Publicerat:

Klassisk musik på fritidshemmet

Med tvärflöjt, cello och violin prickar Kroksbäcksskolan in många av läroplanens mål för fritidshemmet. Genom El Sistema får barnen social utveckling och estetiska utmaningar
– Vi är inne på femte året nu och vi är här för att stanna, säger musikläraren Lucia Goenaga.
– Folk i dessa områden är oerhört trötta på projekt som dyker upp och sedan försvinner. Vi är här för att skapa trygghet och bygga relationer genom musiken.

Barnen som kommer till fritidshemmet och hoppas få lära sig spela gitarr eller trummor får leta någon annanstans:
– Vi har fyra ben att stå på, körsång, instrumentspel, rytmik och orkester, berättar Sara Tufvesson, som tillsammans med Lucia Goenaga och Johan Hemmingsson är utbildade musiklärare.
– Det här är symfoniinstrument och en viss typ av musik. Själva idéen med El Sistema är just att det är konstmusik, att barnen ska få möta annan musik än den de normalt får höra, säger Johan Hemmingsson.

Pedagogiska vinster

Sara Tufvesson menar att El Sistema fungerar så bra, eftersom de kan uppfylla många av kraven i läroplanen för fritidshemmet:
– Inspireras av nya intryck, utvecklas socialt, arbeta estetiskt samt demokratiskt – allt detta händer i en orkester.
Alla barn som går i tvåan och trean på Kroksbäcksskolan och går på fritidshemmet kommer att spela ett instrument. De tre lärarna har olika huvudinstrument: Johan Hemmingsson har cello, Sara Tufvesson violin och Lucia Goenaga tvärflöjt.

Går det verkligen att lära en åttaåring att spela tvärflöjt?
– Det är klart att det går. Det är en viss teknik för hur man ska blåsa för att få ljud och en del klarar det direkt, andra behöver längre tid. Med tvärflöjten ser man ju inte riktig instrumentet, så det går snabbare att komma igång med stränginstrumenten, säger Lucia Goenaga.
– Lösa strängar och sedan kan barnen direkt knäppa igång en bluestolva och känna att de spelar en melodi, säger Sara Tufvesson.
– Stränginstrumentens svårighetströskel kommer senare, flikar Johan Hemmingsson in.

Det kan vara en utmaning att verkligen få till en orkester att låta bra när det kanske finns dubbelt så många barn som har ett bleckblåsinstrument, jämfört med de som spelar ett stråkinstrument.
– Men det är klart att det går. Vårt arbete handlar om att utmana och hjälpa barnen att växa, säger Sara Tufvesson.

Fem skolor

Holma, Kroksbäck, Rosengård och Sofielundsskolan har idag El Sistema inom ramen för fritidshemmet. Till höstterminen 2018 kommer även Kirsebergsskolan att starta sin verksamhet, till en början med körsång.
– Man behöver inte så mycket förkunskaper eller material för att komma igång med körsång, förklarar Sara Tufvesson. Hon, Lucia Goenaga och Johan Hemmingsson är musiklärare som formellt är anställda av Malmö Kulturskola.
– Vi är här på heltid, så det känns som att vi är en del av kollegiet..

Säkrar kontinuitet

– Det är en trygghet för oss och för barnen att vi är anställda i en annan förvaltning, slår Lucia Goenaga fast. Hon berättar om hur misstänksamma de boende i miljonprogramshusen är när kommunen kommer med ett projekt. Någon avsätter pengar och så dras ett projekt igång för att vara borta två eller tre år senare.
– Vi hade en förälder som ställde sig upp och frågade vad de skulle få ut av projektet. Han var upprörd ända tills vi förklarade att vi ska vara kvar. Det finns inget slutdatum. Vi kan inte heller drabbas om grundskolan måste göra besparingar.

Konstig rivalitet

Till orkestern för mellanstadiet ansluter barn från Holmaskolan.
– Det var lite besvärligt i början, då kände man nästan att smockan hängde i luften, minns Sara Tufvesson. De tre musiklärarna menar att det fanns nedärvda attityder. Kroksbäcksskolans elever menade att det inte gick att lita på “de där från Holma” och vice versa.
– Vi vet inte varför, men vi är ju här just för att vara brobyggare och skapa trygghet. Att spela i orkester kräver ju att man samarbetar och vi får det att fungera.

Text och bild: Per Armbäck