar också på saker, fortsätter han.

Genom att det finns familjebehandlare i Närvaroteamet kan man även arbeta med eleven i hemmet. Då finns också möjlighet att ge vårdnadshavare uppbackning på hemmaplan.

– Vad har ni på skolan lärt er? Kommer ni att kunna dra nytta av lärdomarna med andra elever med problematisk skolfrånvaro? 

– Ja, vi har lärt oss mycket. Sedan länge har jag arbetat med vår skolkurator Jonas, men nu har jag nog fått en annan förståelse för vikten av andra externa insatser som även kan röra sig i hemmet. Vi i skolan behöver ha respekt för att vårdnadshavarna i många fall är väldigt trötta efter att ha fått strida under flera år för att få iväg barnet till skolan varje dag. När det gäller äldre elever så är det verkligen inte lätt. Därför är jag är så otroligt tacksam över att Närvaroteamet kan gå in i hemmet och även stötta vårdnadshavare, för det är ju inte skolans uppgift, säger Martin Cedercrantz.

Antalet dåliga dagar ökar ofta

När Närvaroteamet driver kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare har Martin Cedercrantz kunnat lägga mer fokus på undervisningen och att jobba med eleverna.

– Det är så viktigt att varje person i ärendet sysslar med rätt saker och min uppgift är att undervisa. När de här eleverna kommer till mig så fokuserar vi på skolarbetet och jag är rätt försiktig med att börja prata känslor. Det är redan så många runt omkring dem som frågar hur de mår. Sedan har jag och eleverna täta utvärderingar och då kan jag så klart prata lite om hur läget är, säger han.

När eleven väl är på plats i skolan ser Martin Cedercrantz det som sitt ansvar att lyckas få eleven att också stanna i skolan. Han vill inte att eleverna enbart ska komma till skolan när de mår bra och orken finns, utan vill att de ska dyka upp även under sina allra sämsta dagar. Genom åren har han sett hur elever som stannar hemma på sina dåliga dagar, ofta får fler och fler dåliga dagar.

– När en elev har en kass dag upplever inte jag att det hjälper att prata supermycket. Då kan det vara bättre att eleven får komma till skolan får lov att sitta ensam och jobba lite avskilt. Det är okej att eleven inte alls är social den dagen, säger han.

Ett återkommande mönster som Martin Cedercrantz ofta ser är hur skolan vill hitta en närliggande händelse som förklaring till varför en elev har kraschat och stannar hemma. Martin Cedercrantz menar att det i de flesta fall handlar om att eleven under flera år lyckats dölja och kämpa på med någon form av problematik.

–  Ofta när jag pratar med hem och elev så kan problem med frånvaro ha börjat redan någonstans i mellanstadiet. I många fall kan det finnas någon form av diagnos inblandad, eleven kanske har svårt att få vänner och svårt att förstå det sociala spelet. Det är sällan något som hänt nyligen. Det är därför det är så viktigt att uppmärksamma den här problematiken och det är jätteviktigt att vi även jobbar med barn i de yngre åldrarna som är i farozon, säger han.

Han konstaterar att alla elever han mött genom åren faktiskt vill gå i skolan och vill att skolgången ska fungera.

– Det är en stor vinst när vi får tillbaka eleverna till skolan, varje elev som kommer tillbaka räknas. Risken är att eleverna annars hamnar i ett utanförskap. Varje individ vi lyckas få tillbaka till skolan är en stor vinst, avslutar Martin Cedercrantz.