Journalistiskt arbetssätt höjer läs-och skrivlusten

– De skriver mycket snabbare och är mer effektiva. Och det är ett kreativt och roligt sätt att jobba på som ju utgår från deras intressen, säger Ramin Arjomandi som är svensklärare för F-3.

En dag i veckan kommer journalisten Gustav Sigala Haggren till skolan för att tillsammans med skolbibliotekarien Elisabet Niskakari och läraren Ramin Arjomandi stötta de tio elever som ingår i redaktionen och vill lära sig mer om journalistik.

Förankring i verkligheten ger tyngd

De artiklar och reportage som eleverna producerar publiceras digitalt på Minibladet och trycks i nyhetsbladet Möllevångsnytt som delas ut på skolan och i kvarteren runt Möllevången. Faktumet att texterna publiceras på riktigt, i kombination med att eleverna kommer ut i verkligheten, möter människor utanför skolan och får undersöka egna frågeställningar gör att Minibladet får en tyngd hos eleverna, menar skolbibliotekarien Elisabet Niskakari på Möllevångsskolan.

– Och vi märker i minibladet att man lär sig olika texttyper. Det gör du ju på ett naturligt sätt, av eget intresse, för din text ska ju publiceras och läsas av klasskamrater och andra i verkligheten. Inte bara lämnas till läraren för bedömning. För de gör ju detta helt frivilligt efter skoltid, säger hon.

Arbetet med tidningen är ett språkutvecklande arbetssätt som också har lett till mer motivation och starkare självförtroende.

– Det här blir ju ett superhäftigt sätt att arbeta på, både för oss vuxna och för barnen, säger Ramin Arjomandi.

Utmanar med tuffare uppgifter

Eleverna styr själva vad de vill bevaka eller skriva om och åker ofta på besök till olika platser och verksamheter i staden. Hittills har de bland annat besökt konsthallen, terrariet i Folkets park, stadshuset och SVT.

Alba Ayozie och Latifa Malm Esmailian går båda i trean och är med i redaktionen eftersom de älskar att skriva.

– Det roligaste var när vi besökte SVT, säger Alba Ayozie.

– Jag älskar att skriva och det är så roligt att vi får åka och besöka till nya platser, säger Latifa Malm Esmailian.

Ramin har haft dem i svenska sedan förskoleklass och har följt deras utveckling.

– De skriver mycket bättre nu än vad de gjorde tidigare. Dessa elever lägger ner sin själ på sina texter. Det ska vara fullständiga meningar, det ska vara så utförligt som möjligt, så många adjektiv som möjligt. Och det blir riktigt bra texter för nu har de förstått att de ska tänka på mottagaren, att det är fler än klasskamraterna som läser, säger Ramin Arjomandi.

– Och nu kan jag kan ju fortsätta utmana de här eleverna som behöver utmanas. Som behöver lite tuffare uppgifter. De får lite mer stimulans helt enkelt, säger han.

Elevinflytande för att öka läslusten

Det är treor som är med i Minibladets redaktion i år, mest för att det är enklare logistiskt. Men också eftersom Elisabet Niskakari och Ramin Arjomandi menar att det är många som dippar i sin läslust i hoppet mellan lågstadiet och mellanstadiet.

– Nu när de går i trean så vill vi liksom pusha läsande och skrivande så mycket som möjligt, säger Elisabet Niskakari.

Båda två menar att Minibladets arbetssätt får eleverna att känna ett ägande och en stolthet för sina texter, och de beskriver det som lustfyllt för eleverna.

– Det har varit mycket lässtrategier i skolan men det är också viktigt att stärka lustläsningen. Och jag gillar ju när eleverna själva får vara med och utforma, säger Elisabet Niskakari.

Det lustfyllda är något de återkommer till. Båda har många tankar om läsning och läslust, och tror att elevernas motivation och inflytande leder vägen till mer läsning. Därför har de i samverkan drivit flera andra projekt på skolan som är relaterade till språkutveckling.

Samverkan med skolbiblioteket i fokus

– Jag tycker det är väldigt intressant att alla säger att läsningen går ner, men det beror på hur man ställer frågan. För alla läser ju texter hela tiden. Och eleverna är ju på TikTok och liknande forum hela tiden. Det handlar ju bara om vad är det du läser liksom. Eller vad det är du inte läser. Poängen är väl hur vi skapar en läslust så man inte kopplar läsningen till skolan hela, hela tiden, säger Elisabet Niskakari.

Men tröskeln för eleverna att lockas in till läsning behöver vara lägre, menar de. Därför har Elisabet Niskakari och Ramin Arjomandi tillsammans låtit en del av lågstadieeleverna bestämma delar av strukturen i skolbiblioteket.

– Vi bokade ett tillfälle då eleverna kom hit och då valde de att sortera böckerna efter genre istället. Och så fick de göra nya skyltar själva. De är jättenöjda med det och känner ett ägande. Då märker man också att ju mer inflytande de får här, desto bättre fungerar verksamheten och desto schysstare är de här inne. Det genererar också något, säger hon.

Elever tipsar varandra om böcker

– Vi skulle tycka det var stökigt att samma författare har böcker på flera olika hyllor, men det struntar ju eleverna i. De vill ju oftast läsa en bok som handlar om något särskilt och struntar i vem som skrivit boken, säger Ramin Arjomandi.

Framöver ska han och Elisabet Niskakari utöka sitt samarbete och bjuda in flera skolor till ett större läsprojekt som ska utmynna i att Malmöelever ska få skriva och ge ut en egen bok.

– Minibladet är ju också en del av detta sätt att jobba för att främja en lust. Bland annat eftersom eleverna också skriver bokrecensioner och inspirerar varandra till att läsa bra böcker, på eget bevåg, säger Elisabet Niskakari.