Gå direkt till innehållet
Niclas Karlsson, fritidslärare bland lego. Niclas Karlsson. Foto: Camilla Landin

Publicerat:

Lego Legosson ger uppdrag till entreprenöriella fritidselever

I Glasbruksskolans fritidshem bygger eleverna städer och fotbollsarenor av Lego. På så sätt blir det lättare för eleverna att associera till samhället utanför skolan, menar Niclas Karlsson, grundlärare med inriktning mot fritidshem.

Att jobba med verkligheten är viktigt för Niclas Karlsson. Det är också viktigt med tydlig struktur, då blir det inte bara tydligt för honom utan också för eleverna.
– När jag började här tog jag väck samlingarna och det jag såg som inte fungerade i barngruppen eller som var energislösande moment. Jag försökte hellre sätta någon slags struktur och kunna applicera det på verkligheten. Eleverna associerar då på ett helt annat sätt, säger han.

Grupperingar upplöstes

På fritids bygger eleverna mycket med Lego. Till en början såg han hur eleverna hade sina grupperingar och satt och byggde planlöst. Inget fel med det, men han ville skapa en större gemenskap. Han började att köpa in mer Lego och sätta ramar för ett projekt.
– Vi har bland annat en borgmästare som heter Lego Legosson som ger uppdrag till eleverna. Till exempel har han gett uppdrag att bygga en stad, affärer och verksamheter. Då byggde de biografer, frisörer och restauranger.
Sedan tog Niclas Karlsson byggandet ett steg längre.
– De som byggde en biograf fick sedan hålla i bio för resten av kompisarna på fritids. Hur strukturerar man upp en bioeftermiddag? Det blev ett upplevelsebaserat lärande. De som byggde restaurangen höll i mellanmålet, men frisören gjorde vi inte, säger Niclas Karlsson och skrattar, kanske lite tacksamt.
– Det finns oändliga saker man kan göra!

Läs mer om entreprenöriellt lärande på Pedagog Malmö. 

Entreprenöriella egenskaper

I det här arbetet har han utgått från en bok som heter ”Entreprenöriell fritidspedagogik” av bland annat Helena Ackesjö.
– Det handlar för eleverna om att ta initiativ och risker, kreativitet och ansvar. Senare i byggandet dök det upp en valuta och det var dit jag ville, men det är ett nästa steg kommande läsår. Då återkommer vi mer till den entreprenöriella fritidspedagogiken.
Det handlar om att eleverna ska bli små entreprenörer, menar Niclas Karlsson, men vad är det?
– Ansvarigheten och kreativitet. Till exempel har de som byggt mycket bilar har helt plötsligt börjat sälja bilar och ser ett värde i det. De märker att något fattas i stan och då bygger de det.

Ytterligare ett Lego-projekt uppstod när det på skolan skulle slängas ett gammalt fotbollsspel. Niclas och hans elever tog hand om det och började spåna kring vad som finns på en arena. Fotbollsklubben döptes till FC Lillfregatten, men hur skulle de börja få in pengar?
– Vi byggde en entré och affärer under läktaren. Det skapades verksamheter. Omklädningsrum behövdes och ett klubbhus. Det var väldigt häftigt och jag har visserligen en plan för det jag gör, men samtidigt ska det vara väldigt öppet. Jag vet inte så många som har varit på en stadion men de har uppfattat små detaljer, vad man kan äta och allt sånt där.

Lego som pedagogiskt verktyg

Niclas Karlsson har haft igång Lego-projektet i ungefär ett år och har lärt sig mycket.
– Jag kommer utveckla det. Innan fanns det elever som inte visste vad kompisarna hette och de har fått lära känna varandra mer. Legot ska fungera som pedagogiskt verktyg till olika saker och mål som jag vill uppnå och sedan tänker jag just det här att det glider in på entreprenörskap. Hur skapar man något från grunden och vad finns det för för- och nackdelar.

Hur tänker du kring det projektet i förhållande till att träna på fritidsförmågor och lärande?
– Vad det är vi har lärt oss och då handlar det framför allt att de sedan ska kunna associera det till det som är utanför. Jag förespråkar verkligen rekreationen och det kan även Legot ge. Eleverna har visserligen projekt att göra men det blir rekreation av det också. Det blir till att fånga lärandet i flykten. När man bygger ramarna till ett projekt blir innehållet ganska fritt och då får vi in fritidshemmet informella tänk.

Text och foto: Camilla Landin