Linda Mattson och Susanne Nielsen tycker att pedagoger i förskolan ska lita på att de kan plocka upp barnens intressen som ingång för utveckling och lärande.  Foto: Dahlia Naji

Leken leder vägen till läroplansmålen

Leken är en plats att öva samspel, empati och förståelse. Det gäller för barn likväl som för vuxna, därför har pedagogerna på Diamantens förskola utökat lekens betydelse i det pedagogiska arbetet.

– Det har lett till bättre relationer i alla led, inom arbetslaget, mellan barnen och även mellan förskolan och vårdnadshavare, säger barnskötaren Susanne Nielsen.

Hur barn väljer att närma sig leken och dess sammanhang kan variera beroende på temperament och personlighet. Precis som för oss vuxna kan vissa barn vara mer avvaktande, andra mer extroverta, högljudda och styrande i leken, medan någon annan kanske nöjer sig med att observera.

– Barnen har fått träna på hur de kan hantera känslorna som uppstår i mötena med varandra. Det är ett kollaborativt lärande där poängen är att vi alla behövs, säger Linda Mattsson, förste förskollärare på Diamantens förskola.

Utveckla lärmiljöer som främjar leken

”Har ni bara lekt i dag?” går att läsa på en skylt som är uppsatt på avdelningen Opalens dörr. Den är där för att lyfta lekens betydelse och allt den rymmer.
– Ja, vi har bara lekt i dag. Barnen får ju träna så många färdigheter naturligt i leken, det är avgörande för vidareutvecklingen, säger Linda Mattsson.

Nu går samarbetet mellan förskolan och Projekt känslighet in på tredje året av fyra, syftet är att utforska och utveckla lärmiljöerna på förskolorna men också attityderna till känslighet hos de vuxna.

– Vi undersöker hur pedagoger kan utgå från sin känslighet och använda den som en tillgång i det relationskapande arbetet. Och förstå hur det kan leda till inkludering av barn som kanske är känslostarka eller känsliga på olika sätt, säger Linda Mattsson.

Susanne Nielsen är en av flera pedagoger på Diamantens förskola som är med och bär projektet som sedan ska utmynna i ett fortbildningsmaterial och spridas.

Projektet består till stor del av workshops där de själva utforskar leken tillsammans med andra inom arbetslaget. Tillfällena är minst sagt interaktiva och upplevelsebaserade, de kan närmast beskrivas som en blandning mellan improvisationsteater och samarbetsövningar och har lett till en starkare sammanhållning på hela förskolan.

Läroplansmålen och språkande i fokus

Effekterna är redan många och tydliga menar både Linda Mattsson och Susanne Nielsen.

– Vi har en närmare relation till barnen och till oss själva, det resulterar i att barnen pratar mer om förskolan själva. De har roligt, de har stort inflytande över verksamheten och vi testar deras tankar och idéer, säger Susanne Nielsen.

Hon berättar om när hon i leken upptäckte att barnen var särskilt intresserade av att baka och därefter fick ägna sig åt det tillsammans med henne ett par tillfällen.

– Vi kunde prata ordentligt om formar, de var rektangulära, runda eller kvadratiska. Vi pratade om ingredienserna och kände, luktade och smakade på kokosflingor till exempel. Men målet i vår pedagogiska dokumentation var formarna, vi hade ju jobbat med geometri, säger hon.

Hon menar att nyckeln är att vara närvarande i leken och uppfatta deras frågeställningar och spinna vidare på dessa för att utmana barnen.

– Man gör en chokladboll till exempel, men kan då ordbada dem ordentligt. Vi rullar bollarna så de blir runda… Hur känns smeten, är den kladdig, mjölig? Man får in så många begrepp naturligt, säger Susanne Nielsen som just nu går en specialistutbildning som barnskötare med fokus på språkutveckling.

– Och det fortsätter utanför förskolan, för nu har barnen jättemycket att berätta när de kommer hem, de har fått större upplevelser. Det i sin tur lyfter språket, säger hon.

Susanne Nielsen har flera exempel på hur de tagit leken med sig ut i verkligheten när de gått från att leka affär till att utgå från en inköpslista och gå och handla i en verklig affär, skanna varor och blippa kort. Efter hand har de kommit in på ekonomi och hållbar utveckling, programmering och digitalisering. Där har hennes relation med barngruppen och närvaron i leken varit en viktig utgångspunkt.

Fördelar med barnens inflytande

– Man ser också det lärande som sker i leken. För jag känner inte längre att jag behöver sitta och tänka eller reflektera om mitt arbetslag, vad ska vi hitta på nu?, säger Susanne Nielsen.

– Numera får man ju uppslagen från barnen. Det här vill de göra och är intresserade av. Vilka mål kan vi få in i detta? Hur kan vi fortsätta utgå från barnens lust och intresse? Och som sagt ger det dem ett rejält inflytande, det blir barnens röster som styr då, säger hon.

Vilka är utmaningarna med att arbeta så?
– Vi leker ju mer med barnen, men jag känner inte att vi har fått tumma på något egentligen. Tvärtom – när man lyckats vända på det förstår man att det ju underlättar. Men man måste våga släppa på det lite och följa med, säger hon.

Hon menar att barnen blivit bättre på att leka tillsammans eftersom de fått öva på samspel och empati att visa hänsyn. Linda Mattsson känner också igen bilden, hon menar att det var längesen man hörde något barn säga ”du får inte vara med”, eller ”du är inte min kompis”.

– Det är lugnare nu. Barnen har blivit bättre lekare och fått stärkt social kompentens. De har övat på att förhandla och förstår värdet av att kompromissa, säger hon.

– Jag tror att det beror på att de känner sig mer sedda och bekräftade. Har du mer utrymme att vara dig själv ger du andra också mer utrymme, säger Linda Mattsson.