Gå direkt till innehållet
Ammy Mody är kurator. På bilden står hon framför en elefant i papier-maiche. Ammy Mody kurator på Rosengårdsskolan.

Publicerat:

Rosengårdsskolan främjar likabehandling med certifiering och visualisering

Hur går man ifrån en likabehandlingsplan som bara är en bunte papper till att arbeta aktivt med likabehandling med högt elevdeltagande? Rosengårdsskolan svar är certifiering och visualisering.
– Eleverna ska veta vad vi pratar om. Vi måste hela tiden ställa frågan “Vad kan vi göra bättre?” för att få resultat, säger Ammy Mody, kurator på Rosengårdsskolan.

Hon och hennes kollega Sophie Johnsson har tillsammans försökt hitta ett nytt sätt att arbeta med likabehandlingsplanen på skolan. Ammy Mody har erfarenhet av att jobba aktivt med planen när hennes tidigare arbetsplats, Augustenborgsskolan, blev handledda av föreningen Ungdom mot rasism i likabehandlingsarbetet.

LÄS MER: De ger rasismen rött kort

Hur aktivt likabehandlingsarbete?

För två år sedan skrevs planen på Rosengårdsskolan om. Planen skulle innehålla ett utvecklingsområde och den skulle bli mer tillgänglig.
– Vi kunde inte ha en massa papper, vi skulle ha det kort och enkelt. Då arbetade vi fram en affisch som finns i varje klassrum och i korridorerna för att göra planen hanterbar. Det finns inget barn eller förälder som kommer läsa en likabehandlingsplan på 24 sidor, så affischen är en sammanfattning av det absolut viktigaste.

Hur arbetar skolan med planen aktivt och utifrån skolans valda utvecklingsområde som är “Rätten att få vara sig själv”?
– Precis innan jag slutade på mitt andra jobb såg jag att lärarna använde sig av en matris där det handlar om att få eleverna delaktiga i det dagliga arbetet. Vi har vårt gemensamma utvecklingsområde, ”rätten att var sig själv”, men sedan behöver varje klass konkretisera temat utifrån sina behov. Exempelvis kan en klass ha problem med språkbruket, men i en annan är problemet att ingen vill använda glasögon för att man inte vill sticka ut, säger Ammy Mody.
Matrisen ska fungera som en slags systematisk checklista för att följa upp arbetet – det blir grönt, gult eller rött i förhållande till hur arbetet har gått.

Matris ledde till inspiration och kollegialt lärande

Till en början var det inte lätt att få lärarna att använda sig av matrisen, men sedan Sophie Johnsson och annan skolpersonal haft möten med lärare från varje arbetslag där man får delge varandra om sitt arbete har det förändrats till att kännas mer lustfyllt:
– Lärarna har kunnat inspirera varandra och det är något vi måste fortsätta med, så att det inte blir något man jobbar själv med i sin klass, säger Ammy Mody.

Ett tredje steg i det aktiva likabehandlingsarbetet är något som skolan kallar Elefantcertifiering, som kan liknas vid att bli miljömärkt med Svanencertifiering.
– Vi har en checklista*. När man har checkat av alla punkterna och är igång med likabehandlingsarbetet blir klassen certifierad.
Då blir det ett event av det hela så det känns speciellt för eleverna.
– Vi har gjort på olika sätt, någon gång har musikgruppen El Sistema som finns på skolan kommit till klasserna och spelat musik, vi har gjort fruktsallad som samarbetsövningar, vi har sett på film i aulan och avslutningsvis får klasserna sitt certifieringsdiplom. Det hela handlar om att elever och pedagoger jobbar aktivt med likabehandlingsarbetet och har en plan på hur det ska göras och det ska uppmärksammas, säger Ammy Mody.
Det är viktigt för henne och hennes kollega att de vet att det inte bara är kuratorerna som gör det här arbetet.
– Det handlar om att all personal måste vara involverade. Alla måste äga det och känna till det.

LÄS MER: Lugnare och tryggare med hjälp av Rosengårdsmodellen

Elevhearing och värdegrundsarbete

Utvecklingsområdet i likabehandlingsplanen väljs ut genom att skolan tillsammans med eleverna gör en kartläggning med en så kallad elevhearing två gånger per läsår. Det är en enkät och utifrån den fås indikationer på vilka områden skolan borde arbeta mer med.
Varför är det viktigt att jobba med likabehandling?
– Jag tänker att vi måste jobba för att få elever som bryr sig om varandra och tar hand om varandra. Om vi inte har en trygg värdegrund att stå på blir arbetsklimatet väldigt tufft.
Hur har eleverna tagit emot det här?
– Vi har ju områden vi hela tiden måste jobba med, men det jag hör från elever och pedagoger och det som syns i enkäten är att de vet vad vi pratar om. De vet vad en likabehandlingsplan är för något och arbetar med det i klasserna. Men det är en utmaning att omsätta teori till praktik, och därför måste vi hela tiden jobba med värdegrundsarbetet i alla ämnen. Vår nästa utmaning är att vi måste skapa forum så att pedagogerna också får jobba ännu mer med sina tankar och hur de på olika sätt kan omsätta det i sin undervisning.

Ammy Mody är utbildad processtödjare i normkritik och ska arbeta med det på skolan gentemot pedagogerna. Skolan har kommit en bit på vägen, men det finns en önskan om att de ska komma ännu längre:
– Vi måste hitta sätt där vi kontinuerligt kan vidareutbilda varandra. All personal som jobbar här måste känna sig trygga i att prata om värdegrundsfrågor. Det väcker känslor och när man börjar prata om det kan det till en början väcka ett motstånd. Det handlar om att skapa en samsyn och det är vårt fortsatta arbete, att jobba ännu mer med personalen så vi hela tiden utvecklas och lär av varandra.

*Checklistan består av följande steg:

  • sätta upp lilla likabehandlingsplanen i klassrummet
  • gå igenom planen med klassen och konkretisera årets utvecklingsområde i matrisen och följa upp delmålen
  • göra en trygghetsvandring
  • informera vårdnadshavare om planen

Text och foto: Camilla Landin